Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
På jakt efter Republiken Åsen
Republiken Åsen – Den Värmländska Kulturencyklopedin: “Republiken Åsen, som år 2008 firade sitt 90-årsjubileum, har genom åren haft ett flertal residens: Åsen, Storöna, Holmen m fl. Sedan 1990-talet fungerar bygdegården i Sölje som republikens fasta punkt och här förvaras också en del musealia, som berättar om republikens historia. Republiken Åsen kom att få ett växande rykte under 1950-talet, efter att den godmodiga värmländska statsbildningen uppmärksammats med en omfattande artikel i den amerikanska tidskriften Life. Den dåvarande presidenten, Valfridus – på grund av sitt tänkande sinnelag och sina buddhistiskt präglade idéer också kallad ”Filosofen i Västerskogen” – satte genom sin livsvisdom och originalitet en bestående prägel på verksamheten. Mycket betydelsefull för republikens särskilda kultur var också konstnären och utrikesministern Arvidus Arvé, som odödliggjorde myter, sagor och sägner i de västvärmländska skogarna såväl genom sina många träsnitt som i träskulpturer – med Monumentallén vid Holmen som konstnärlig höjdpunkt – och genom nedtecknade berättelser.”
Har idag, tillsammans med min hustru och min mor försökt hitta fram till Holmen dit jag på 60-talet togs med av morfar (då cermonimästare i republiken) och mormor. Via bygdegården i Sölje hittade jag rätt bara för att stoppas någon kilometer ifrån av en vägbom. Verkar som om fristaten ockuperats och spärrats av. Kanske dags för en arabisk vår i de värmländska skogarna:) Hade gärna sett om Monumentalallén bevarats.
Bygdegården i Sölje bjöd dock på gott fika och där finns också en hel del arbeten av Arvé – rätt många linoliumtryck och någon målning pryder väggarna hemma hos mig. Morfar brukade också ta mig med till Arvés atelje (lada) i Arvika.
Mitt land, vårt land, min värld, vår värld
ner kommer man alltid: Nej, jag älskar inte mitt land. Jag är inte patriot.: "Jag gjorde lumpen och skulle göra om den om jag måste. Inte för att jag älskar mitt land eller håller nationen och dess fana högt. Utan för att jag är beredd att försvara vem det än må vara som någon annan försöker sätta sig på. Jag gillar demokrati, yttrandefriheten och rätten att tänka fritt. Jag gillar att kunna röra mig fritt varthän jag så önskar, jag vill inte att någon ska öppna min post eller lyssna på mina privata samtal. Rätten till det är jag beredd att slåss för.
Men inget av det här gör mig till patriot. Som om det skulle finnas en speciell ”svensk” demokrati, eller ett särskilt ”svenskt” människovärde. Eller att kärleken skulle vara specifikt “svensk”. Frihet jämlikhet och solidaritet känner inga sådana nationsgränser. Kampen för detta har hela världen som skådeplats. Demokratin liksom människovärdet är universell."
Anders Nilsson är en klok man. Han älskar sin sambo, sina barn och barnbarn, sina syskon och sina föräldrar och därutöver sin gud. I detta är vi lika om vi bortser från det sistnämnda. Han älskar också frihet, jämlikhet och solidaritet. Också där vi lika. Det innebär att vi egentligen drivs av kärlek till alla människor.
Numera talas emellertid mycket om ondska och hat. Begrepp som både är svåranvända och lätt får sin mening utsuddad genom alltför flitigt användande. Hat är t.ex. något som många använder i tid och otid för att uttrycka allmän motvilja eller bara för att säga att man inte gillar något. Ondska används ibland som om det vore något vi inte själva kontrollerar, något man kan besittas av utan att själv ha valt. Sådana begrepp har jag mycket svårt för. Människor föds inte onda men det finns otaliga exempel på hur de av omständigheterna kommer att begå verkligt onda handlingar. Antingen har de aktivt valt detta men minst lika vanligt är att de snarare blivit del av (ex. soldater i krig).
Jag tror att hat och ondska ska ses som samhälleliga fenomen. De är känslor och handlingar som människor har/begår som emanerar ur de förhållanden som råder vid en given tidpunkt och en given plats. Därför kommer de också från tid till annan att riktas mot olika företeelser – etniska grupper, andra nationer osv. De är känslor och handlingar som fyller en funktion. I dagens stangerande ekonomier är tyvärr duktiga idioter som odlar motsättningar mellan grupper en följd av instabiliteten, av arbetslösheten, av osäkerheten. Det föder rädsla som låter sig omvandlas till hatiska känslor och onda handlingar. Det är därför som vi ser konspirationsteorier om islamisering sprida sig just nu – de fyller funktionen att skapa motsättningar mellan människor.
Vi har alla behov av tillhörighet (identifikation). För många räcker familj, släkt, vänner och jobb långt men de flesta söker också ett något större sammanhang. Sådana sammanhang erbjuds av gäng, av föreningslivet osv. Sammanhangen kan vara av såväl konstruktiv som destruktiv natur liksom aktiva eller passiva, inkluderande eller exkluderande. Tyvärr får man väl säga att många sammanhang just konstitueras genom motsatser – vi mot dom (gäller t.ex. supporterklubbar, ofta religioner, etnicitet och alltid nationer).
För mig är att vara svensk att vara stadigvarande bosatt i det geografiska område som identifieras som Sverige. Alla andra som bor här stadigvarande är också svenskar. Det som bör förena oss förutom detta val av boplats är att vi gemensamt bidrar till ett gott samhälle baserat just på frihet, jämlikhet och solidaritet. Den ambitionen bör vi dela med alla andra människor på vårt klot.
Technorati Tags:
Anders Nilsson, demokrati, Frihet, Solidaritet
Senaste kommentarerna