Peter Karlberg : tag skola

Baserat på beslut i USAs kongress

(JavaScript Error)

För mer info, klicka (på engelska)

Senaste kommentarerna

Totala antalet besökare sedan den 10 juli 2006
Besökare denna månad
Besökare denna vecka
Besökare idag
Besökare just nu

Syndicate

Var tog skoldebatten vägen?

Posted by Peter Karlberg Tue, 04 Mar 2008 20:26:12 GMT

8 frågor: “1. Varför har partiledningen och ledande personer i rådslagsgruppen övergett partiets tidigare hållning i skolfrågor? 2. Varför måste samverkan i skolfrågor ske med ett parti som tillhör ”höger-blocket” - varför inte med parti i ”vänster-blocket”? 3. Skall inte det senast antagna partiprogrammet ange inriktningen för politiken även rörande skolan? 4. Varför lämnas partiprogrammet för samverkan med ett borgerligt parti? 5. Om vi väljer den borgerliga lösningen för skolan, får vi då ”en gemensam, sammanhållen skola för all elever”? 6. Varför har partiet övergett den tidigare tydliga ståndpunkten, att målet för socialdemokratisk skolpolitik är en betygsfri grundskola? 7. Varför lyssnar inte socialdemokratin rörande skolfrågor på arbetarrörelsens andra gren, nämligen fackföreningsrörelsen LO? 8. Har vi någon tydlig ”talesman” i ledningen för socialdemokratisk skolpolitik? Vem är det i så fall? ”

(Hittat via s-bloggar.)

C G Carlsson i Luleå är en enveten herre. Han vill diskutera svängningaran i skolpolitiken och gör det utifrån en stark förankring i den av kongressen(r) beslutade linjen. Tyvärr får han sällan svar. Nu har Carlsson skrivet ett öppet brev till partiledningen i vilket han ställer de ovan citerade frågorna. Jag kräver att han får svar!!!

Posted in Utbildning, Politik, Socialdemokraterna, Skola | Tags C G Carlsson, Partiledning, Skola, Skolpolitik, Socialdemokraterna | 1 comment | no trackbacks

Teknikfientlig - varför då?

Posted by Peter Karlberg Fri, 08 Feb 2008 23:23:37 GMT

Med Pogo Pedagog på tidsresa i Folkhemmet: “För tio år sedan var det overhead som gällde. Allting skulle dras ut på overhead. Själv har jag aldrig varit mycket för detta tekniska hjälpmedel heller, även om det i enstaka fall kunde vara praktiskt för att visa någon mer komplicerad tabell som man inte ville rita upp på tavlan. ”

(Hittat via knuff.se.)

Magister Nyman har skrivit ett roligt inlägg angående Pogo Pedagog, dvs så där en 30-40-50 år gammalt material som användes i skolan. Dock, magister Nyman använder det fortfarande och sin gamla Tandbergare. Han lyssnar säkert bara på skivor på sin grammofon, stenkakor är säkert för omodernt och har förstås ingen mobiltelefon. Vill han ta reda på något söker han sig säkert till någon 10-15 år gammal information i någon gammal bok/lexikon - varför googla när man kan hitta ouppdaterad information i böcker.

Roligt är det förstås mest just för att det demonstrerar denna tyvärr inte helt ovanliga inställningen - att modern teknik skall i alla fall inte komma in i mitt klassrum. Detta i en tid då ett av skolans största problem inte är (som en del tycks tro) bristen på auktoritära lärare utan bristen på auktoritet hos de vuxna, En auktoritet som bland annat kan tänkas påverkas av huruvida man lever i tiden eller i det förgångna. Nu hoppas jag innerligt att magistern är en av dessa många goda lärare vi faktiskt har trots sitt fåniga teknikförakt.

Fråga Ylva om skolan

Posted by Peter Karlberg Sun, 13 Jan 2008 07:30:21 GMT

Nästa gäst: Ylva Johansson Den nästa person som jag och Nina Unesi kommer att intervjua är riksdagsledamot Ylva Johansson. Hon har tidigare varit skolminister (1994–1998) samt vård- och äldreomsorgsminister (2004–2006) och är nu vice ordförande i riksdagens socialutskott.: “”

(Hittat via Jonas Morian | Promemorian.)

Partiet har städslat Jonas Morian och Nina Unesi för att göra ett antal intervjuer med “prominenta” partiföreträdare. Före jul utfrågades Jan Eliasson (varvid avslöjades att mannen inte använder datorer!!!) - nu har turen kommit till Ylva Johansson (bland annat f.d. skolminister och för närvarande tillsammans med Stefan Löfvén ansvarig för partiets rådslag om välfärdsfrågor). Intervjun kommer att publiceras på YouTube den 2 januari och fram till dess kan man förse de två intervjuarna med förslag på frågor.

Silfverstrand (sd)

Posted by Peter Karlberg Sat, 12 Jan 2008 15:01:38 GMT

Bromöllasossar backar om diskriminering av flyktingar: “Nu backar socialdemokraterna i Bromölla från sitt olyckliga beslut att diskriminera flyktingar genom en särredovisning av kostnaderna i kommunens bokslut.”

(Hittat via s-bloggar.se.)

Om det är någon som tjänar på denna diskussion kring Bromöllas beslut om redovisning av kostnader för flyktingmottagande så är det väl just SverigeDemokraterna. Nu får de ju fullständigt bekräftat det som är deras vanligaste argument mot etablissemanget - flyktingfrågan får inte diskuteras och kostnader får inte redovisas. Detta har också Leif Haglund påpekat.

Silfverstrand gör därmed “saken” en gigantisk otjänst (liksom vår partisekreterare m.fl.) - man undra om det är avsiktligt?

Bättre vore kanske att visa på exempel där just sådan redovisning visar på positiv resultat som i Ljungby.

Med sådana vänner...

Posted by Peter Karlberg Sat, 15 Dec 2007 09:13:58 GMT

Kom igen, vad är problemet?: “Snart slipper man kanske skämmas över den svenska skolan som är ett skämt internationellt sett. När vi nu får ordning på skolan så blir vår framtida välfärd räddad. Skatterna sänks så att svennebanan verkligen märker av det. Snart har vanliga löntagare också råd att kakla om badrummet och inte bara vänstermedie-eliten som under sossestyret. Snart kan ännu fler åka till Thailand, fast då slutar så klart vänstereliten att åka dit för ”det blir ju för folkligt”. Vanliga människor ska vara glada för att vi har en regering som faktiskt genomför saker och inte bara gömmer undan problemen och hoppas att de försvinner bara man döper om dem till nåt annat eller helt enkelt struntar i att de finns. Det alliansen nu måste göra är att klä verkligheten i bilder nere på dagisnivå så att svennebanan förstår!”

(Hittat via knuff.se.)

På vägen hem från ett mycket inspirerande möte i med ICT League hos Kennisnet i Zoetermeer får jag bara tag på Expressen (Aftonbladet har tydligen tagit slut). Blädrar lite förstrött igenom den innan jag övergår till att läsa den medhavda boken The World is Flat av Thomas L. Friedman. Innan jag övergår till boken har jag dock hunnit fundera lite på en debattartikel av Linda Skugge. Så här “dagen efter” hittar jag den igen via knuff.se.

Alliansen har som alla vet betydande popularitetsproblem. Linda Skugge förstår inte detta utan tror uppenbarligen att “svennebanan”, som tycks vara hennes hedrande epitet på vanliga människor i Sverige, helt enkelt är korkad och inte förstås något, inte uppskattar regeringens strålande visionära politik. Hennes råd till Fredrik Reinfeldt är att klä politiken i bilder på dagisnivå - kan föraktet för “vanliga” människor uttryckas tydligare? Med sådana vänner behöver Reinfeldt med kamrater inga fiender alls.

Betygssätt förtroenderådet

Posted by Peter Karlberg Sat, 10 Nov 2007 19:05:42 GMT

Låt idag bli en engångsföreteelse!: “I Uppsala arbetarekommun är vi inga varma betygsanhängare. Därför lade vår representant i förtroenderådet ett förslag om att justera i förtroenderådets uttalande. Men detta gillades inte - förslaget fick dras tillbaka efter påtryckningar från partiledningen. Jag tycker det är viktigt att diskutera hur vi förnyar den socialdemokratiska politiken. Men det räcker inte. Vi måste också förnya vår organisation. Mona Sahlin började starkt. Hon talade om vikten av att ta tillvara partiets kärleksfulla kritiker, och rådslagsprocessen har fram tills nu varit mycket positiv. Dagens händelser ger dessvärre en fadd eftersmak. Den skolpolitiska plattformen är i huvudsak bra, men det sätt varpå partiledningen tvingade på partiet ett beslut i betygsfrågan är inte ett exempel på hur beslut bör fattas i ett modernt folkrörelseparti. Mona Sahlin gav inte partiorganisationen något val - hon skulle ha ett mandat att förhandla med regeringen om betygen kosta vad det kosta vill.”

Detta oroar mycket. Bilden av hur debatt förs och beslut tas i partiet har mycket stor betydelse, ofta betydligt viktigare faktiskt än det faktiska beslutet. Men det är väl som med själva partiledarvalet - det fanns bara en kandidat och alltså i realiteten inget val. Här verkar det som om man gjort allt för att få igenom ett enigt beslut när det gäller betygsfrågan och något utrymme för ledamöterna i förtroenderådet (som någon påpekat inte kan/får upphäva kongressbeslut) att tycka annorlunda gives icke. Så sköter man inte den interna demokratin, så för man inte det demokratiska samtalet framåt.

Enligt DN har Mona Sahlin efter denna händelse sagt följande:

- Jag känner mig stärkt, jag har fått ett mandat som inte hade varit möjligt för några år sedan. Nu ska jag omgående ringa skolminister Jan Björklund och testa allvaret i det han sedan länge sagt att han efterlyser: en långsiktig blocköverskridande överenskommelse om skolan, som gör att betygssystemen inte rivs upp mellan varje mandatperiod.

Intressant metodval när det gäller att skaffa sig mandat om man alltså får tro herr Gustavsson!

Alla är förstås inte kritiska, så rapporterar Anders Löwdin om det hela utan att med ens en liten kommentar diskutera formerna utan är bara nyfiken på hur borgarna skall hantera inviten????

Mona har fått mandat att försöka nå en blocköverskridande överrenskommelse. Det ska bli intressant att se borgarna hantera denna invit.

Uppdaterat kl. 20.11: Jonas Morian har också samma “okritiska” förhållningssätt:

Detta har beskrivits som att Mona Sahlin vill ha fria händer i frågan. Det känns inte rättvisande. Av det jag uppfattat av debatten här så förefaller enigheten om att ompröva bland annat synen på betyg i skolan vara tämligen stor. Man verkar också vara beredd att ge partiledningen långtgående handlingsutrymme.

Dock skall sägas att Morian åtminstone förhåller sig lätt kritisk till flertalet debattörer ty från talarstolen tycks floskler duggat tätt.

Enligt SvD tog förtroenderådet beslut utan strid:

Lite IT i skolan-läsning

Posted by Peter Karlberg Mon, 05 Nov 2007 20:14:55 GMT

Øystein Johannesen är på väg till Harnessing Technology-konferensen i Birmingham - tänk om man hade Øysteins oceaner av tid att delta i konferenser:-)

Han ger oss lite lästips som sannolikt kan vara av stort intresse.

: “Konferansen inngår i britiske myndigheters satsing på IKT. Hjemmeleksen før konferansen (ingen rangel i kveld, kun seriøs lektyre på rommet): Harnessing Technology: learning in the 21st century: call to action - which outlines the processes of strategic revision leading up to the conference. Harnessing Technology Review 2007: summary report - which is a summary on the progress and impact of technology in education. 2007 Annual review - which sets out Becta’s objectives for 2007-08”

Posted in IT i skolan, Utbildning, Skola | Tags Øystein Johannesen, Becta, Birmingham, Harnessing Technology, IT i skolan, Skola | 2 comments | no trackbacks

Till kritiken av En ny skolpolitik (6)

Posted by Peter Karlberg Sun, 04 Nov 2007 20:20:21 GMT

Debatten om en ny skolpolitik för socialdemokraterna pågår men med alldeles för låg intensitet. Jag tyckte inte att rådslaget blev den startpunkt det borde, framför allt på grund av att man dels ställde helt fel frågor, dels för att man inte skapade förutsättningar för debatt utan snarare hanterade det som en remissomgång (där man desutom inte presenterat någon sammanstäling av svaren). En av de som redovisar sina tankar är Erik Laakso som idag tar upp både frågan om betyg och nationella prov samt frågan om friskolor. Också Nathalie Sundesten Landin har tagit upp bland annat betygsfrågan förra veckan.

Accepterandet Av Betyg Och Nationella Prov:

“Att fortsätta kompromissa om betygen och de nationella proven leder till en sorteringsskola där eleverna mäts med siffror och provresultat, därför måste fortsatta kompromisser kopplas till något som ger varje elev sin individuella unika möjlighet att utvecklas. Att ge sig in på och integrera en folkpartistisk manöverpolitik som genom uppstramning och uppsträckning som metoder är inte en skolpolitik som har elevens bästa som utgångspunkt.”

Friskolor har jag redan kommenterat men frågan om betyg och nationella prov förutsätter nog en egen mässa så det återkommer jag till.

Avsnitt 5 Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare i förslaget till ny plattform handlar om personalens kompetens. Här gör man det lätt för sig och förespråkar att skolan skall ha bra och välutbildade lärare. För att säkerställa detta sätter man upp mål för när det bara skall finnas behöriga lärare (2015) och anvisar medel/metod för att uppnå detta (särskild utbildning av obehöriga). Visserligen finns någon mening som beskriver hur man vill göra det lättare för de som tröttnat/inte passar att få stöd för omställning men själva problemet adresseras inte. Tvärtom som överdriver man enligt min mening behörighetskravet på kvalitetens bekostnad. Kanske är det själva ansatsen som bedrar “Många är vi som kan vittna om den enskilda lärare vi mötte i tidiga år som var helt avgörande för våra vägval och möjligheter senare i livet.” Det är långt ifrån självklart att detta bara har varit behöriga lärare och det är inte uteslutet att det avgörande varit negativt.

Annars är detta avsnitt präglat av mycket goda ambitioner och en del goda idéer. AT-tjänstegöring är en sådan idé men den förutsätter ju att någon form av legitimation införs. Görs det behövs inte längre den hårda kopplingen mellan formell lärarutbildning och “kompetens” eftersom frågan om behörighet kan läggas på det organ som utfärdar legitimationer. En annan idé är forskarskolor/cirklar som stöd för den professionella utvecklingen. Kring detta finns erfarenhet och dessutom åtminstone ett embryo till en internationell “rörelse” som möjliggör forskning i arbete. Det är alltså en utmärkt idé.

Kamrat Gramsci och skolan

Posted by Peter Karlberg Fri, 02 Nov 2007 21:22:19 GMT

Antonio Gramscis pedagogik: ”

“Inom utbildning har man att göra med barn i vilka man måste inpränta vissa vanor, som uthållighet, noggrannhet, balans (även fysisk balans), förmåga att koncentrera sig på särskilda ämnen, något som inte kan tillägnas utan det mekaniska upprepandet av disciplinerade och metodiska handlingar.”

I kampen mot det gamla, mekaniska, “jesuitiska” skolsystemet befinner sig den nya pedagogiken fortfarande i en “romantisk” fas, menar Gramsci, vilket innebär att man betonar skillnader mot den gamla skolan på ett “ohälsosamt överdrivet” sätt.”

(Hittat via knuff.se.)

Även jag gillar Gramski:-) Det innebär dock inte att man mekanistiskt kan lägga hans skrifter och däri uttryckta åsikter till grund för en kritik av den svenska skolan år 2007. Gramskis tankar nedtecknades under hans fängelsetid och publicerades första gången 1949. Särskilt det ovan citerade avsnittet tål att diskutera - det skulle väl kunna sagts av en företrädare för de åtminstone till namnet liberala folkpartisterna idag. Är de verkligen arbetarklassens främsta företrädare när det gäller skolpolitiken?

Till kritiken av En ny skolpolitik (5)

Posted by Peter Karlberg Fri, 02 Nov 2007 19:23:12 GMT

Avsnittet om gmnasieskolan heter 4 En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan. Här slår några grundläggade ståndpunktr fast t.ex att det krävs gymnasieutbildning för att få jobb, att gymnasieutbildningen skall förbereda för arbetsliv, samhällslivet i övrigt och för vidare studier. Detta är mycket bra i en tid när man kan få för sig att en del skolpolitiker verkar vilja ha tillbaka en sorteringsskola som inte ger de som väljer mer traditionellt yrkesinriktade program en tillräcklig kompetens inom områden som språk.

Det här avsnittet innehåller också mer av “Vi vill pröva” vilket representerar ett något öppnare förhållningssät. Det gäller t.ex. dimensioneringen av utbudet (av program får man anta) och organiseringen av gymnasieskolan där man ser dagens KY-utbildning sok en möjlig förebild. Sammantaget försöker man balansera individens valfrihet och arbetsmarknadesn behov utan att för den skull införa ett väldigt reglerat nationellt system. Här finns altså inte fördiga förslag och det är nog bra.

Det skrivs en hel del om samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsliv/högskola och man föreslår inrättande av råd på lite olika nivåer. Även här finns en motsättning mellan den goda ambitionen att effektivisera resursutnyttjandet genom att “styra” eleverna att välja inriktningar som ger jobb och å den andra sidan mer generella ambitioner både att tillgodose individens valmöjligheter och mer specifikt att konstruera utbildningar som är mer könsneutrala. Det är ju inte helt säkert att de senare ambitionerna ledewr till de förra resultaten.

Till kritiken av En ny skolpolitik (4)

Posted by Peter Karlberg Thu, 01 Nov 2007 21:14:02 GMT

Avsnittet 3 En skola med valfrihet och mångfald - åtgärder för en sammanhållen skola adresserar ett av problemen som ligger i kombinationen stor valfrihet för elever (och föräldrar) och en sammanhållen skola. Jag har länge funderat på detta och diskuterat det en del bl.a. hos Erik Laakso (där jag hamnade i polemik med en Johan som använde sin egen högst personliga erfarenhet som argument).

Rådslagsgrupens förslag utvecklar ett rätt bra resonemang om behovet av en sammanhållen skola för alla där faktiskt elever med olika bakgrund möts i det dagliga arbetet. Jag tror faktiskt att det är viktigt och vi vet ju att det är precis som framhålls i materialet:

Skolsystem som inte tidigt sorterar eleverna efter bakgrund når i internationella jämförelser bättre resultat för alla elever.

Generellt är ansatsen i detta avsnitt ytterst sympatiskt - lika vilkor, inga hinder egentligen för skolor med annan huvudman än kommunen (förstår inte varför också vi skall envisas med att kalla dem fria - ingår man i en skolkoncern är man oftast inte ett dugg friare än en kommunal skola). Alla skolor skall tillhöra det “gemensamma nationella svenska (tautologi? min anm.) skolsystemet”.

Till kritiken av En ny skolpolitik (3)

Posted by Peter Karlberg Thu, 01 Nov 2007 16:24:36 GMT

Avsnittet, som rubriceras 2. En skola som ger alla chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultat, är av stort intresse eftersom det adresserar ett av de allra viktigaste politikområdena som kan kallas integrationspolitik men som förstås i första hand handlar om att motverka den segration vi låtit växa sig allt för stor. Den har sitt tydligaste uttryck i bostadssegrationen som propagerar direkt in i skolans värld eftersom närhet fortsatt är och kommer att vara viktig när det gäller val av skolan. På arbetsmarknaden syns förstås segregationen också tydligt.

För att fortsätta ordmärkeriet så kan man notera att i detta avsnitt möter vi plötsligt begreppet hemspråk. Vid en snabb kontroll i Wikipedia finner man att det begreppet användes

“Hemspråk, det språk eller de språk som talas i hemmiljö, när detta skiljer sig från det språk som i huvudsak talas ute i samhället. Termen användes i det svenska utbildningsväsendet från 1968 (då hemspråksundervisning infördes) fram till 1996, då regeringen beslutade att begreppet skulle ändras till “modersmål” for att “lyfta fram betydelsen av undervisningen och markera att denna måste kunna genomföras som annan språkundervisning i skolan” (Utbildningsutskottets betänkande 1996/97:UBU12). Därför används idag termen modersmålsundervisning istället för hemspråksundervisning.”

Termen hemspråk används också senare i texten omväxlande med modersmål - ger ett lite märkligt intryck.

Older posts: 1 2 3

Peter Karlberg

Demokrati förutsätter samtal - diskussion. Välkommen att delta!

Platser för diskussion

Kostnader för kriget i Irak

Antalet döda irakier

Om mig

Senaste kommentarerna

Just nu

Tags

iTunes

Familj och verksamheter

Categories

Bloggar du borde läsa ofta

Södertäljebors bloggar

Blandat