Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Citroen XM – en fantastisk bil
Jag kör Citroen (med få undantag) sedan lång tid. Vår nuvarande stora bil är en Citroen XM Break av 1993 års modell. Bilen inköptes för sådär en fyra år sedan och vi gav 33 000 kronor för den. Nu i veckan var jag tvungen att byta hela drivaxeln på vänster sida – båda knutarna var slut. Bedrövligt kan man tycka men det finns två skäl till varför jag inte alls tycker det:
-
Bilen har nu rullat 38 500 mil med såvitt jag vet samma drivaxlar. Jag är mycket imponerad av allt som faktiskt fortfarande fungerar klanderfritt efter så många mil, inte minst av den turboförsedda motorn som bara spinner på!!! Jag har bytt kamrem förstås (en gång under min tid som ägare) men i övrigt är det en imponerande tingest. Frågan är om det är Citroen som borde få något slags pris eller om jag borde få det av dem:-)
-
Jag har de senaste åren lärt känna en mästare. Han heter Hendel och har verkstad i Bredäng. Mästare är han därför att han har en otrolig förmåga att snabbt identifera fel och mästare är han också för att han verkligen alltid ser till att reparationerna blir riktigt utförda. Att han dessutom prismässigt (bl.a. genom att när så är möjligt använda begagnade delar – som han för övrigt har gott om) är extremt konkurrenskraftig gör ju inte saken sämre. Man känner sig aldrig lurad – tvärtom tycks man faktiskt alltid göra en bra affär.
Polen – dagens mjukvarupatentmotståndshjältar!!!
Jag citerar helt fräckt direkt från Gnuheter:
Polen har tillfälligt räddat oss från att EUs ministerråd utan diskussion godkänt ett direktiv som inneburit en harmonisering med det europeiska patentverkets praxis att bevilja rena mjukvarupatent.
Polens representant, Wlodzimierz Marcinski, för Polens vetenskaps-ministerium, krävde att rådets direktivtext ströks från jordbruksrådets agenda som en A-punkt att godkänna utan diskussion.
Chairman Mr Veerman:
Yes, I understand the Polish intervention in such a way that it concerns a request to take this point off the list, because Poland still desires a few more specifications regarding certain points. I propose to honour this request.
Yes? Then point 16 has been removed from the A-items list.
Enklast hittar du mer info på Gnuheter – länk dit finns under Nyhetsflöde
Commissioner:
Yes, Mr President, may I say that the Commission regrets the withdrawal of this item from the agenda, as the Commission attaches great importance to its own proposal, as well as the agreement on the common position that was reached during the Competitiveness Council.
Chairman Mr Veerman:
I propose to take note of this remark of the Commission. And I stand by my proposal to remove point 16 of the agenda. That is the case, so then that is decided. Then move to point 15 …
Information Wants to Be Free
“Information Wants to Be Free” är ett gammalt talesätt från Internets barndom. Jag minns denna tiden med viss saknad. När jag nuförtiden surfar runt stöter jag nästan kontinuerligt på annonser, reklam och lockrop efter pengar. Tack och lov är vi alla begåvade med selektiv perception, så därför kan jag stänga ute det mesta från medvetandet, men ändå slinker en hel del in – inte minst till det undermedvetna. Ja, så väldigt mycket handlar om pengar.
För tio år sen var Internet fortfarande en tummelplats för datornördar och pionjärer. När allmänhetens intresse småningom vaknade till liv så fylldes Webben av personliga hemsidor. Många av dessa har kanske endast ett begränsat värde och främst för de närmast berörda, ungefär som familjens fotoalbum – en hel del var också tämligen undermåliga till såväl innehåll som utseende, men ofta ärliga, positiva och oftast väldigt öppna och vänliga. Nu verkar dom försvinna en efter en,men det tycker jag är väldigt tråkigt – låt dom ligga kvar! Låt dessa underbara uttryck för vänskap och personlighet stå kvar i dikeskanten som små vildblommor av individualitet i dessa tider när Kapitalismens “Information Highway” bara transporterar genmodifierade webbplatser med uniforma lovsånger till girighetens ära.
Fortfarande gläds jag mycket åt den ursprungliga kvarlevande Internetkulturen – och det finns många sajter som drivs ideellt och på positiva kreativa grunder. Ta till exempel en titt på Oscar Flinks hemsida om solsystemet
Ja, varje gång jag kommer in på en personligt utformad hemsida så tänds ett värmeljus i hjärtat. Så glöm för några ögonblick “Information wants to make Money”, som ett pretentiöst företag girigt utropade, utan tänk på att den som ger är saligare än den som tar – särskilt i juletider kanske?
Möjligen hittar man den gyllene medelvägen i följande uttryck: “Information Wants to Be Valuable.”
Vi kunde fått en bra IT-infrastruktur i kommunen – Kalmar kan
Trådlöst bredband täcker hela Kalmar län – Först i landet med digital infrastruktur i världsklass!
Inom kort kan du koppla upp dig mot Internet var du än befinner dig i hela Kalmar län. I bostaden, i fritidshuset, på jobbet.
Du kan surfa i bilen, i båten, i hängmattan, på badstranden, eller på caféet.
– Vi är mycket glada att kunna erbjuda våra invånare en digital infrastruktur i absolut världsklass, säger Regionförbundets ordförande Anders Åkesson.
I dag kan Regionförbundet i Kalmar län, först i landet, presentera en unik bredbandslösning för hela länet.
Genom ett avtal med Atenit Communication AB får länet 100 procents bredbandstäckning , vilket innebär att vi nu täcker de 15 procent av länets hushåll som tidigare inte haft tillgång till bredband. Övriga delar av länet får konkurrerande täckning.
Den mobila bredbandslösningen fungerar ungefär som vanligt ADSL, men hastigheten är högre, 1 Mbit/s. Det enda som behövs för uppkoppling är en dator och tillgång till el via batteri eller elnät samt ett bredbandsabonnemang och en mottagare.
Bredband på alla länsbussar och länståg?
Karl-Johan Bodell, vd på KLT, ser stora möjligheter med den nya tekniken. Han säger så här:
“När den nya bredbandstekniken är i drift kommer vi på länstrafiken att undersöka möjligheterna att installera detta på regionala bussar och länståg. Det skulle kunna ge resenärerna möjlighet att använda resan till att jobba. Mycket effektivt!”
I samband med att Södertälje kommun utredde frågan om en IT-infrstruktur för kommunen försökte jag och Hölö/Mörkö kommundel förgäves påverka inriktningen. Utredningen föreslog ett centralistiskt perspektiv där stadsnät (motsv) skulle byggas i centralorten och till de mindre tätorterna utanför. Tidplanen var förskräckande för oss som bor i de mer glest befolkade delarna av kommunen, val av teknik föråldrat redan när utredningen skrevs (kablar). Dessutom innebar förslaget att man skulle bygga nät där det redan finns (och där operatörerna kan räkna hem investeringarna) och lämna övriga delar av kommunen, där det inte finns kommersiell bärkraft, utan.
Exemplet ovan från Kalmar visar ju att teknik finns som på ett kostnadseffektivt sätt faktiskt löser tillgången till bredband i glesbyggd (som det finns mer av i Kalmar län än i vår kommun). Lösningen är visserligen inte så snabb men den är definitivt bättre än inget (hos mig på Mörkö har vi löst Internetförbindelsen med satellit och det lokala nätet med teknik från just Antenit som levererar i Kalmar).
I Skellefteå provar man redan nästa generation radionät (WiMax) som ger betydligt högre överföringshastighet. Tyvärr kommer väl Södertälje kommun inte att ha några pengar att investera i sådana lösningar.
[Tidigare artikel i ämnet]
Ännu en gång om mjukvarupatent
Företrädare för samtliga partier i den tyska förbundsdagen har nu enats om en motion som går ut på att Tyskland skall säga nej till den föreslagna europeiska mjukvarupatentlagstiftningen. Förhoppningsvis kan detta ge också svenska partier i riksdagen råg i ryggen att göra sammalunda.
Läs mer inkl översättningar av den tyska texten till flera språk på NoSoftwarePatents.com.
Om kommundelningsfrågan
Några medborgare – med tonvikt på kommundelsnämndsaktiva – har författat ett litet uttalande i kommundelningsfrågan med anledning av den utredning kommunen låtit genomföra. I detta konstateras att det inte nu finns förutsättningar för att jobba vidare med frågan. En del kritik riktas dock mot utredningen och därmed också mot dess slutsatser:
Undertecknade har alla varit intresserade av att på allvar pröva frågan om en delning av Södertälje kommun. Flera av oss har också sett betydande fördelar för de södra kommundelarna att bli en egen kommun, där det väsentliga är att närheten mellan de politiker som verkligen bestämmer och invånarna stärks. Där frågorna och behoven inte drunknar i den stora kommunen och inte nedprioriteras bland många andra viktiga behov. Även en eventuell ny Södertälje kommun skulle kunna tjäna på att öka fokus på tätortens behov, möjligheter och problem.
Den analys och de slutsatser och förslag till beslut som stadsdirektören redovisar inför kommunstyrelsen ger ingen helhetsbild av de möjligheter som faktiskt finns i bildande av en/två ny/a kommun/er, utan speglar ett ställningstagande, att kommunen inte ska delas, Om man skulle ha kunnat pröva denna i verklig mening demokratiska fråga borde man kompletterat utredningen och presenterats det samlade resultatet för invånarna. Man borde då ha tagit hänsyn till de förändringar som skett 2004 och sker 2005, till exempel ökar statsbidragen 2004 med 9 mkr (Järna/Vårdinge/Hölö/Mörkö – JVHMs del ca 1,5 mkr) och 2005 med 10 mkr till förskolan och med sysselsättningsstöd 38 mkr (JVHMs del ca 7,5 mkr). Nu redovisas endast förväntade ökningar av nettokostnaden för LSS verksamheten som en framtida förändring.
Kommunens utredning angående förutsättningarna för en delning av kommunen är nu alltså (o)färdig. Den visar att det för närvarande finns faktorer som gör en delning till ett litet riskprojekt. En folkomröstning i nuläget skulle därför egentligen komma att handla om LSS-verksamheten som sådan vilket naturligtvis vore olyckligt och inte om kärnfrågorna – närhet till beslutsfattare och demokrati. Det som är och skulle vara en ny kommuns stolthet och ett av dess utmärkande kännetecken – den omfattande LSS-verksamheten – har olyckligt kommit att bli en akilleshäl.
Utredningen lämnar ytterligare ett antal frågeställningar obesvarade. Det gäller bl.a. flera faktorer avseende den nya kommunens (JVHM ) intäkter.
• Beräkningarna utgår helt från 2003. Sedan dess har Södertälje kommun höjt skatten med 60 öre. Kostnadskontrollen i Södertälje kommun har märkbart förbättrats mellan 2003 och 2004. Har det påverkat framräkningen av kostnader/intäkter för 2007 som görs i utredningen?
• Utredningen utgår från det gamla skatteutjämningssystemet mellan kommuner. Detta har ändrats och påverkar inte Södertälje kommun särskilt mycket. Hur skulle det nya systemet slå för JVHM?
• I stort sett hela JVHM:s underskott uppkommer på grund av kostnaderna för LSS enligt utredaren. Utjämningssystemet för denna verksamhet verkar konstruerat så att det gynnar kommuner som får sina LSS-berättigade att flytta till andra kommuner. Hur länge kan ett sådant system hålla?
• Fördelningen av kostnader mellan den gamla kommunen och den nya görs i utredningen på ett lite outgrundligt sätt. Kostnadsbilden i en ny kommun är mycket svår att förutse – förutsättningarna för att bygga upp en rationell organisation är naturligtvis goda när man får börja från början. Lärdomar kan dras från flera relativt nya kommuner i närområdet – Trosa/Vagnhärad, Gnesta och Nykvarn. Den lilla kommunens möjligheter har inte beaktats i utredningen.
Det återstår följaktligen en hel del frågor. Ingenting i utredningsmaterialet behandlar den viktigaste frågan – skulle en mindre kommun bättre kunna tillvarata medborgarnas intressen och ge dem ett större inflytande. Svaret på denna fråga liksom de ovan ställda behöver diskuteras vidare men på grund av att LSS blivit huvudfråga finns inte nu förutsättningar för att pröva detta i en folkomröstning.
Tage Gripenstam
Kerstin Stenberg
Raymond Wigg
Greger Hagström
Erik Thomsen
Nora Olander
Eva Molnar
Miklos Molnar
Gunnel Nygren
Peter Karlberg
Får vi kanske ett öppet dokumentformat?
Smart EC – Because of the way ongoing works I need fairly short headlines, which is a pity, because for this piece I wanted to use The European Commission Makes Extremely Smart Moves Concerning Open XML-Based Office Document Formats and Browbeats Vendors Deftly; As a Result the Open Office XML Format Will Probably Become an ISO Standard.
This story started for me back in March when an OpenOffice team and a Microsoft team were invited to present to the European Commission on the relative merits of their XML-based office document formats. You can read about the arguments here and what the EC’s response was here and if you care about these things and haven’t already, you probably should.
Tim Bray, teknisk direktör på SUN, rapporterar att den Europeiska Kommissionen tycks ha kommit in på rätt spår när det gäller standardisering av dokumentformat. Som framgår av hans blogg så har en del kommunikation mellan Kommissionen, SUN och Microsoft pågått och Tim verkar hysa förhoppningar om att ett standardiseringsinitiativ byggt på Open Office XMLformat skule få stöd från Kommissionen. Kul för Tim har också rätt när han som kommentar till ett brev från Kommissionen säger:
“The letter also contained the following paragraph which I think ought to be posted on the office walls wherever IT strategists gather:
Transparency and accessibility requirements dictate that public information and government transactions avoid depending on technologies that imply or impose a specific product or platform on businesses or citizens.”
Utbildningsinfo.se och mjuk infrastruktur
Någon gång i september hade ComputerSweden en nyhetsartikel som dessvärre missförstått relationerna mellan arbetet med en mjuk infrastruktur för utbildningsområdet och Skolverkets inställning i vissa frågor. I veckan fick Fredrik Paulsson in ett kortare inlägg i frågan som på ett bra sätt redde ut att på projektnivå fungerar samarbetet mycket väl medan det historiskt har varit problem med Skolverkets IT-avdelning. Lisa Tönnus på Skolverket och undertecknad skrev också en artikel som försöker belysa det mycket framgångsrika arbete som sker inom området utbildningsinformation. Nedan citeras hela mailet till ComputerSweden. Artikeln finns också med som bilaga.
Från: peter.karlberg@skolutveckling.se
Ämne:
Datum: den 29 september 2004 10.30.03 MET
Till: karl-johan.byttner@idg.se, csdebatt@idg.se
Kopia: lisa.tonus@skolverket.se
Hej!
För någon/ra veckor sedan hade ni en artikel som å den ena sidan refererade till ett specifikt samarbetsprojekt kring utbildningsinformation och å den andra sidan refererade kritik mot Skolverkets IT-avdelning. Den sammanblandningen gav en mycket märklig bild och några medarbetare från respektive myndighet har också skickat in kompletterande information för att ge er möjlighet att rätta till bilden.
Till detta mail bifogar jag en kort artikel som ger en bra bild av arbetet som de två myndigheterna bedriver tillsammans på utbildningsinformationsområdet. Den samverkan sker som framgår tillsammans också med flera andra myndigheter och inom ramen för det arbete med mjuk infrastruktur som Myndigheten för skolutveckling bedriver. Det projekt på Skolverket som deltar heter utbildningsinfo.se.
Vi ser gärna att ni publicerar den bifogade artikeln som ett inlägg i debatten kring myndigheternas samarbete men också som ett inlägg i debatten om informationsstrukturer som bas för informationssamverkan.
Såväl Lisa Tönnus, Skolverket som undertecknad står bakom artikeln. Vi står också till förfogande för frågor, intervjuer etc.
Mvh
Peter
Utbildningssinfo.se och mjuk infrastruktur
Utbildningsinfo.se är ett projekt som Skolverket driver på uppdrag av regeringen. Syftet är att bygga en dynamisk webbplats med möjlighet att söka efter, spara och bearbeta information om utbildningar. Målgruppen är en bred allmänhet från grundskoleelever och föräldrar upp till vuxenstuderande. Inom ramen för projektet har Skolverket engagerat sig i utvecklandet av en informationsmodell som beskriver en utbildning ur ett användarperspektiv. I samarbete med flera andra organisationer och myndigheter inom utbildningsområdet har en informationsmodell tagits fram. Detta arbete samordnas av Myndigheten för skolutveckling inom ramen för den myndighetens arbete med mjuk infrastruktur.
Den gemensamma informationsmodellen, nu benämnd EMIL (http://mjukis.skolutveckling.se), uttrycks i ett XML-schema och utgör grunden i den informationsarkitektur som de inblandade organisationerna strävar efter. Tanken är att hitta en modell som passar för att beskriva alla olika utbildningsformer. En annan bakomliggande idé är att ansvaret för informationen ska ligga så nära informationsägaren som möjligt. Syftet är att få informationsägare (skolor, kommuner, organisationer eller myndigheter) att märka upp sin information enligt EMIL och göra själva uppmärkningen (metadatan) tillgänglig för automatiskt insamlande. Ofta finns ju informationen redan i något system och efter att uppmärkningsarbetet är gjort kan mycket ske helt utan ”handpåläggning”. Resultatet kommer att innebära att olika organisationer på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kan erbjuda tjänster med olika innehåll byggande på samma informationsbas.
Modell för detta har Högskoleverkets (HSV) system för tjänsten studera.nu stått. Flera av de inblandade organisationerna har också redan börjat arbeta på att ta fram liknande tjänster. AMS vill genom sitt deltagande kunna effektivisera informationsförsörjningen till tjänsten Yrken/Studier. Skolverkets ambition med utbildningsinfo.se är att erbjuda en fullständig överblick över det samlade utbildningsutbudet i Sverige. Nätuniversitetet presenterar på www.netuniversity.se alla distansutbildningar på akademisk nivå – ett utsnitt av den information HSV presenterar på studera.nu, Centrum för flexibelt lärande vill kunna presentera utbudet av flexibla kurser/utbildningar för vuxenstuderande. Alla dessa tjänster och förstås många fler kan helt eller delvis informationsförsörjas genom att hela ”systemet” bygger på användandet av öppna standarder inklusive den framtagna informationsmodellen EMIL.
Som en utlöpare till det gemensamma nationella arbetet har gruppen av organisationer kring EMIL också tillsammans med Norge initierat ett standardiseringsarbete kring detta på europeisk nivå. EMIL och hela arbetet kring utbildningsinformation är ett utmärkt exempel på nyttan av att använda sig av öppna standarder och på en skiktad informationsarkitektur. Varje organisation kan sedan helt fritt välja teknik för att implementera sina egna tjänster.

Peter Karlberg
Myndigheten för skolutveckling
113 35 Stockholm
Besöksadress (visits)Karlbergsvägen 77-81
+46 (0)8 52 77 82 54
+46 734 198 254
fax +46 (0)8 52 77 80 01
http://www.skolutveckling.se
Nyhetsbrev http://www.skolutveckling.se/nyheter/nyhetsbrev/index.shtml
Om mjuk infrastruktur http://mjukis.skolutveckling.se/
This message was sent using Mail on a PowerMac G4 running MacOS X
Kommundelningsfrågan gäller mer än LSS i Järna
Visst är Järna värt högre status – Det är minst sagt oroväckande att diskussionen om en ny kommunbildning i Järna kommit att fokuseras kring de så kallade LSS-vårdkostnaderna. Det är inte rimligt att en enskild fråga blir avgörande för den eventuella kommundelningen. Det är dessutom olyckligt att en viktig och kvalificerad vård riskerar att ifrågasättas just i detta sammanhang. Det är i stället demokratifrågor som bör ställas i centrum för diskussionen om en kommundelning.
[Länstidningen]
För ovanlighets skull är det lätt att hålla med Länstidningens Torsten Carlsson. Inte för att han har ett Järna-fixerat perspektiv på kommundelningsfrågan som ju handlar om de södra kommundelarna inte bara om Järna, utan för kritken av att LSS-kostnaden blivit fokus i diskussionen kring en ev. kommundelning. I både den utredning som Kommunförbundet gjort och i de kompletteringar som kommunledningskontoret gjort saknas i stort sett helt demokratiperspektivet som ju är det enda riktigt intressanta. Att detta perspektiv saknas i Kommunförbundets utredning är ursäktligt då de inte fått något sådant uppdrag men att kommunledningskontoret inte fokuserat på dessa frågor är besvärande. De senares förslag för att förbättra sammanhållningen låter mer som familjeterapi än som ambition att verkligen bidra till att ge de södra kommundelarna utrymme att verkligen utveckla medborgarnas inflytande.
Säg nej till Perssons överstatliga asylregler
Persson vill ha överstatliga asylregler – Asylsökande ska behandlas på samma sätt i hela Europa. Därför krävs överstatliga EU-beslut på detta område. Det sade statsminister Göran Persson, när han i går informerade riksdagens EU-nämnd inför torsdagens och fredagens EU-toppmöte i Bryssel.
[SvD]
- Jag fasar för en konkurrens mellan länderna om vem som har den hårdaste flyktingpolitiken. Då skapar vi en mängd små europeiska fästningar där flyktingar skeppas runt. Här finns ett tydligt behov av gemensamma regler och rättvis fördelning av bördorna, sade Persson.
Personligen fasar jag för den inriktning som både vår och än mer våra europeiska kamrater har på flyktingpolitiken. I nästan alla länder verkar det nu vara politiskt korrekt (eller taktiskt om man så vill) att tillgodose mer främlingsfientliga strömningar genom “skärpningar” av regler kring invandring i allmänhet och för flyktingar i synnerhet. Det kan gälla allt från lokalt i kommuner – som i min egen som vill begränsa flyktingars rätt att bosätta sig var de vill – över tal om “social turism” till förslag om särskilda flyktingläger utanför EU.
Sverige har en lång tradition att försvara när det gäller flyktingpolitiken. Grundläggande för den är solidariteten med utsatta människor. Utgångspunkten för politiken bör fortsatt vara densamma. Våra gränser bör i princip vara helt öppna för de människor som själva bedömt att de har behov av att fly sitt eget ursprungsland. Att några av dessa inte kommer at helt uppfylla gällande regler för flyktingstatus är i sammanhanget rätt oväsentligt. De har alla fattat mycket stora personliga beslut och ofta känt sig tvingade att ge sig mycket långt “hemifrån” för att kunna ge sig själva och sin familj en framtid. Detta måste respekteras och borgar ju dessutom för att det är driftiga människor. De skall självfallet inte betraktas som bördor som skall fördelas rättvist.
Endast i ett avseende har Persson rätt i sin önskan om överstatlighet på detta område (det saknas någon slags konsekvens i vår Europa-politik). Det gäller den gränsöverskridande brottsbekämpningen. Ett öppet Europa – såväl för interna flyttningsrörelser som mot omvärlden – kräver att just brottsligheten kan bekämpas gränsöverskridande. Detta får emellertid inte ske genom integritets- och frihetsinskränkande åtgärder utan måste ske genom förbättrade polisiära metoder och ökat kunskapsutbyte mellan ländernas rättsvårdande institutioner.
Senaste kommentarerna