Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Solidaritet måste vara gränslös
Kanterna hårdnar på svenskheten | Tiden: “Det är därför som 90-åriga Ganna Chyzjevska kunde utvisas till Ukraina trots att hon var dement, synskadad och hade läkarintyg på att hon inte klarade sig själv. Hon ansågs inte ha tillräckliga skäl att göra Sverige till sitt land under sina sista levnadsår.
Dessutom kommer allt fler förslag med syfte att skärpa linjen mellan svenskar, beroende på vilken etnisk eller religiös bakgrund de har. Folkpartiet, det näst största högerpartiet, återlanserar med jämna mellanrum språktest för medborgarskap, obligatorisk gynekologisk undersökning av högstadieflickor och burkaförbud. Även diskussionen om man ska dra in föräldrapenningen till barn som är födda utomlands har aktualiserats.
Sverigedemokraternas fasad har rämnat och företrädare som Almqvist kommer och går. Men politiken den består och bärs upp av etablerade partier, vars företrädare aldrig skulle säga blatte och hora offentligt. Det oroar mig mer än en väsande fascist med en illa sittande kavaj över brunskjortan.”
Hittat via
Skrev den här krönikan direkt efter SD:s järnrörsskandal. Är mer rädd för moderaterna än vad jag någonsin varit för SD tidenmagasin.se/artiklar/kante…
— Somar Al Naher ☪ † (@somaralnaher) 2 februari 2013
Eller som Karin Pettersson uttryckte det
Nu kör Moderaterna på riktigt. Nu blir det läskigt. Migrationsministern: Dagens asylinvandring inte hållbar – DN.SE dn.se/nyheter/sverig…
— Karin Pettersson (@AB_Karin) 1 februari 2013
Tror Al Naher har en viktig poäng. Det är inte SD vi i första hand ska vara rädda för (om inte annat har de bidragit till att en hel del buskagitation blivit synlig – och det är faktiskt bra) utan när andra partier anammar en politik baserad på problemdefinitioner baserade på etnicitet, religion och/eller kultur. Just nu verkar det vara delar av Moderaterna som är i farten – främst företrädd av vår migrationsminister Tobias Billström.
Att sådana idéer får fäste i en del borgerliga partier är förstås naturligt givet att inget av dessa vårdar det liberala arvet, även om i just denna diskussion det i övrigt hårt trängda Centerpartiet verkar ha en annan utgångspunkt
– Det är ett försök att hitta en enkel lösning på ett komplicerat samhällsproblem. Det är i andra änden man måste börja. Det stora problemet är att det är så det tar så lång tid för nyinflyttade att komma i jobb. Jag tycker att vi borde tillsätta en grupp skyndsamt som kan titta på arbetsmarknaden så att vi kan börja titta på reformer som kan lösa problemen i stället för att begränsa för de som vill komma till vårt land, säger Johan Hedin, Centerpartiets migrationspolitiska talesperson.
Nu ska vi förstås också komma ihåg att Sverige inte har någon invandring att tala om. Vi tar emot flyktingar som, om de beviljats asyl, också får ta hit anhöriga. Det verkar väl rätt rimligt. Därutöver verkar vi under beteckningen arbetskraftsinvandring ha infört någon slags slavhandel. Och så finns det förstås folk som återvänder.
Skulle vi vara sant solidariska med människor i vår omvärld borde vi tillåta invandring i betydligt större omfattning. Tänker ofta på de många svenskar som utvandrade under 1800-talets senare del – hur skulle det ha funkat för dem om USA då haft dagens invandringspolitik eller en politik motsvarande dagens svenska. I en globaliserad värld är det märkligt att vi inte ser på tillvaron ur ett globaliserat perspektiv, att vi solidariserar oss med alla de som har det sämre än oss. När kapitalet kan röra sig fritt och utnyttja människor i andra länder är det ju märkligt att förvägra dessa människor att t.ex. röra på sig om det krävs för att hävda sin rätt, hävda sitt människovärde, skapa sig en framtid. Arbetare i alla länder förenen er är som jag skrivit tidigare fortsatt en helt aktuell paroll.
För de härskande har nationalism alltid varit ett medel för att undertrycka befolkningen. För de undertryckta har solidaritet alltid varit vapnet i striden. Hoppas att alla sossar tar upp den kampen igen, inte bara i ord utan i handling. Det betyder att vara solidarisk i praktiken, inte bara slå vakt om vårt utan inkludera andra. De problem vi har ska definieras rätt – vi har för stor arbetslöshet, vi har bostadsbrist, vi klarar inte att ge alla en bra skolgång. Inget av detta har med etnicitet att göra utan kräver politik för att få fler ska få arbete, för att fler ska få en bra bostad och för att skolan ska ge alla chansen!
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Arbetarklass, Etnicitet, Fascism, Flyktingpolitik, Främlingsfientliga, Frihet, Ideologi, Invandring, Karin Pettersson, Klass, MUF, Politik, Rasism, Religion, Skola, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Solidaritet, Sverigedemokraterna, Somar Al Naher, Moderaterna
Rövbombning – vår tids….
Fotbollsbloggen | med Robert Laul: “Det har blivit en del liv om den så kallade rövbombningen.”
Finns väl ingen anledning att tro att Robert Laul är dum i huvudet. Därför finns det skäl att undra vad som driver honom att promota en “lek” (vilken idiotisk bedömning) på något som tydligen förekommer i fotbollens värld – rövbombning. Såvitt jag förstått används “leken” som en form av bestraffning av någon som inte skött sig. Antingen är alltså idén att efterlikna kroppslig bestraffning dvs aga (och då är det något som i vårt land förbjöds 30-40 år sedan)) eller så är det ett bögskämt eftersom det är de blottade röven som är i fokus. Skulle vara intressant att höra den gode Laul utveckla vad hen anser själva idén med “leken” är.
Resonemangen kring frivillighet är väl bland det dummaste jag hört, dock typiskt för idrottsvärldens syn på kamratlighet, gemenskap osv. och som sportjournalister tycks vilja vara del av (är de inte de där som aldrig blev proffs, bäst i sin gren). I ett lag som tränas – tänker på lag med barn/ungdomar – finns väl i praktiken ingen friviilighet när det gäller att delta i allehanda “lekar”.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Integritet, Kollektiv bestraffning, Politik, Religion, Robert Laul, Idrott
S ett modernt parti?
Currently playing in iTunes: Walking Blues by Joe Bonamassa
S måste först bli ett modernt parti | Katrine Kielos | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet: “’Största S-lyftet sedan Palme’, ropar tidningarna om Stefan Löfvens opinionssiffror medan Socialdemokraterna upprepar sitt mantra om regeringens brist på visioner, lyckliga över att det äntligen börjar fastna. Det är naturligtvis utmärkt. Samtidigt inställer sig osökt frågan: har ni kollat er själva i spegeln?
Kanske är det rentav vad de gör. För dagens socialdemokrati verkar nästan lika rädd för visioner som Fredrik Reinfeldt själv och trivs rätt bra när den får ligga sked med regeringen i mittens rike, ängsligt kikande mot resultattavlan.”
Katrine Kielos fortsätter med att konstatera att förstagångsväljaren 2014 kommer att vara född 1996 (faktiskt 94 – 96). Hennes slutsats är att partiet saknar politik på den områden som engagerar dessa grupper och så nämner hon utrikespolitiken, miljöpolitiken och feministiska frågor. Tror hon har både rätt och fel på samma gång – tror nämligen att en intellektuellt hederlig pragmatisk politk passar dessa väljargrupper (lika bra som andra väljargrupper faktiskt) – kanske inte de högljudda men den stora delen av gruppen. Så här tänker jag:
Människor – oavsett ålder – vill kunna forma sina liv tillsammans med nära och kära (alltså bort med statsfeministiska (och andra) regleringar av privatlivet)
Människor – oavsett ålder – inser att så länge vi ser det som rimligt att tillåta vapenindustrier dessa också måste få sälja sina produkter (gör det bara helt transparent dvs offentliggör varje transaktion) t.ex. till Kina som är en viktig handelspartner och som vi ev. påverkar genom samarbete inte tvärtom.
Människor – oavsett ålder – vill njuta frukterna av den globala ekonomin, kunna röra sig fritt, turista och/eller bo på valbar del av vår jord. Miljöproblem löses därför genom utveckling inte inveckling.
Människor – oavsett ålder – vill njuta frukterna av den globala ekonomin, kunna välkomna andra från världens alla hörn, bo och jobba tillsammans. Tillsammans kan vi bygga en bättre värld för alla.
Människor – oavsett ålder – vill leva sitt liv utan övervakning (obs utan övervakning).
Tyvärr är det ju så att Kielos har helt fel när hon idylliserar Palme. Det var en kraftfull utomparlamentarisk mobilisering som drev Palme att ta klar ställning för folkrätten, för länders rätt till självbestämmande osv.
Måste förresten instämma i Jan Guillous problembeskrivning:
Det är inte så lätt för oss kulturmarxister, feminister etc heller. Också vi har ett val. Antingen att strunta i att diskutera idéerna om den islamistiska konspirationen med hänvisning till att de är så totalt befängda att de är dömda till att gå under av sig själva. Eller också att faktiskt ta debatten.
Jag vet inte vilken av dessa två tänkbara metoder som är sämst. Att på allvar debattera hotet från det muslimska barnafödandet är närmast intellektuellt förnedrande eftersom det helt enkelt är en alldeles för korkad föreställning som bygger på matematiska orimligheter och som förutsätter att alla muslimer ingår i denna hemliga konspiration, som de men inte vi (utom klarsynta sverigedemokrater) känner till, liksom teorin förutsätter att elakartad islamism är en genetisk egenskap som man föds till. Skall man behöva diskutera sånt? Jag tror inte ens att självaste Jimmie Åkesson skulle tycka det var kul, även om han pekat ut islam som det största hotet mot Europa sedan andra världskriget.
Jag tror Sverigedemokraterna är mer roade av våldtäkt. Särskilt gruppvåldtäkt, som de tycks föreställa sig som typiskt för muslimer. Och sådant skall vi behöva diskutera? På fullaste allvar? Och upphöja en ren dårfinksideologi till politisk dagordning?
Nej, valet är inte lätt. Som politisk motståndare har Breivik klara fördelar framför Åkesson och hans kamrater.
Men de senare är på längre sikt mycket farligare.
Technorati Tags:
Aftonbladet, demokrati, ekonomi, Katrine Kielos, Politik, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Solidaritet, Sverigedemokraterna, 之乎者也, Jan Guillou
Virtanen om Frihet, jämlikhet & solidaritet – och fel blev det
Frihet, jämlikhet & solidaritet kommer alltid tillbaka, Löfven | Fredrik Virtanen | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet: “Eftersom jag är inkompetent på fördelningspolitik behöver jag staten.
Därför måste Socialdemokraterna resa sig ur krisen utan att snegla mot vad som är populärt i ”satsa på dig själv”-staden just nu. Socialdemokraterna måste hålla fast vid den omoderna tanken om Det Statsbärande Partiet och idissla den djupare innebörden i Håkan Juholts famous last words:”Jag är född socialdemokrat och jag kommer att dö som socialdemokrat”.
Det var ett så ljuvligt obsolet uttalande. Ett uttalande som inte behöver omprövas så länge betydelsen i ordet socialdemokrat kvarstår.
Frihet, jämlikhet och solidaritet – vilket var vad Juholt sa – anses otidsenligt i en individualistisk tid där entreprenören och småbarnsföräldern pressas mellan karriären, färdiga matkassen och rot-städaren. Jag har för fan inte ens tid att prioritera mig själv! Hur ska jag hinna med, vad hette det, solidaritet?Därför är sossarnas nya nystart med Stefan Löfven så viktig, inte som ett högeranpassat parti utan som ett traditionellt välfärdsparti.
För att vinna slaget om stadens favoriserade medelklass måste S hjälpa den att leva med gott samvete.Vi vill, via skattsedeln, betala för förmånen att leva i ett rättvist samhälle. Vackrare än så är vi inte. Vi betalar för att professionella ska sköta friheten, jämlikheten och solidariteten åt oss.”
Frihet, jämlikhet och solidaritet representerar sannolikt eviga värden som kan delas av stora delar av befolkningen. De har heller aldrig varit omoderna som Virtanen påstår. Däremot måste de omsättas i praktiskt handlande och i politik som fungerar. Det har inte socialdemokratin klarat under en tid. Svårigheten som inte kunnat övervinnas är att formulera nya mål (och medel) när tiderna ändras, när de gamla målen uppnåtts eller blivit obsoleta.
Ta frihetsbegreppet som exempel. Historiskt har det varit rätt att använda lagstiftning, dvs staten som instrument för att undanröja frihetsbegränsande faktorer. Baksidan har förstås varit att sådan reglering också inneburit reglering av människors privatliv. För att formulera en frihetlig politik som funkar nu – då bildningsnivån hos befolkningen vida överstiger den som gällde t.ex. under motbokens tid – krävs en insikt om att frihet nu innebär att mål måste formuleras som verkligen ökar människors egenmakt, deras kontroll över de egna livsvalen. Vi ska inte heller fortsätta med att “lösa” allt via skattsedeln som Virtanen förespråkar utan skapa former som innebär möjlighet till aktivt deltagande i utformandet. Nya former av kooperativa lösningar, solidarisk finansiering av välfärdslösningar utan statlig inblandning osv.
Från det dagsaktuella – frihet innebär absolut yttrandefrihet. Frihet innebär absolut frihet från övervakning om inte stark misstanke om brott föreligger och domstol prövat. Frihet för alla folk, absolut frihet från ockupation.
Mer om vad sossar tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Frihet, Jämlikhet, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Solidaritet, Fredrik Virtanen, Ideologi
Kommentar till Anders Lindbergs ledare
S måste prata om politik – inte form | Ledare | Aftonbladet: “Båda sätten att välja partiordförande är fullt möjliga, men en extrakongress innebär att Socialdemokraterna står utan ledare under flera månader och att Sverige i praktiken står utan opposition.”
Något i Anders Lindbergs logik går mig förbi. Hur är det möjligt, i ett land med tre oppositionspartier varav ett har 1/3 av antalet ledamöter i riksdagen, talesmän för allehanda politikområden och mer än 100 000 medlemmar, att hävda att avsaknaden av en ordförande för det senare partiet leder till att landet “i praktiken står utan opposition”. Hur kan det vara möjligt att detta hänger på om en enda av partiets alla förtroendevalda inte finns på plats?
I övrigt håller jag förstås med honom.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Partiledare, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Anders Lindberg
Inga besked
Inga besked om Juholts framtid | Juholts kris | Nyheter | Aftonbladet: “Få av VU:s ledamöter ville stanna och prata med pressuppbådet efter mötet. Sven-Erik Österberg hänvisade till att mötet fortsätter i morgon. Flera andra VU-ledamöter – så som Wanja Lundby-Wedin och Veronica Palm – valde en tyst strategi.
Peter Hultqvist, suppleant i VU, svarade dock:
– Jag och VU har fortfarande förtroende för Juholt, sa Hultqvist innan han skyndade i väg.
Leif Pagrotsky, också suppleant i VU, uttryckte att förtroendet för Juholt efter mötet var oförändrat än vad det var innan mötet.
Vad den inställningen innebär i praktiken valde ingen av de två att inte vidareutveckla.”
Ibland undrar jag om vår partiledning fullständigt saknar kommunikationskompetens. Här samlas det, i organisationen centrala, verkställande utskottet och ingen talar om vad som står på dagordningen eller hur diskussionerna går. Hade någon frågat mig hade jag föreslagit att de skulle ha webb-sänt mötet. Som medlem borde jag ha full insyn i de överväganden som görs. Ett parti med ambitioner att leda landet borde dessutom dela dessa överväganden med hela befolkningen och helt slå undan benen på den av spekulationer drivna mediabevakningen.
Nu verkar de ha bl.a. diskuterat turerna kring arbetslöshetsförsäkringen i samband med utarbetandet av partiets budgetmotion i höstas. Fullständigt idiotiskt att ägna tid åt – överst på dagordningen enligt Aftonbladet. Men det sätt som ledningen hanterar den nuvarande krisartade situationen liknar ju mest en sandlåda så förvånad blir jag inte.
Erik Laakso tycker inte Håkan Juholt ska avgå eftersom det inte räcker. Jag tycker efter noggrant övervägande att det minsta som krävs är att han gör just det. Om han inte gör det demonstrerar han tyvärr en brist på verklighetsförankring av närmast monumentala mått. Talar man med vänner, bekanta, socialdemokratiska väljare och andra så är det uppenbart att han är en allvarlig belastning. Sen gäller förstås ändå huvuddelen av Laaksos tankar – Juholt är inte problemet utan ett symptom. Del av problemet är det många som är – inte minst alla de som försäkrar sitt förtroende och stöd för Juholt, några återfinns på s-bloggar men också bland mer ledande företrädare i t.ex. VU. Dock – relationen till LO tillhör inte problemet – där har Laakso fel.
Dagens läsning för oss som tycker det är intressant att se hur folk följer med vinden står Sven-Erland för. Det illustrerar ett av partiets verkliga problem – vi väljer ledare/ledning utan att veta något om dem politiskt annat än att de inte gjort väsen av sig (på förslag från någon valberedning), sen följer vi så länge det går bra. Händer något kan vi utan att tveka följa nästa av valberedningen de facto utsedda. Pinsam läsning för en del förstås.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Eric Sundström, Håkan Juholt, s-bloggar, Sven-Erland, Veronica Palm, Wanja Lundby-Wedin, Sven-Erik Österberg, Peter Hultqvist, Leif Pagrotsky
Senaste kommentarerna