Currently playing in iTunes: Tightrope by Stevie Ray Vaughan & Double Trouble
UD svek svenskarna när de utlämnades till ett lönnmördande land | Jan Guillou | Kolumnister | Nyheter | Aftonbladet: “Nobelfredspristagaren Barack Obama har redan gått till historien som den amerikanske president som beordrat flest lönnmord.
Nu heter det förstås inte lönnmord (assassination) på amerikanskt myndighetsspråk utan ’målinriktat dödande’ (targeted killing). Tekniken är enkel och billig. Förarlösa flygplan patrullerar ständigt luftrummet över Pakistan och avfyrar då och då Hellfire-missiler mot mål i form av ’kända terrorister’. Enligt amerikanska uppgifter, som inte kan misstänkas vara tilltagna i överkant, har man hittills lönnmördat 3 325 människor i Pakistan, varav 881 civila och 176 barn.
Det blir alltså ett visst svinn i hanteringen. Därför har Vita huset hittat på ett nytt ord för de fall då man inte slår till mot ’välkända’ terrorister utan bara ’misstänkta’ sådana. Det nya ordet är ’signaturtillslag’ (signature strikes).”
Jag tillhör de som aldrig förstått varför Obama kan beordra lönnmord och inte fördöms för detta. Förstår egentligen inte varför vi var många som demonstrerade mot Sovjetunionens krigföring i Afghanistan men väldigt få som reagerat mot USAs (och dess allierades) motsvarighet. Förstår inte heller den undfallenhet som verkar vara grunden för att USA kan tillämpa sin jurisdikion varhelst de finner lämpligt långt från det egna landets territorium, beklagar att vi har en så feg regering, en lakej till utrikesminister och helt tycks sakna en utrikespolitisk opposition. Kräver mycket mer av inte minst mitt parti!
Technorati Tags:
Afghanistan, Aftonbladet, Barack Obama, Bodströmsamhället, Fredrik Reinfeldt, Imperialism, Netroots, Politik, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Stefan Löfven, USA
Currently playing in iTunes: Tightrope by Stevie Ray Vaughan & Double Trouble UD svek svenskarna när de utlämnades till ett lönnmördande land | Jan Guillou | Kolumnister | Nyheter |...
Högbergs tankar: USA-dyrkan? eller det globala valet…: ” Frågan som då ställs i nästa runda är om det kommer komma aktivister till Sverige i valet 2014? Det som skulle vara intressant är hur man agerar i valet till Europa parlamentet. Är det som Peter Karlberg konstaterade på Twitter att det borde vara gemensamma listor i EU-valet 2014. Tanken var ny för mig men gjorde mig intresserad.”
(Hittat via Högbergs tankar.)
Tanken på gemensamma listor i EU-parlamentsvalet uttryckte jag publikt i samband med valet 1999 då jag i en kommentar till den katastrofala redovisningen av resultatet i Aftonbladet skrev ” Vi erbjuds ju heller inte möjlighet att rösta på europapolitiker dvs att i valet till ett europeiskt parlament måste ju väljaren självklart kunna rösta på kandidater oavsett deras hemvist/nationella tillhörighet.” Jag tänkte mig då att man som svensk skulle kunna rösta på t.ex. en socialdemokrat från Grekland, nu tror jag att det borde bildas europeiska partier (kan vara unioner av nationella) som går till val med för Europa gemensamma listor. Glad förstås att Peter Högberg nu 13 år senare nu reflekterat över frågan. Lätt besviken över att nästan ingen kommenterat det tidigare.
För övrigt tycker jag att det är märkligt (kanske t.o.m. olämpligt) att aktivister från andra länder deltar i nationella valkampanjer likaväl som det är olämpligt att finansiellt stödja samma kampanjer i andra länder (och undrar om man inte i USA har begränsningar/förbud för det). Medger dock att detta ställningstagande inte är klockrent då det kan komma i konflikt med olika former av uttryck för internationell solidaritet.
Svenskars aktiva deltagande i den nu i USA pågående valrörelsen förstår jag dock inte. Hade de valt att delta i någon oberoende presidentkandidats kampanj hade det åtminstone känts rimligt men nu basunerar de ut att de deltar som obetald arbetskraft (gräsrotskampanj kallas sådant) i de två huvudkandidaternas cirkus. Dessa gräsrötter deltar inte i formandet av politiken, deras tyckanden och tänkanden efterfrågas inte utan det är deras armar och ben som blir gratis dörrknackare, flygbladsutdelare och kanske hysteriska entusiastiska valmötesdeltagare (masspsykos ligger nära till hands att kalla det).
Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, demokrati, EU, Nina Unesi, Peter Högberg, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Solidaritet
Högbergs tankar: USA-dyrkan? eller det globala valet…: ” Frågan som då ställs i nästa runda är om det kommer komma aktivister till Sverige i valet 2014? Det som skulle vara...
Roger Jönsson (s): Hur solidarisk är socialdemokratin i Sverige?: “Jag vill istället se svensk socialdemokrati gå i bräschen för en ny europeisk politik med verklig solidaritet sätts i centrum.”
(Hittat via knuff.)
Roger Jönsson pekar på behovet av en socialdemokratisk EU-politik baserad på solidaritet. Däri är det lätt att instämma (var inne på detta bland annat i en kommentar till Lena Sommestad för ganska precis ett år sedan). Hur stor chansen är att vi får en sådan politik är dock oklart, eller som Katrine Kielos uttrycker det
När de svenska socialdemokraterna inte vågar stå upp och kritisera en politik som inte bara har fört Europa mot avgrunden, utan bygger på att spanska ungdomar ska betala för att Deutsche Banks vd får åtta miljoner euro i bonus –trots att banken var med och spekulerade fram krisen. När grekiska cancerpatienter har svårt att få tag på medicin. När irländska skattebetalare pungade ut 23 miljarder euro för att rädda banker och belönades med lägre löner, lägre pensioner och nedskärningar i välfärden. Ja, då är något väldigt fel.
Martin Moberg instämmer också även om jag undrar vad det är för input han förväntar sig att Stefan Löfven ska få i denna fråga under sitt besök i USA. Man kan ju knappast hitta särskilt många exempel på internationell solidaritet där och det finns, som Isobel Hadley-Kamptz så tydligt beskriver, faktiskt skäl att allvarligt ifrågasätta allt stöd som ges till den nuvarande presidenten Barack Obama (känner faktiskt folk som aktivt deltar i hans återvalskampanj – presidenten som alltså själv bestämmer vilka som ska dödas i de amerikanska drönarräderna!!!).
Tillbaka till solidariteten inom partiet. Det framstår idag som alldeles uppenbart att den nuvarande politiken inom EU inte alls klarar att hantera den pågående euro-krisen. Tvärtom, politiken är definitivt kontraproduktiv och leder inte till den tillväxt som krävs för att både klara upp skuldkrisen och säkerställa en dräglig levnadsnivå för stora delar av befolkningen i flera sydeuropeiska länder. Där är det massarbetslöshet (för de som nu har en rimlig definition av det begreppet).
En solidarisk EU-politik måste innebära åtgärder som gör att situationen för folk i de nu mest utsatta länderna förbättras. Det torde innebära direkt hjälp med att hantera skuldkrisen och kraftfulla åtgärder för att stimulera ekonomin så att tillväxt och därmed jobb skapas.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Barack Obama, Ideologi, Isobel Hadley-Kamptz, Katrine Kielos, Lena Sommestad, Martin Moberg, Netroots, Politik, Roger Jönsson, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Stefan Löfven
Roger Jönsson (s): Hur solidarisk är socialdemokratin i Sverige?: “Jag vill istället se svensk socialdemokrati gå i bräschen för en ny europeisk politik med verklig solidaritet sätts i centrum.” (Hittat...
President Obama signs Executive Order allowing for control over all US resources – National Finance Examiner | Examiner.com: “ The purpose of President Obama signing this new Executive Order is yet unclear, however, it may coincide with information coming out of Israel yesterday that plans for a tactical or strategic strike on Iran are accelerating.”
(Hittat via Joe Trippi.)
Fredspristagaren Barack Obama har tydligen undertecknat en s.k. executive order som ger honom absolut kontroll över USAs alla resurser – mat, vatten, el, all produktion utöver förstås militären. Kenneth Schortgen Jr noterar att beslutet kommer samtidigt som informationen om Israels beslut rörande sina planer på taktiskt eller strategisk attack mot Iran. Det var väl det den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu och Obama i själva verket planerade den 5 mars i år. Kontrollen gäller inte bra i krigstid utan är tillämplig även i fredstid. Nu börjar man ju verkligen undra vilken tid vi lever i.
Technorati Tags:
Imperialism, Israel, Politik, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Barack Obama, Joe Trippi, National Finance Examiner, Kenneth Shortgen Jr, Executive Order
President Obama signs Executive Order allowing for control over all US resources – National Finance Examiner | Examiner.com: “ The purpose of President Obama signing this new Executive Order is yet...
Första gången det verkligen slog mig var under FRA-striden. Det fanns en hårdhet, en arrogant omedgörlighet från regeringens sida som gjorde mig betänksam. Utrymmet för egentlig diskussion var noll. Brådskan var påtaglig. Och man fick känslan av att det nästan kunde vara lite farligt att gå i vägen.
Och, naturligtvis, vi känner igen det där, från USA:s war on terror. En arrogans som blåser upp de offentliga funktionärernas och småpåvarnas egon på ett farligt sätt. Behöver jag nämna Patriot Act och dess till synes permanenta undantagstillstånd? Åsidosättandet av de medborgerliga fri- och rättigheterna utan någon egentlig debatt? Hårresande företeelser som Guantanamo, Abu Ghraib, extraordinary renditions och hemliga fängelser till och med i Europa? De nya amerikanska interneringsreglerna?
Regeringen Perssons lögnaktiga, fega och samtidigt arroganta hantering av Egypten-affären kan också räknas dit.
via Henrik-Alexandersson.se: Kuslig stämning i politiken.
Har det skett en ändring av stämningen i politiken, såsom Alexandersson uppfattar det? Och är det i så fall arrogans som är denna stämnings karaktäristika?
Och även om detta är ett uttryck – arrogansen – så är det väl rimligt att ställa sig frågan vilka/et intresse detta tjänar (för det kan väl knappast bara beskrivas som en stämningsförändring). För oss med en mer materialsitisk syn på också utvecklingen av den ideologiska överbyggnaden är det rätt självklart att söka svaret i den mer generella utvecklingen av samhället. Arrogansen som Alexanderson uppfattar blir då det konkreta uttrycket för behovet av att hitta nya metoder för att kontrollera befolkningen i syfte att bibehålla de nuvarande maktförhållandena. Hotet mot starka kapitalintressens kontroll över upphovsrätten blir då ett närmast övertydligt exempel.
Första gången det verkligen slog mig var under FRA-striden. Det fanns en hårdhet, en arrogant omedgörlighet från regeringens sida som gjorde mig betänksam. Utrymmet för egentlig diskussion var noll. Brådskan...
Senaste kommentarerna