Peter Karlberg: Tag Erik Laakso

Kamratlig kritik, Madsen

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sat, 23 Aug 2008 23:34:21 +0200

S-bloggare dåliga på att länka: “Ofta när man läser en blogg här på S-info så hänvisar bloggarna till andra personer, tidningar och dylikt. Men varför kan man inte då samtidigt länka till det man refererar till. Jag har missat några gånger men jag försöker. “

(Hittat via s-bloggar.)

Sannolikt är jag väl för trött men jag kan inte låta bli att kommentera Per Madsens inlägg som ovan återges i sin helhet. Det kan vara på sin plats att särskilt poängtera att detta hans inlägg saknar länkar också i orginal. Själv skrev jag om samma sak för ca 14 dagar sedan men att Madsen skulle minnas det och länka till det inlägget är förstås att vänta för mycket. Det var för övrigt flera som skrev på samma tema (och länkade till mitt inlägg) då bl.a. Jonas Morian, HBT-sossen, Rosemari Södergren, Erik Laakso och Björn Andersson. Redan för några månader (10 maj) sedan hade jag ett mer agitatorisk inlägg riktat direkt till bloggande kamrater men det missade förstås Madsen.

Nog med gnäll. Egentligen är jag utomordentligt glad över att också Per Madsen har upptäckt/förstått att en av bloggandets emst grunddläggande och absolut viktigaste funktioner är just länkandet.

Flexa ut från jobbet - något att sträva efter

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Tue, 12 Aug 2008 01:47:29 +0200

Därför Vill Arbetarna Ha Flexicurity: “Att anställa personal idag är inte speciellt svårt, en osäkerhetsfaktor javisst, svårt att göra rätt bedömning av de arbetssökande och ett stort behov av ett rejält överskott som ger vid handen att det finns ekonomi att anställa. Det är inte heller speciellt svårt att säga upp personal idag. Man har ett års provanställning att luta sig emot, en opålitlig medarbetare klarar inte att mörka sin opålitlighet ett helt år. Man kan ganska lätt hävda arbetsbrist och i värsta fall kan man lösa ut med några månadslöner. Det är däremot mycket svårt att säga upp sig av en sådan banal orsak som att man inte trivs på jobbet. Det är därför vi behöver en äkta fleixcuritylösning som tar sitt avstamp i den anställdes behov av frihet och rörlighet.”

Vännen Laakso tar upp och argumenterar för en arbetslöshetsförsäkring utformad enligt flexicurity-principer. Samtidigt aktualiserar han faktiskt en intressant, och som går att generalisera, fråga – nämligen vad vi socialdemokrater vill när vi så att säga uppnått vårt (etapp)mål. Det står nämligen inte alls särskilt klart!

Men för att börja med flexicurityn (ett hemskt namn förresten): För att ha anledning att förespråka en lösning är det lämpligt att ha identifierat problemet. Givet att Laaksos beskrivning av läget på arbetsmarknaden är korrekt så är nuvarande utformning av arbetslöshetsförsäkringen kontraproduktiv i den meningen att den motverkar rörlighet, det är helt enkelt inte rimligt ekonomiskt att utsätta sig för risken att säga upp sig om man har goda skäl för det. Problemet med den verklighetsbeskrivningen är att den inte tar hänsyn till det faktum att mycket av vår fackliga tradition utgår från att det är rimligt att stanna kvar och kämpa för förbättringar. Denna “tradition” kommer ju att stå i viss motsättning till förbättrade villkor när man själv lämnar ett arbete som man av olika skäl är missnöjd med.

Traditionen har dock sin historia, den utgår faktiskt från det gamla industrisamhället där det vanliga var att bli en och samma arbetsgivare trogen livet ut – då måste man förstås känna att det går att vara kvar och förbättra. Så ser ju situationen på arbetsmarjknaden inte riktigt ut idag. För de allra flesta gäller – och det är inte alls nödvändigtvis på grund av otrivsel – att man räknar med, vill ha möjlighet att byta både jobb, arbetsköpare och bransch inte bara en gång utan många. Idag är det arbetsköparen som har trumf på hand, han vet att det kostar ganska mycket att säga upp sig – att säga upp är däremot överkomligt (se alla former av avgångsvederlag, avtalspension etc). Är man ett stort företag kan man ofta se aktiekursen stiga i takt med antalet uppsägningar – en galen värld.

Laasko har alltså rätt – en arbetslöshetsförsäkring som gör att arbetaren har lättare att säga upp sig själv stärker densammes position. Att det också befrämjar en rörlighet som sannolikt också gynnar arbetsköparna i längden får väl ses som et argument för den av Laasko föreslagna kolektivavtalsbundna egenavgiften till försäkringen.

Frågan är som jag antydde inledningsvis också möjlig att generalisera. Om arbetarröreslen uppnått ett antal segrar, alltså fixat anställningstrygghet hyfsat, gett alla chans till utbildning, hyfsad bostadsstandard etc måste man fråga sig vad som då blir de nya målen. Om jag inte behöver vara rädd för att bli godtyckligt avskedad kanske nästa nivå är just att själv kunna ta mitt pack och gå utan att (kortsiktigt i alla fall) riskera min försörjning, när alla får 12 år i skola är det kanske dags att se medborgaren som hyfsat kompetent att själv bestämma över sitt liv och när alla (nästan) faktiskt har en bostad med rinnande kallt och varmt vatten, vattentoalett (för det var ju vad miljonprogrammet handlade om) och hyfsat utrymme till familjen kanske det är bestämmandet över bostaden som är nästa projekt (kanske t.o.m. uttryckt som ägande).

Knuffas mera

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Mon, 11 Aug 2008 12:29:43 +0200

Har s-bloggar inte lärt något av kampen mot FRA-lagen?: “Jag undrar om det beror på okunskap eller på ovilja, är s-bloggare mer ogina med att länka till andra eller helt enkelt okunniga om hur bra det är att länka till varandra? Är s-bloggaren nöjd med att få ut sin egen åsikt och sedan räcker det? De bloggare som faktiskt länkat till andra efter talet var väl förutom Peter Karlberg och jag själv: Jonas Morian och Erik Laakso.
Jo, det är några till som bloggat och länkat till någon annan s-bloggare, men dessa två verkar inte pinga vare sig Nyligen eller Twingly, och då gör länken inte så stor nytta. Eller så länkar de inte direkt till inlägget utan till bloggen i sin helhet, som Olsson gjorde här. Och då gör det ingen nytta. Och dessutom ligger ju inte posten ifråga kvar överst i bloggen, så om någon klickar på länken efter två veckor kommer de inte att hitta till bloggposten, kanske.

Så jag tror framför allt att det handlar om okunskap, att många inte vet hur de ska göra för att det ska länkarna ska samverka. Lika viktigt som att lära sig sätta upp affischer på rätt sätt, att lägga upp tal på bästa sätt är det att lära sig använda bloggen fullt ut. Om vi vill nå ut, vill säga.”

Rosemari Södergren uppmärksammar “mitt gnäll” på bloggande socialdemokratiska kamrater. Och som den erfarna bloggare hon är gör hon allt rätt – här finns referenser/länkar till ett antal andra och hon påminner om behovet av att också pinga Twingly (när man refererar en artikel på webbtidningar).

Några andra kamrater som kommenterar Mona Sahlins tal har tillkommit under dagen och skall förstås också “granskas”. Josefin Deiving länkar direkt till en sida (Södermalms områdesförening) med foton från Vitabergsparken. Det fotoreportaget är fullt med länkar till bloggare som faastnat på Josefins bilder – mycket bra även om det finns en risk att områdesföreningens sida inte pingas någonstans.

Alexandra Einerstam med HBT-sossen skriver också om Vitabergsparken och uppmärksammar att Carin Jämtin inte får någon större uppmärksamhet. Einerstam föreslår styling:

Carin Jämtin var det andra affischnamnet. Jag gillar Carin Jämtin. Hon har en skarp hjärna, hon är jordnära, hon tar sig alltid tid att lyssna. Hon har humor, hon är klok, hon är kunnig och har glimten i ögat. - Det tar mig emot när jag nu måste uppmana Jämtin att styla sig. Jag är feminist och anser inte att det ska ha någon betydelse, men i detta mediaklimat försvinner Jämtin. Hon väldigt blek i jämförelse med andra politiker. Hennes budskap går inte fram i mediabruset. - Jämtin har en snygg frisyr, men den kan bli bättre med en annan hårfärg och kanske några slingor. Vidare måste hon börja sminka sig. Kan inte partiet skicka henne på en make up-kurs?

Einerstam länkar flitigt till andra som skrivit om sama sak – utmärkt.

Och så var Monas sommartal i topp på knuff:

Hjälps vi bloggare åt, eller?

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Mon, 11 Aug 2008 02:59:15 +0200

Olssons tankar: Politik i helgen: “I övrigt var det trevligt att träffa Herr Laakso irl i Vitabergsparken. http://www.eriklaakso.nu/blog/“

(Hittat via s-bloggar.)

I maj riktade jag en uppmaning till alla bloggande s-kamrater att både länka och pinga. Har tyvärr inte sett så mycket resultat av denna min uppmaning och reflekterade särskilt över detta med anledning av Mona Sahlins tal i lördags, påmind för övrigt av Rosemari Södergren som tog upp frågan alldeles innan hon gick för att jobba. Det borde väl i alla fall vara en händelse som alla sossar vill kommentera och en händelse som vi alla vill skall synas och höras?

Fredrik Olsson länkar, som synes ovan, visserligen till Erik Laakso men för säkerhets skull inte till Laaksos inlägg om Sahlins tal utan til hans blogg (gör alltså ingen nytta på t.ex. knuff).

Andreas Nilsson som också var på plats i Vitabergsparken varken nämner några andra bloggkommentarer eller länkar men rapporterar:

Så var det dags för årets sommartal av Sahlin och Reinfeldt. Själv bänkade jag mig i Vitabergsparken med ett allsångshäfte i handen. Efter blandade kampsånger kom så ett klart besked om FRA av Mona, vilket var välkommet. Lagen rivs upp och en parlamentarisk utredning tillsätts om det blir en socialdemokratisk valseger 2010.

Emilia Bjuggren, som inom parantes tycks tro att vårt behov av att kommunicera också med mer individuella färdsätt är ett kapitalistiskt påfund, recenserar Sahlin och Carin Jämtins tal. Bjuggren länkar som synes till mig.

Annars tycker jag klimatmålen som presenterades var bra, just nu känner jag mig stolt över att vara Socialdemokrat!
Läs mer om (hela) talet på: DN och Svd, även Aftonbladet går att läsa dagar som denna.

Ännu bättre skrivet om talet: Peter Karlberg.

Fast jag tror inte Bjuggren pingar nyligen vilket ju krävs för att knuffa fram inlägg/frågor.

Rosemari Södergren uppmärksammar också Reinfeldts tal och länkar då till bl.a. Jonas Morian.

Lennart Holmlund skriver bra om FRA utan att länka till någon annan, vare sig sosse eller annat. Han kommenterar heller inte Sahlins besked i frågan från igår!

Jan Andersson gör likadant, skriver bra om FRA, refererar till Sahlin utan att nämna var beskedet kom och låter bli att länka till andra.

När Rosemari Södergren skrev sitt inlägg om Vitabergstalet hade vi andra ännu inte hunnit så långt (nägra av oss tog en öl på Söder efteråt) men hon länkar till de hon träffade och när så är möjligt till relevanta inlägg. Också Jonas Morian som tycks varit snabbast att referera talet länkar förstås till flera kamrater som han träffade där.

Sammantaget – ovanstående refererade inlägg är de jag hittade på s-bloggar och som handlar om Mona Sahlins tal (och något om Reinfeldt). Jag kan ha missat något men tycker att skörden är skral – inte bara i termer av allt för få kamrater som länkar till varandra utan jag är också faktiskt förvånad över hur få det är som diskuterat talet överhuvudtaget.

Mona lysande om FRA idag!

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sat, 09 Aug 2008 23:56:35 +0200

Allsång mot högern och Mona Sahlin och tåget: “Tyvärr var det därför inte helt fullsatt under allsången och dessutom valde allsångledaren att vi skulle sjunga rätt svåra sånger, så riktigt fart på allsången blev det tråkigt nog inte, den här gången. En hel hög bloggare var på plats – och jag pratade bloggfrågor och FRA-frågor med flera. Erik Laakso var där och hade tillsammans med Peter Karlberg koll på fanan där det stod “Socialdemokrater mot FRA-lagen”. Det är en viktig kamp. Om s kommer tillbaka till regeringsmakten måste vi se till att inte ledningen faller i samma fälla som högerregeringens ledning gjort, att tro sig veta bättre än folket. Hur någon kan tro att vi skyddar ett folk genom att avlyssna det, det är en gåta.”

Det blev inte fullsatt senare heller även om det var mycket folk (man undrar ibland över folks prioriteringar – allsång och tal av partiledaren borde locka folk kan man tycka). Beskeden från Mona Sahlin var dock många och klara. Särskild gällde detta faktiskt FRA-frågan där Sahlin mycket tydligt klargjorde att Fredrik Reinfeldt visst kan få göra upp med socialdemokraterna – om att riva upp lagen och börja om från börkjan. Tror faktiskt att det var det besked som väckte mest entusism!

Nästa besked vi behöver från Mona Sahlin i FRA-frågan är att vi socialdemokrater aldrig kan acceptera massavlyssning som metod, fast egentligen är det ju det hon säger fast uttryckt som att det måste finnas misstanke om brott för att få avlyssna enskilda.

Mycket av Monas tal handlade annars om klimatfrågan. Det är förstås OK att sätta upp mål för att göra oss av med oljeberoendet osv. Sahlin sa dock något som jag tycker att det finns anledning att uppmärksamma särskilt i detta sammanhang: Det går att älska bilen och hata bensin. Nog så viktigt! Klimatfrågan var för övrigt det enda som Anders Munck i DN och Erik Sidenbladh på SvD orkade med att rapportera från talet (sannolikt baserat på samma TT-telegram) :-(

Dagen, som numera är en av de bästa webbtidningarna, har på ett utmärkt sätt rapporterat om just FRA-delen av Sahlins tal. Leif Cyrillus citerar Mona (troligen har ett inte fallit bort):

”- Låt mig vara väldigt tydlig. Det enda sättet att samarbeta med socialdemokraterna i FRA-frågan är att riva upp lagen, att börja om från början med en parlamentarisk utredning, med öppenhet, med insyn, med tid för debatt. För något annat får statministern vårt stöd.

Det blir nej oavsett vad regeringen föreslår.”

Laakso (som också gjort plakatet vi hade med) intervjuade förresten mig i Vitabergsparken någon timme innan Mona Sahlin talade. Kvaliteten på videon (Bambuser) är kasnke inte helt perfekt men..)

Ställs det inga krav på ministrar

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Mon, 04 Aug 2008 00:51:01 +0200

Folket litar inte på myndigheterna: “Risken för att du eller jag skulle dö av en terrorbomb är närmast obefintlig. Däremot löper du en betydligt större risk att bli överkörd i morgon.
Nej, den som är räddast för terror är staten och ”den rådande ordningen”. Se till exempel på de excesser av ”Homeland security” som den amerikanska nationen nu omger sig med. Kanske är det här regeringen finner sin inspiration, för det är väl inte Kina?

Nyckeln till en intelligent, disciplinerad och ickekorrupt underrättelsetjänst är förtroende hos uppdragsgivarna, inte misstänksamhet inför dem. “

(Hittat via knuff.se.)

Bo Ekman och Bo Pellnäs försöker ge lite perspektiv på terroristhotet. Det är välbehövligt och Monika Ringborg kommenterar

Vi kanske helt enkelt inte anser det vara värt det pris det innebär att få all vår privata kommunikation och därmed vårt privatliv oskyddat, för den lilla risk det innebär. Kanske resurser som inte innebär ökad övervakning av totalt oskyldiga människor skulle läggas på dem där det föreligger brottslig misstanke. Kanske resurserna skulle ges på att förbättre människors levnadsvillkor i världen, och att förbättra körutbildningen, t.ex. med en sådan liten sak som kostnadsfri kontinuerlig riskutbildning.

Daniel Braw på Helsinborgs Dagblad verkar för övrigt dela Ekman/Pellnäs bild av att det bristande förtroendet för myndigheter spelar in i den kraftiga kritiken av FRA-lagen. För Jan Björklund verkar dock inte kritik ha någon betydelse. Tvärtom så tycks han ha ägnat en hel del energi inför sit sommartal i Marstrand ät att konstruera hypotetiska fall där insamlandet av all kommunikation som passerar Sveriges gräns skulle vara användbar. Det hypotetiska fall han använder är inget mindre än att den svenska bataljon som deltar i ockupationen av Afghanistan skulle tillfångata Osama bib Laden (som sannolikt befinner sig i Pakistan men det är ju en bagatell i sammanhanget) och att vi därmed skulle bli “världens farligaste terroristers” måltavla. Det finns förstås flera svagheter i herr Björklund resonemang – den kanske viktigaste är att vanliga svenskars kommunikation inte alls kommer att vara inblandad i en, i den hypotetiska situationen, planeringen av terrordåd. En annan kanske att terrorister sannolikt inte är så korkade (men som man känner sig själv känner man ju andra) att de använder okrypterad nätbaserad kommunikation för att planera.

Som Emma på Opassande skriver

När Jan Björklund (fp) lovar att han ska fortsätta lyssna på kritiken mot FRA-lagen får jag uppfattningen att han inte hört någonting egentligen. Kanske är det så att han menar att lyssna framöver, snarare än att han har lyssnat hittills? Han verkar i alla fall inte ha förstått det principiella felet med allmän avlyssning, utan uttrycker sig som att det är en förutsättning för en svensk underrättelsetjänst.

Om det nu skulle vara en förutsättning att allmän avlyssning krävs, ja då blir det naturligtvis en fråga om vi över huvud taget ska ha en svensk underrättelsetjänst, det har han ju helt rätt i. Det blir lite konstigt att man politiskt målar in sig i ett sådant hörn. Personligen har jag inte känt av någon märkbar opinion för att underrättelseverksamhet i Sverige ska läggas ner. Det har till och med föreslagits hur man skulle kunna tänkas ha en vettig sådan utan allmän avlyssning.

Scaber-Nestor kommenterar Björklunds användande av redan krossade argument så här:

Menar Björklund allvar? 55 dagar efter omröstningen så tar han upp Afghanistanargumentet igen? Denna gång med Bin-Laden som toppat argument? Har FP’s partiledare fått sitt tal skrivet av George W. Bush? För det verkar så sett till hur dumt det låter och hur jävla långsökt det är.

Nej Jan Björklund, det är inte sannolikt på annat vis än att den svenska regeringen ljugit om svenska soldaternas uppdrag i Afghanistan hela tiden. Vi har hela tiden blivit matade med att de har ett rent fredsbevarande uppdrag, men nu låter det som vi är där som stridande förband.

Läs förresten – om lite underhållande FRA-relaterad läsning önskas – Erik Laaksos avslöjande om hur man nu kan läsa alldeles vanliga brev utan manuell hantering!

När verkligheten överträffar dikten

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Mon, 28 Jul 2008 22:22:12 +0200

FRA slår tillbaka: “Dagens Media ringde just och meddelade att FRA har anmält mig till JK för yttrandefrihetsbrott. Länk»“

(Hittat via knuff.se.)

Nu undrar man ju förstås om Ingvar Åkesson verkligen är så korkad som han verkar. Enfaldigt framförande av “argument” till försvar för FRA-lagen – som ju borde skötas av de politiskt ansvariga – är ju en sak men att anmäla Henrik Alexandersson för yttrandeefrihetsbrott tar väl priset.

Det tycks emellertid råda lite oklarhet när det gäller vilken publicering som Åkesson anser brottslig. Alexandersson skriver

Förmodligen är det denna bloggpost som fått FRA att gå i spinn. Det kan även vara listan med de 103 avlyssnade svenskarna. Eller de exempel på FRA:s spaning som jag skrivit om. Eller möjligen min publicering av den anonyma anmälan till Datainspektionen.

För att vara på den säkra sidan har jag kopierat allt, klicka på Read more nedan!

DN rapporterar, liksom SvD, Aftonbladet och Expressen fast ala meddelar samma sak i stort sett. Rosemari Södergren tycker att

“Något är fel med ett samhälle där en myndighet kan begå maktmissbruk och sedan kan JK-anmäla den som visat på maktmissbruket”

Även om jag förstås håller med henne frestas jag att hälsa – welcome to the real world. Catharina Ullström ställer egentligen samm fråga som jag dvs hur korkade är de på FRA. Vännen Laakso utmanar oss alla:

Nu hoppas jag att Ingvar Åkesson kopierar sin anmälan och att det blir många fall för JK att ta tag i. Bloggare, Frihetsförsvarare, Demokratikämpar. Förena eder. Lägg ut listan på era bloggar. Mejla FRA och meddela att ni så gjort och invänta statsmaktens styrkor. HAX har fått höra av utländsk polis att han kommer bli gripen ikväll på Arlanda, undrar hur någon kan vara så dum så det skjuter sig själva i foten och sedan fortsätter skjuta i samma fot. Idioter. Det kan också vara så att det är det hemligstämplade dokumentet som är problemet så för säkerhetsskull publicerar jag även det dokumentet här.

Pirater och partipiskor

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sat, 12 Jul 2008 09:53:22 +0200

Kampen mot FRA-lagen (och andra uttryck för Bodströmssamhälet) är i huvudsak är en utomparlamentariskt kamp, det är på gator och torg, på arbetsplatser, i fikarum och särskilt på nätet den manifesterat sig. Först när den fått tillräckligt stort stöd i opinionen blev den också en fråga för traditionella medier. Inför omröstningen i riksdagen den 18 juni kom fokus att ligga på att förmå några av regimens soldater (riksdagsmän9) att frondera då de valts på tydliga frihetliga mandat. Nu lyckades inte det, partipiskorna ven med full kraft över deras ryggar och de vek ner sig.

Nu tror jag att varje regering hade gjort i stort sett likadant alldeles oavsett fråga – man tar helt enkelt in te nederlag i parlamentet särskilt väl, man tror att det är att visa svaghet, att man kommer att kallas regeringsoduglig. För att bli riksdagsman krävs egentligen i alla partier en mer eller mindre explicit uttalad lojalitetsdeklaration till partiet/partiledningen, inte till väljarna eller till grundläggande principer/ideologi Så borde det inte vara!

Blogge Bloggelito diskuterar/spekulerar lite kring den situation som kan uppstå i riksdagen efter nästa val under den förstås självklara förutsättningen att väljarna kommer att straffa den sittande regimen åtminstone på grund av FRA-lagen (jag tror ju de förlorar lika mycket eller mer på en rad andra frågor men…)

FRA-lagens parlamentariska innebörd: “FRA-frågan kommer att leva vidare, ända in i valrörelsen – och alternativen då är kanske inte de som Reinfeldt föreställer sig, utan hur många mandat exempelvis piratpartiet kan sno åt sig, samt huruvida kristdemokraterna, centern eller folkpartiet åker ur riksdagen och eventuellt ersätts med kristfascister från sverigedemokraterna. Det är inte en särskilt tillfredsställande parlamentarisk situation, och den illustrerar också väldigt väl hur FRA-lagen – som enväldigt regleras av regeringen – passar synnerligen illa in i systemet.”

Blogge tror alltså att Piratpartiet kommmer att kunna passera 4% och få mandat. Gott så om man ser det i ljuset av deras framträdande plats i kampen mot FRA-lagen, de skall ha all heder av den insatsen och de kommer säkert att spela en betydande roll även framgent. Helt oproblematiskt är dock inte detta, vilket Ann-Catrin Brockman uppmärksammar. Å ena sidan belyser hon ju bara enfrågepartiers generella problem, å den andra pekar hon ju på något oerhört motsägelsefullt (omoget kanske). Piratpartiet har liksom vi andra försökt få ett antal riksdagsmän att följa sin övertygelse och vägra följa partilinjen samtidigt som man alltså tänker sig att det egna partiets företrädare skall uppträda som precis så som dessa ryggradslösa kryp gjorde.

Piratpartiets attacker på uppgörelsen mellan socialdemokraterna och miljöpartiet när det gäller att riva upp lagen efter valet 2010 smakar lite illa mot den bakgrunden. Erik Laakso kommenterade det så här:

Piratpartiet ska ha all heder av att ha varit starkt bidragande till, kanske till och med lok, i protestaktionerna men när de går ut och protesterar mot två partier som lovar konkret politik på området så måste frågan ställas; I vems intresse ligger de reaktionerna? Jo naturligtvis i Piratpartiets egna intresse. Det pekar på att det är riksdagsplatserna som trots allt är viktigast, inte framgång i de frågor de driver.

Trafikkaos i bananrepubliken

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Fri, 04 Jul 2008 00:35:23 +0200

Två stora bilolyckor på E4:an: “Långa köer i södergående riktning Först en stor krock med fem personbilar inblandade. Sedan en frontalkrock. E4:an har drabbats av två stora olyckor i dag, båda i närheten av Södertälje. Första larmet kom klockan 17.07. Fem personbilar hade krockat en kilometer från trafikplats Salem. Ingen person kom till skada, men resultatet blev långa köer. 19.17 kom andra larmet. En man körde i mycket hög hastighet i fel färdriktning på E4 i Södertälje på torsdagskvällen.”

Jag “råkade” ut för båda dessa olyckor i den meningen att jag dels runt en och en halv timme efter den första olyckan var på väg säderut från Stockholm (efter att ha deltagit i dagens Bananrepublikfest mot FRA-lagen), dels besökte mina föräldrar i Södertälje på vägen hem och då hamnade i kön pga av den andra olyckan också runt en och enhalv (till två) timmar efter att den inträffat. I båda fallen vill jag uttrycka min irritation över att bärgningsarbetet tar så f-t lång tid – det är faktiskt inte rimligt.

Att svenska bilister i allmänhet saknar den känsla för samverkan och anpassning som präglade trafiken i Frankrike (som jag skrev om häromdagen) blir också extremt tydligt. I den kö som uppstod före avfarten till Södertälje Syd var det förstås ett antal som använde vägrenen för att tränga sig före – fullständigt oacceptabelt osolidariskt!. Flera skall förstås också byta fil och därmed orsaka dragspelseffekter (men vad f-n, viktigast är ju att jag kommer fram först!).

Sen inträffade det som är legio i stockholmstrafiken – folk ligger kvar i vänsterfil trots att högerkörfältet är fritt. Idag hamnade jag bakom PBN 615 som inte lyckades flytta på sig förrän mer än 2/3-delar av sträckan till Järna avverkats – och då talar vi om hundratals meter av ledigt utrymme i högerkörfältet). Två-tre gånger demonstrerade jag detta genom att självklart gå över i höger körfält när det blev fritt – helt utan effekt. Använd gärna backspegeln känns väl som den snälla varianten av uppmaning.

Bananrepublikfesten var för övrigt lyckad. Lite lite folk kanske jag tyckte men så lite som ett hundratal som Daniel räknat var det inte – det var åtminstone ett större antal hundra som var där runt halv fyra när jag anlände, enligt Aftonbladet några hundra. Jag saknade dock alla socialdemokratiska vänner, kanske inte alla, men främst lite mer namnkunniga personer och en mer “officiell närvaro”. Nog borde partiet kunna masa sig till att delta i denna form av aktioner (Ulvskog, upp på barrikaderna!) och inte överlåta till Piratpartiet att ta alla poängerna, även om miljöpartiet också försöker. DN såg/hörde t.ex. bara miljöpartister och vänsterpartister trots att vi var ett antal socialdemokrater närvarande om än alltför få.

Nästa gång vill jag ha partistyrelsens uppdrag att bära partiets fana – behövs talare kan både jag och andra som Laakso och Brockman säkert ställa upp. Även om jag gav Bodström rätt igår så är han inte en lämplig person i dessa sammanhang (risken är stor att han blir utbuad).

Hyckleriet en global företeelse

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sun, 22 Jun 2008 13:19:52 +0200

Äckligt hyckleri hos Centern: “Centerpartiet har nu lagt upp en sida där de dunkar sig själva i ryggen för FRA-lagen. Sidan har titeln – håll i er – “Ja till ett starkare integritetsskydd”.
På sidan intervjuas Annie Johansson och Staffan “Blubb” Danielsson om hur bra det är att man har tillsatt både en kommitté och en nämnd, och att man “lyssnat på svenska folket”. Det här lär bli Annies första och sista mandatperiod. Blubb vet jag inte om han kommer tillbaka fler perioder, han är inte tillsatt på integritetsfrågorna.

Med jämna mellanrum pratar vi medborgarrättsaktivister om att samhället blir mer och mer likt 1984. Ibland känns det som om vi aldrig kan matcha partiernas eget vidrospinn. För krig är inte fred, slaveri är inte frihet, och allmän avlyssning är fanimej inte integritet.”

(Hittat via knuff.se.)

Rick Falkvinge har förstås rätt och Centerpartiet verkar ju helt ha spårat ur, deras kommunikationschef Lena Forsman tilldelas dagens hål i huuvudet-utmärkelse för denna prestation.

Apropå glidningen på orden som Fakvinge tar upp, det nyspråk som blir allt vanligare för att dölja hittade jag en inspiratör på andra sidan Atlanten. Följande är hämtat från Daily Kos där Barack Obama får kritik för sin inställning till FISA-lagstiftningen:

“I had hoped that, given the length of time it took Obama to come up with a statement, they were going to come up with something substantive. Instead, it appears they were using that time to come up with an assortment of logic-insulting bunk.

[...] Under this compromise legislation, an important tool in the fight against terrorism will continue, but the President’s illegal program of warrantless surveillance will be over.

No. It will not be “over”, it will just be made retroactively legal so that it can continue. I suppose technically the “illegal” part of it will be over, so it isn’t technically the baldfaced lie it sounds like—so kudos for bending the language like Beckham, but that’s not really what most people would consider that phrase to mean.

It restores FISA and existing criminal wiretap statutes as the exclusive means to conduct surveillance – making it clear that the President cannot circumvent the law and disregard the civil liberties of the American people. It also firmly re-establishes basic judicial oversight over all domestic surveillance in the future.

No, it really doesn’t. Because FISA never went away - it doesn’t need “restoring”. FISA is FISA. It was FISA, it is FISA. The only reason FISA would need “restoring” is if we are all willing to accept that it had been invalidated entirely by the president’s actions - that the president was not only able to simply break the law, but managed to erase it from the books entirely on his own say-so.

That’s absurd. That’s asinine. A law does not need “restoring” when it is violated, it needs enforcing. And given that the Democrats have latched onto a piece of legislation designed explicitly to prevent that from ever happening in any meaningful way, there is nothing to be the slightest bit proud of. It is complete acceptance of an illegal program, dressed up as hard-fought victory, and by God the Democrats responsible for it and voting for it, Obama included, naturally presume that if they type up some lovely-sounding bullcrap about it, they’ll be able to pretend it is something other than strategically planned and executed cowardice in the face of lawbreaking.”

Man kan ju inte undgå att observera en viss parallellitet:-)

Erik Laakso uttrycker det väl:

Alltså landar vi nu i en förvanskningskampanj där vi som visat kraftfullt motstånd mot den aktuella signalspaningslagen i praktiken utmålas som laglösa anarkister som inte vill att staten ska kartlägga och bekämpa brott. Argumenten som ska föras fram är att vi lever under ett regelrätt terrorhot och att den som inte är för avlyssning är ansvarig för framtida terror. Ni vet, den som inte är med är emot.

Svensk Socialdemokrati måste därför lova att riva upp den här signalspaningslagen och istället se till att en rättssäker, integritetsbevarande och demokratiskt oklanderlig signalspaningslag. Ingen medborgare ska kunna få någon av sin kommunikation avlyssnad, lagrad eller granskad så länge misstanke om brott inte finns. Varje granskning av svenska medborgare måste föregås av domstolsbeslut.

Piratpartiet har förstås gynnats av (i termer av positivt intresse, nya medlemmar) den pågående diskussionen och i synnerhet av högeralliansens demonstrerade förakt för demokrati, för mänskliga fri- och rättigheter och brist på förmåga att ta till sig kritik. Flera av dessa allianspartiers hyckleri när det gäller så grundläggande frågor som integritetsfrågan får förstås mängder med människor att bli besvikna, upprörda och vilja markera avståndstagande. Genuint liberala människor som trots sig ha en hemvist inom något av högeralliansens partier har fått se sig berövade på denna.

Strategiskt blir då frågan (eftersom inte ens mitt eget parti kan betraktas som helt pålitligt i denna fråga) hur vi kan säkra att det blir ändring senast till nästa val 2010. Personligen avser jag att delta såväl i partipolitiskt obunden verksamhet som i mer socialdemokratiskt opinonsarbete. För att det förra skall vara framgångsrikt krävs att det sker i (för att damma av ett gammalt begrepp) i enhetsfrontens form.