Peter Karlberg: Tag FRA-lagen

Så var det dags igen

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Wed, 22 Oct 2008 07:29:11 +0200

Övervakningsstaten: “

Polisen får redan avlyssna folk utan konkret misstanke om brott.

FRA-lagen i dess olika varianter innebär att en stor del av våra data- och telekommunikationer kommer att överföras till staten för analys.

I morgon klubbas lagstiftning som uttalat ger Säpo rätt till avlyssning och övervakning på politiska grunder.

Den piratjägarlag som regeringen överlämnat till lagrådet innebär att information om enskilda internetanvändare kan lämnas ut till privata aktörer, i syfte att bekämpa ett skitbrott.

Under våren kommer lagen om teledatalagring. Den innebär att staten kan få ut information (trafikdata) om alla våra telefonsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar. Lagrad positionsdata för våra mobiltelefoner gör att staten kan få reda på var du har befunnit dig vid en viss tidpunkt.

Snart kommer även lagen om hemlig dataavläsning – som ger staten rätt att installera spionprogram i din dator.

ACTA-avtalet kan komma att leda till att myndigheterna får rätt att snoka i din dator och i dina digitala lagringsmedia när du reser in i eller ut ur till exempel EU och USA.”

Varje gång någon, i detta fall Henrik Alexandersson, väljer att göra en uppräkning av aktuela lagar som hotar medborgarnas integritet, som minskar rättssäkerheten blir man en aning uppgiven. Det verkar som om det inte längre finns någon hejd på rörelsen mot Bodströmsamhället. Idag har riksdagen en ny möjligheten att tvärbromsa denna rörelse, vilket vore rimligt i avvaktan på att kunna ta ett helhetsgrepp om dessa frågor.

Gun Svensson kallar det En flora av lagar som skapar en djungel. Anders Löwdin skriver på Arvid Falk

Högerregeringen måste vara minst svensk mästare i att kasta ut dimridåer. Onsdag 22 oktober tänker de rösta igenom ännu en lag som ökar avlyssningen av landets invånare. Samtidigt ser de till att få mediers uppmärksamhet på något helt annat, de träder fram och talar om att de fyra partierna ska samverka ännu tajtare och dessutom satsa stort inför valet med både tidning och sajt.

Låt oss inte bli blåsta

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Fri, 03 Oct 2008 08:53:50 +0200

Trafikstråk var bara en luring: “Nu visar det sig att ingen ansvarig kan säga vad “trafikstråk” egentligen är för något. Det var bara ett påhittat ord för att slå blå dunster i ögonen på de kritiska alliansriksdagsmännen.
Leif Nixon har sammanställt de två (2) försök till förklaring av ordet som har kommit från politiker, och frågat FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson om hans kommentar. Leif Nixon skriver:

Punkt 4 i regeringens lista över förbättringar i FRA-lagen:

FRA ska bara få tillgång till de “trafikstråk” som domstolen bestämmer.

Så vad är ett trafikstråk? Johan Linander© skriver:

Trafikstråk är t.ex. visst frekvensutrymme i en kabel.

Och Sofia Könberg [politisk sekreterare åt Carl B Hamilton (fp)] skriver:

Trafikstråk betyder ett logiskt frekvensutrymme i kablar, via satellit eller radiolänk.

Det låter ju väldigt mycket som om det är våglängdskanaler Johan och Sofia talar om.

Men för en stund sedan frågade jag Ingvar Åkesson vad ett trafikstråk var. Ikväll höll han nämligen en föreläsning på Linköpings universitet, anordnad av Utrikespolitiska studentföreningen, och jag kunde naturligtvis inte hålla mig borta (och inte hålla mig tyst heller, för den delen). Vad han svarade? “Ja, det där är nånting som politikerna hittat på, så jag vet inte riktigt. Jag tror att de menar de här trafikströmmarna.” sa han (ungefär) och pekade på utdataströmmarna från en samverkanspunkt, närmare bestämt de båda pilarna till höger i den här bilden.”

(Hittat via .)

Att använda nyspråk i politiska sammanhang är ju inte direkt ovanligt. Ibland lyckas det väl och stora grupper kan förmås att köpa begrepp vars syfte är att ge en förskönad/förvriden bild av verkligheten. Trafiskstråk tycks vara det senaste och de inom högeralliansen kritiska riksdagsledamöterna tycks ha köpt det rakt av – i betydelsen av en sådan inskränkning av FRAs avlyssningsverksamhet att allmänheten därmed inte kommer att beröras. Precis som Christian Engström (och många andra) skriver så finns det dock ingen vettig definition av detta begrepp. I den digitala världen där i stort sett alla typer av trafik skickas på ett oförutsägbart sätt har i alla fall jag väldigt svårt att se vad som skulle kunna definieras som ett trafikstråk som på ett meningsfullt sätt skulle kunna avgränsa den avlyssnade trafiken till bestämda grupper/individer.

Låt oss alltså konstatera att högeralliansen håller på att blåsa, inte bara de fronderande riksdagsmännen, utan alla som är motståndare till inskränkningar av den personliga integriteten (även när det sker i alla möjliga goda syftens namn).

Tyvärr är det ju så att många människor ser väldigt positivt på effekterna av övervakning. Riktigt skrämmande var det att igår i media höra elev efter elev, lärare och rektorer som med en till dumhet gränsande naivitet försvarar storskalig kameraövervakning för att öka “tryggheten”. Detta efter att Datainspektionen låtit meddela att denna typ av kameraövervakning inte bara inkräktar på den personliga integriteten utan också faktiskt (hittills?) är olaglig. Man kan konstatera att det finns delar av värdegrundsarbetet som uppebarligen inte fungerar.

Spelet bakom FRA-lagen | stoppaFRAlagen.nu

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sat, 20 Sep 2008 11:31:58 +0200

Spelet bakom FRA-lagen | stoppaFRAlagen.nu: “Artikeln visar bland annat att regeringens styvnackade hållning i frågan går långt tillbaka och har mycket litet med sakargument att göra. För lagens motståndare bör det trots allt vara uppmuntrande läsning. För, som SvD konstaterade efter demonstrationerna häromdagen: Den som har rätt har det största tålamodet.
(Läs även en tidigare bakgrundsartikel från Aftonbladet.)”

Om man vill förstå hur högeralliansen hamnat där de hamnat i FRA-frågan och om man vill få lite insikt i hur spelet mellan politiken och tjänstemanaorganisation i regeringskansliet ser ut är Fokus artikel en mycket bra utgångspunkt.

SOm Erik Laakso konstaterar:

Det är en häpnadsväckande historia som ligger bakom och det är uppenbart att starka intressen bland tjänstemän föst viljelösa politiker framför sig.

Vet dock inte om jag skule valt att kalla dessa politiker viljelösa – kan tänka mig andra epitet.

Arvid Falk utmanar Newsmill at Same Same But Different

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Fri, 19 Sep 2008 01:31:46 +0200

Arvid Falk utmanar Newsmill at Same Same But Different: ”- Där skiljer vi oss rejält från Newsmill. Vi ska vara en sajt byggd på gräsrötter och alla vi tre grundare har stark förankring i bloggosfären. En bra debattsajt ska även ge trafik till intressanta bloggar, inte bara ha allt på sin egen sajt, säger Rosemari Södergren”

Tror att Rosemari Södergrens påpekande är viktigt. Arvid Falk är inte en utmanare till något existerande utan en möjlighet att skapa något nytt (åtminstone om de skall klyckas). Det handlar om att bli en plats som faktiskt lyckas kanalisera en del av den diskussion som faktiskt pågår bland mer vänsterorienterade och i stor utsträckning helt vanliga människor. Konststycket blir att få fram röster som inte bara kommer från de som redan erbjuds plats i etablerade medier eller redan skaffat sig en plats i debatten via nätet (bloggar).

Dagens av socialdemokraterna anordnade seminarium med rubriken Bloggbävningen (ett begrepp som myntades av Blogge Bloggelito) på vilket vi som bloggar fick vår betydelse bekräftad:-) leder fram till flera frågor och/eller slutsatser – här är några:

1. Medier kan likaväl som bloggar inte betraktas som någon form av sammanhållna entiteter. Man måste också beakta att inom båda kategorierna finns rapporterande respektive mer opinionsbildande material. Karaktäriserande för båda kategorierna är också en motvilja mot att låta sig styras av utomstående intressen.

2. Det blir inte bloggbävningar stup i kvarten. Bloggande medborgare agerar inte samfällt utan var för sig. Finns det något särskiljande drag just hos FRA-frågan? Sannolikt – den engagerar människor alldeles oavsett partisympatier i övrigt, tvärs över i stort sett hela spektrat av politiska preferenser och dessutom en hel del folk som inte uppfattat sig som politiska aktivister, som ibland inte ens varait aktiva på nätet i “politiska” frågor.

3. Människor som bloggar har upptäckt att tekniken nu tillåter att långt fler får en möjlighet att uttrycka sin mening utan att filtreras via traditionella mediers redaktioner. Det skapar i sig en ökad medvetenhet om yttrandefrihetens värde hos många fler. Därav följer att frågor om inskränkningar av densamma eller övervakning av människors göranden och låtanden blir viktigare genom att de ges ökad aktualitet. Dessutom utgör förstås bara det faktum att så mycket mer av våra ytterst privata uttryck numera sker i digital form vilket också innebär att långt fler än tidigare faktiskt vet vad som skulle bli föremå för avlysning.

Kommenterat också av bland annat Jonas Morian, Emma, Mary och Bloggtidningen.

Hundratals protesterade i dag mot FRA-lagen

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Tue, 16 Sep 2008 23:43:39 +0200

Visst blev man lite besviken över att såpass få sökt sig till Stockholms centrum idag för att genom fysiks närvaro markera motståndet på FRA-lagen.

Hundratals protesterar i dag mot FRA-lagen | Nyheter | Aftonbladet: “Aftonbladets tv-reporter på plats, Johanna Holm, berskriver stämningen som “ganska lugn”. – Det är faktiskt ganska lugnt. Folk lyssnar och absorberar.”

(Hittat via knuff.)

Aftonbaldets webbversion intervjuar Aftonbladets tv-reporter!!

Johanna Holm verkar en aning förvånat konstatera att demonstrationen var lugn. Man undrar om hon väntat sig kravaller. FRA-motståndet är mycket brett och frågan vinns förstås med argument vilket Hoppets demonstration visade. Jag var där och vi sossar hade både vackrast banderoll och vackraste fanorna – vi tackar partisekreterare Marita Ulvskog och Stockholms arbetarekommun för det.

Ovan ses banderollen (under vilken en grupp borgare försökte stjäla glans). I talarstolen skymtar Henrik Alexandersson, som för övrigt i sitt tal konstaterade att det faktiskt går att hävda att det är högt i tak hos moderaterna eftersom de kryper. Nu kan man konstatera att inte ens alla moderater gör detta – heder åt de som har mogd att offentligt uttala en annan åsikt än deras partiledning.

Budskapet från Segels torg denna dag var, uttryckt av en av dissidenterna i Folkpartiet och citerat i SvD:

– Regeringen måste börja lyssna på kritiken. Och det räcker inte med att bara lappa och laga, utan vi måste börja om från början, säger Camilla Lindberg, också hon riksdagsledamot för folkpartiet och den enda borgerliga riksdagsledamoten som röstade nej till FRA-lagen i juni.

Någon liten kritik måste dock riktas mot en del av talarna, där Anna Troberg var en. Det är inte så att debatten om FRA startade i april 2008. Ibland undrar jag var alla de som nu ställt sig upp höll hus t.ex. just i FRA-frågan våren 2007 och fram till april 2008. Då, 2007, bordlades frågan i riksdagen, dvs förslaget fanns och oppositionen lyckades skjuta på avgörandet. De remissvar som många citerat är för övrigt från vintern 2006/2007). Men integritetsfrågorna aktualiserades heller inte första gången våren 2007. Man kan ju t.ex. påminna om Oscar Swartz mångåriga kamp mot det många av oss kallade Bodströmsamhället.

Erik Laakso höll ett bra tal:

Fler klipp från demonstrationen hittas hos Rosemari Södergren.

För övrigt sägs Arvid Falk ha skymtats bland demonstranterna:-)

FöRvånAd, någon?

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sun, 14 Sep 2008 21:36:48 +0200

FRA samarbetar med diktaturer | FRA-lagen | Nyheter | Aftonbladet: “Försvarsminister Sten Tolgfors: – De länder som är oss nära. Utrikesminister Carl Bildt tycks dock ha en annan bild av läget: – Det ska vara till nytta för Sverige, svarar han – och utesluter inte samarbeten med diktaturer.”

Aftonbladet rapporterar att det kan tänkas förekomma att det sker underrättelseutbyte med dikaturer. Kanske har de tänkt sig att vi skall bli förvånande. I ett land som för inte så länge sedan skickade egyptier till säker tortyr och som i allt väsentligt lagt sig platt inför USAs “heliga krig” kan väl detta inte förvåna någon?

På tisdag hoppas jag alla demokrater ställer upp för att visa Reinfeldt, Bildt och högerns alla övriga hantlangare att varje inskränkning av våra medborgerliga fri – och rättigheter är en seger för demokratins motståndare.

Riktigt så alerta som jag skulle önska är dock inte partiet. Jag hade förväntat mig att Marita Ulvskog skulle sett till att partiapparaten mobiliserdes och att partistyrelsen utsedd talare hade tillhandahållits. Nu verkar det som om vi sossar visserligen kommer att synas och höras, men att det främst är några gräsrötter som bör tackas för detta, alldeles särskilt Erik Laakso. Riksdagledamoten Eva-Lena Jansson har också lagt ner en hel del arbete på att få fram talare men drabbats av tidsnöd.

Amanda Brihed, som är (en av) Svart måndags grundare och tillskyndare av tisdagens demonstration hade gärna sett Mona Sahlin på plats. Amanda erbjuder sig t.o.m. att tränga in Mona i det redan överfulla schemat av talare. Det känns bra och man kan ju hoppas att hon nappar.

Mot FRA på tisdag!

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sat, 13 Sep 2008 14:47:47 +0200

Tänk om vi vågar publicera den…: “
“

(Hittat via Erik Laakso.)

Erik Laakso tycker att bilden är elak mot folkpartiet. Det tycker inte jag. Vem som gjort den vet jag inte men den är fantastiskt bra och jag skulle gärna ge cred.

Kom ihåg – på tisdag är det dags att masa sig till Sergels torg!

Verkar inte som om mina kontakter med Marita Ulvskog gett något resultat dock. Jag har inte sett/hört om någon mobilisering och det verkar ännu inte finnas någon från partiet anmäld sosse som skall tala vid Hoppets demonstration. Gör mig faktiskt mer förbannad än besviken – patetisk partiorganisation vi har.

"Vi offrar gärna vår integritet" (Elisabeth Höglund)

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Tue, 26 Aug 2008 09:44:41 +0200

Är Elisabeth Höglund verkligen så naiv?: ” I FRA debatten kommer då och då någon inhoppande med argumentet “jag har inget att dölja så för mig är övervakning inte ett problem.” Idag är det Elisabeth Höglund som står för denna briljanta argumentation i Borås Tidning trots att hon ser till den samlade bilden av all övervakning som sker i samhället.
– För de flesta av oss utgör den här sortens registrering och övervakning inga problem, eftersom vi inte har något att dölja. De flesta tycker till och med att det är bra, att säkerheten är hög. Vi offrar gärna en del av vår integritet för att veta, att vi kan flyga säkert och att de som försöker stjäla eller smita från betalningar eller fuska till sig bidrag inte ska kunna göra det.”

(Hittat via s-bloggar.)

Thomas Hartman reagerar, högst befogat, på att Elisabeth Höglund använder rent mjöl-argumentet. I en kommentar till Hartmans inlägg undrar Erika om det finns något under Höglunds hår. Själv drar jag mig till minnes att Höglund slutade på SVT på grund av att hon inte fick ett eget program. Kanske ser vi här förklaringen.

PS Lätt att raljera:-)

Elisabeth Höglund avslutar sin krönika i Borås Tidning med

Det är i detta perspektiv man måste se även FRA-frågan, eftersom rätten till signalspaning är en fortsättning på alla de kränkningar av vår integritet och frihet, som vi redan i långa stycken har accepterat. Jag ifrågasätter inte dem, som är kritiska till polisiär och militär kartläggning av folks telefonsamtal och datatrafik. Tvärtom. Men ska man kritisera FRA-beslutet, ja då måste man ifrågasätta även andra delar av övervakningssamhället. Man kan inte säga ja till ett slags övervakning men godta en annan.

I detta har hon ju förstås rätt och jag hoppas att debatten om FRA-lagen innebär startpunkten för en rörelse mot också andra uttryck för övervaknings/Bodströmsamhället. DS

Några frågor till Lärnestad

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Sun, 24 Aug 2008 11:31:21 +0200

Ingen halvtidsvila för alliansen: “Allians för Södertälje lade, i likhet med Allians för Sverige centralt, grunden för ett trovärdigt och väl förberett lokalt alternativ med förmåga att styra politiken i Södertälje. Ser vi tillbaka på vad vi, genom att pressa vänsterkartellen, åstadkommit i den lokala politiken är det en ganska imponerande lista på mer än 30 punkter som vi har alla skäl att vara stolta över”

(Hittat via Länstidningen.)

Marita Lärnestad stoltserar i ett debattinlägg i Länstidningen (LT) den 22 augusti med att ge ett fåtal exempel på vad hon påstår Allians för Södertälje, alltså högeralliansen i den lokala politiken, åstadkommit. Jag vill förstås inte ta ifrån henne glädjen men kan konstatera att av de exempel hon anger så är det väl egentligen bara vårdnadsbidraget som kan ha vållat mitt parti några större svårigheter att acceptera, kanske också omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter men det finns ju egentligen inget motstånd mot att det skall finnas blandade upplåtelseformer för bostäder. Själv tycker jag för övrigt att ökade möjligheter för småbarnsföräldrar att själva ta hand om sina barn längre tid är bra men att den valda konstruktionen är fel.

Lärnestad missar dock många frågor där det kunde varit intressant att veta moderaternas inställning. Hon jämställer den lokala alliansens arbete med den nationella. Det blir därför relevant att ställa frågor om beslut av riksdagen och dess effekter för medborgarna specifikt och för kommunen generellt. En av denna sommars absolut viktigaste politiska frågor är FRA-lagen. Om den har, i synnerhet på nätet men också i andra medier, förts en omfattande diskussion. För några veckor sedan var det 14 av Lärnestads partikamrater (kommunalråd och motsvarande) som tog till orda och starkt kritiserade lagen. Jag efterlyste då och gör nu igen besked om Lärnestads/moderaterna i Södertäljes inställning till den beslutade massavlyssningen av befolkningens kabelburna kommunikation – det betyder mobilsamtal, epost, bankärenden, resebeställningar och all annan kommunikation som görs elektroniskt. Kanske är Marita Lärnestad bara rädd för att bli uppläxad?

En annan fråga gäller sjukförsäkringen. Att högeralliansen gick till val på att försämra den är ostridigt så jag ifrågasätter egentligen inte de flesta ändringar som gjorts. Däremot tycks det mig som om vi i detaljerna ser ett uttryck för en människosyn som är mig, och tror jag de flesta, främmande. I går kunde man läsa en krönika av Karin Thunberg i SvD under rubriken Jag tänker på alla som delar hennes öde. På Resursbloggen kommenteras detta:

Återstoden om ca 33 000 personer per år riskerar altstå att utförsäkras till föld av att den tidsbegränsade sjukersättningen upphör som ersättningsform. Därtill kommer utförsäkringen av de drygt 100 000 av dem som idag har tidsbegränsad sjukersättning.
Vad kommer att hända med dessa människor, psykiskt sjuka och smärtlidande? Människor som är har varit utanför arbetslivet i många år och som saknar arbetsförmåga – men som i lagens mening – inte bedöms ha en varaktigt nedsatt arbetsförmåga, av det skälet att att deras sjukdomar och skador i teorin anses rehabiliteringsbara. Glöm inte heller att endast medicinska orsaker till nedsättning av arbetsförmågan får beaktas, inte brist på utbildning (analfabetism är tex ingen sjukdom), bosättningsort eller andra sociala förhållanden.

Vad kommer den sk rehabiliteringsgaratnin och rehabiliteringskedjan göra för dem? Vilka möjligheter kommer det att ta sig ur socialbidragsberoende? Hur förväntas jag som läkare kunna bota/rehabilitera männiksor som ställts utanför det sociala trygghetssystemet, ofta skuldsatta och bostadslösa. Hur kommer den lavinartade ökningen av antalet utslagna att hjälpa Sverige att överleva i globaliseringens konkurransutsättning och finansiera de stora pensionsavgångarna?

Om nu vi socialdemokrater kan ha anledning att vara självkritiska när det gäller vården av psykiskt sjuka som ju lämnat många utan tillräckligt stöd, så kan man förstås undra vad som händer när också möjligheterna att få ett rimligt utformat försörjningsstöd tas bort. Hur ser Marita Lärnestad på denna övervältring av ansvar och kostnader från stat till kommun, men kanske viktigare på den människosyn som ligger bakom borttagandet av tidsbegränsad sjukersättning?

Hur utvecklas idéer

peter@karlberg.org (Peter Karlberg) — Wed, 20 Aug 2008 23:42:13 +0200

FRA och kriget mot terrorismen (sista delen av fyra): “Det de som reducerar hela hanteringen av FRA-frågan till enbart dagspolitik eller politiskt spel inte förstår är hur politisk idéutveckling går till. Socialdemokratins ställningstagande till FRA-lagen under Mona Sahlins ledarskap är ett sakpolitiskt ställningstagande, ja, men det är också ett vägval. Nu har vi i Sverige en partipolitisk konflikt om en utveckling som inleddes den elfte september 2001 och som under lång tid bubblat på bloggar och bland vissa intellektuella, men som faktiskt inte varit svensk partipolitik tidigare (åtminstone inte för s). Det är det stora som har hänt här.”

Johan Sjölander avslutade för en tid sedan sin serie inlägg om FRA-frågan som jag tidigare kommenterat. Serien består alltså av 4 delar varav den ovan citerade är den sista (del 1, 2 och 3 bör förstås läsas först).

Visst är det så som Sjölander påpekar att socialdemokratisn ställningstagande i denna fråga är baserat på ett vägval, dock vet vi inte ännu hur starkt förankrat detta vägval är. Thomas Bodström skriver t.ex. idag på DN Debatt

Förre justitieministern Thomas Bodström (s) om FRA-lagen: Innan man tillåter signalspaning mot enskilda personer måste det finnas någon form av befogad brottsmisstanke. FRA-lagen som den ser ut i dag innebär massavlyssning, som drabbar många oskyldiga. En rad frågor utreddes aldrig innan riksdagen fattade beslut om lagen. Det är inte rimligt att ge FRA kontinuerlig tillgång till alla telekommunikationer över Sveriges gräns. Tillstånd bör krävas av ett oberoende domstolsorgan. Signalspaning behövs, men ingrepp som innebär intrång i integriteten måste regleras hårt. Man borde analysera Europadomstolens praxis när det gäller skyddet för privatlivet och korrespondens. Regeringen Reinfeldts hållning – att ingen förstått och alla överdriver – håller inte, skriver Thomas Bodström, ordförande i justitieutskottet.

Så länge han gör sig till uttolkare av den gällande partilinjen gör han det bra som synes. När han skall försvara sin egen medverkan i utvecklingen mot Bodströmsamhället demonstrerar han tyvärr två saker, dels att han ingenting egentligen förstår, dels att han är olämplig som talesman för partiet i dessa frågor. Det senare synliggörs i en del kommentarer till artikeln i DN där trovärdigheten ifrågasätts.

Men åter till Sjölander. Jag tror hans analys är riktig så länge vi håller oss på ytan dvs vad som sägs och görs. I min kommentar till de tidigare inläggen efterlyste jag en något fördjupad analys med fokus på vilka intressen som styr själva ideologi/idé-produktionen eller om man så vill hur vi tänker, hur vi uppfattar verkligheten.

För att förenkla något: Ett samhällssystem som vårt behöver upprätthållas och för det krävs rimligt folkligt stöd (för att upprätthålla en upplevd grad av delaktighet). Om vi då beskriver systemet som kapitalistiskt så är det faktorer som äganderätt, möjlighet till utsugning av arbetare (för att använda marxistisk terminologi) som utgör fundament. För att det skall vara möjligt att upprätthålla det folkliga stödet måste “systemet” betala i form av rimlig levnadsstandard för de flesta, trygghet, skydd mot omvärlden etc. Konsekvensen av detta är att vi formar ideologiska motiv för t.ex. arbetslöshetsförsäkring som får ett slags eget liv alldeles fria från kopplingen till funktionen att legitimera “systemet”. Sjölanders analys stannar vid denna ideologiska nivå och det är också så de flesta av oss vanligtvis tänker om politiska frågor.

Samhällssystemet behöver också skydda sig mot allehanda hot. De mest grundläggande skyddet utgörs av en försvarsmakt som skyddar den territoriella integriteten. Polisen är en annan del och kan ju i samband med mer våldsamma oroligheter sättas in mot den egna befolkningen. Mer subtilt blir det när man tittar på det inre skyddet – upprätthållandet av ordning och reda. Historiskt har religionen spelat en framträdande roll när det gäller att påverka folks “inre kompass”, att förse oss med moraliska regler och andra ramar för hur vi får bete oss – allt med effekten att upprätthålla den inre ordningen, systemet, utan bruk av våld. Begränsningen av religionens funktion står i rätt tydlig proportion till den ökade kunskapsnivån hos folk i allmänhet. Då behövs andra former för att hålla folket i herrans tukt och förmaning. Yttre hot är ett verkningsfullt medel – man skulle kunna säga att hade inte 11/9 inträffat hade man fått skapa ett.

Tidigare fyllde också kyrkan en roll som filtrerare av information men i takt med den framväxande medieindustrin minskade denna roll. Den övertogs då av journalisterna – grindvakter enligt Skyttes modell. Teknikutvecklinge omöjliggör nu upprätthållandet av mediernas makt över informationsspridningen. Då kommer förstås som ett brev på posten idéer om att med tekniska åtgärder försöka begränsa tillgången vilket nu florerar inom bl.a. EU.

Politiken blir därmed ett uttryck för det spel som systemet i sig själv skapar och har att hantera de motsättningar och konflikter som uppstår.