Den delade skolan – forskning om segregationen

Hur vi förklarar den uppenbara segregationen i det svenska skolväsendet är förstås en viktig fråga – under förutsättning att vi också identifierar denna segregation som ett problem. Andes Trumberg ger i avhandlingen Den delade skolan med underrubriken Segregationsprocesser i det svenska skolväsendet (ISBN 978-91-7668-784-0)en bild av den lite komplexa bild som träder fram baserat på studier han gjort.

Trumberg, som är kulturgeograf, har använt sig av en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Studien är gjord i Örebro och gör nedslag 1992, 1998 och 2004 eftersom en av de företeelser han sökt synliggöra är eventuella effekter av det fria skolvalet.

Och Trumberg finner effekter. Föga förvånande är det så att skolor belägna i vad Trumberg kallar svenskglesa och resurssvaga områden är homogena avseende elevernas etnicitet och socioekonomiska bakgrund. Till denna bild bidrar påtagligt det fria skolvalet. Skolor i svensktäta och socioekonomiskt välbeställda områden präglas av samma homogenitet fast förstås med motsatta förtecken.

En grupp skolor tycks klara sig ifrån dessa effekter och istället få en positivt integrerande påverkan av det fria skolvalet, nämligen de skolor som ligger mer centralt och på “neutralt” område. Skolor som har ett naturligt upptagningsområde med båda typerna av områden i skolans närhet tycks drabbas hårt genom att medelklassföräldrarna i det svensktäta villaområdet redan från början väljer bort den närmaste skolan.

Trumberg konstaterar att valfrihetens betydelse för de segregerande processerna var relativt måttliga under 1990-talet för att sedan accelerera under 2000-talet. Han konstaterar också att lokala politiker och tjänstemän tycks stå handfallna inför denna utveckling.

Efter att ha läst denna utomordentligt välskrivna avhandling gör jag följande reflektioner när jag överför Trumbergs resultat på min egen hemkommun:

Det hade varit vettigt att erbjuda nyanlända barn skolgång i andra områden än där de bor.

Det hade varit vettigt att behålla skolan i Östertälje i kommunal regi och bygga ut den för att kunna ta hand om barn från gamla Östertälje, Glasberga och Fornhöjden.

Det hade varit vettigt att inte bygga upp en ny skola i Hovsjö utan förlagt den på en mer centrumnära plats.

Det är helt fel att etablera skola i Ritorp.

Hur vi förklarar den uppenbara segregationen i det svenska skolväsendet är förstås en viktig fråga – under förutsättning att vi också identifierar denna segregation som ett problem. Andes Trumberg ger...