Nej och åter nej

Nej och åter nej – Holländarna har röstat idag. Det blev nej också där. Det var väntat. Margot Wallström har ett tufft jobb att göra EU mera folkligt. Hon jobbar i underläge eftersom hon egentligen inte alls förstår EU-kritiker. Hon tycker bara de är konstiga varelser som förstör för utvecklingen av ett nytt Europa. Samtidigt har hon nu alla förutsättningar att lyssna på vad folk egentligen tycker. Argumenten mot fördraget och kritiken gentemot EU skiljer sig inte nämnvärt mellan länderna. Att utvecklingen går för snabbt, att det nationella inflytandet försämras är några folkliga angreppspunkter. Liksom protesterna mot att den nationella välfärden försämras. Alla både politiker och journalister brukar hävda att det som sker nationellt har inget med EU att göra. Det är både osant och okunnigt och vore det inte på sin plats med att lägga korten på bordet och se sanningen i vitögat? Minns ni argumenten från ja-sidan när vi skulle gå med i EU? Ingenting kunde vi längre göra på egen hand hette det då, men hoppade vi på tåget skulle tillväxten öka, arbetslösheten minska, välfärden utvecklas och stärkas och demokratin blomma. Till och med spritmonopolet skulle vi få behålla. Medlet var den nya ekonomin. Med låg ränta, låg inflation och minskade offentliga utgifter. Det ekonomiska systemskiftet är genomfört. Räntan är låg liksom inflationen. Tillväxten är okej åtminstone i vissa länder. Men var är jobben och välfärden? Det stora problemet är att kombinera låg inflation och låg arbetslöshet. Hur löses välfärdsproblemen när kraven är starka på minskade offentliga utgifter och lägre skatter? Varför luras politiker och hävdar att det finns lösningar när inga lösningar finns? Själklart får vi en förtroendekris. Fördraget är i allvarlig fara säger Lars Danielsson statssekreterare efter det starka nejet i Nederländerna. Det var i fara redan efter det franska nejet. Alla länder ska godkänna fördraget för att det ska gälla. Men det har nog EU-toppen redan glömt. [Lotta Grönnings blogg]

Det är intressant att följa Grönnings argumentation. Det finns så lite av konstruktivism och så mycket av en väldigt förenklad världsbild. Folket har rätt oavsett motiv – och det är förstås demokratiskt men det känns som om folket bara har rätt om de tycker som Grönning. Själv tillhör jag – inte utan viss stolthet – kategorien medelålders män med en i huvudsak positiv inställning till EU. Jag delar dock helt Grönnings kritik av det ekonomiska paradigm som varit förhärskande under senare år som jag dock tillskriver de politiska ledarna (folket i dessa länder som valt dem) för de tongivande staterna inom EU – inte unionen som sådan.

Vill man vara bara lite mera konstruktiv tycker jag att det finns ett antal frågor man borde driva ( och då vill jag betona att den bodströmska övervakningspolitiken är mig helt främmande). Dit hör en mer utvecklad demokratisk process inom unionen. Enligt min mening förklaras t.ex. det bristande intresset att delta i val till EU-parlamentet både av parlamentets roll men också av att valen är nationella – jag vill kunna välja vilka som skall sitta i parlamentet oberoende av deras respektive nationalitet. Jag vill också ha möjlighet att utkräva politiskt ansvar vilket gör att även kommissionen borde vara folkvald – kanske utsedd av parlamentet på samma sätt som på nationell nivå.

Nej och åter nej – Holländarna har röstat idag. Det blev nej också där. Det var väntat. Margot Wallström har ett tufft jobb att göra EU mera folkligt. Hon jobbar...