Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Bekymrad
Jag är bekymrad. Möter alltför ofta en kritisk inställning till socialdemokraterna bland människor I Södertälje. Kritisk är jag ju själv så det är inte kritik i sig som bekymrar mig utan att den allt oftare har en etnisk dimension. Nu senast fick jag häromdagen klart för mig att uttryckssättet i en av kommunstyrelsen/ledningsenheten genomförd SWOT-analys diskuteras.
SWOT utläses på svenska starka/svaga sidor – hot/ möjligheter. Det som väckt uppmärksamhet är särskilt en formulering i denna analys – under rubriken hot kan man alltså läsa följande:
– Etablering på fel ställe bidrar till “kebabifiering” – samhällsservice dör i bostadsområdena
Läser man detta positivt (observera att detta får bli lätt teoretiserande eftersom jag inte deltagit i övningen) så pekar det alltså på ett problem som blivit mer och mer tydligt under senare år, nämligen att samhällsservice i form av post, apotek, banker (inkl. uttagsautomater) och vanliga butikskedjor nästan helt upphört i områden som Ronna och Hovsjö.
Detta bidrar förstås till att områden som dessa förlorar i attraktionskraft. Såtillvida är analysen säkert riktig – detta är ett hot!
Frågan är dock vad kommunstyrelsen menar med “kebabifiering” – en följd av etablering på fel ställen. De vänner jag mött som ställer sig frågande till detta reagerar främst på uttrycket “kebabifiering” och upplever att det lika gärna kunde stått “blattefiering” – alltså att uttrycket står för en slags etniskt negativt värderande synsätt. Jag förstår den reaktionen och undrar vad som ligger bakom uttrycket.
Igen – försöker jag hitta motivet bakom uttrycket kan jag möjligen anta att det egentligen försöker beskriva det som är effekten av att våra traditionella institutioner dragit sig tillbaka från vissa områden – alltså vad blir kvar i ett centrum som Ronnas när post, bank och Konsum dragit därifrån?
Dock svårt att bortse från att själva begreppet i sig är rätt dåligt och riskerar att upplevas som närmast nedsättande, diskriminerande. Speglar det en mer allmänt negativ attityd till företagsamhet bland delar av kommunens befolkning (gentemot verksamhet inom en del branscher finns ju en sådan attityd) så är det ju ytterst allvarligt.
Jag har både bland förtroendevalda och bland tjänstemän mött en del märkliga synpunkter – att kommunen bedömer bärkraften i företagsidéer för att förhindra “överetablering”, att viss verksamhet på viss plats skall motarbetas (läs t.ex. Avenyn), att serveringstillstånd dras in innan dom fallit, att orimliga krav ställs på enkla serveringslokaler(handikappanpassningar m.m.), att orimliga krav ställs på lantbruket (djurhållning) etc. Exemplen är tyvärr lite för många på hur kommunens väl motiverade befogenheter används på ett sätt som försvårar och ibland t.o.m. förhindra företag att utvecklas.
Som socialdemokrat är detta lätt frustrerande. Jag tycker nämligen att det är rätt och riktigt att kräva att företag efterlever lagar och förordningar – det kan gälla arbetsmiljö, skatteregler och liknande. Samtidigt tycker jag att företagen har rätt att ställa krav på att få service från stat och kommun för att kunna utvecklas och därmed bidra till tillväxten. Detta är ett ömsesidigt förhållande – för att kunna driva verksamhet av olika slag måste man få stöd (inte särskilt ofta ekonomiskt utan mera praktiskt – hur man gör, hur man tar sig fram i byråkratin, vem som fixar etc) vilket leder till bra villkor vilket ger möjlighet att uppfylla lagar och förordninger.
Samtidigt skall lagar och förordningar tillämpas förnuftigt. Konsekvent men förnuftigt. Lika för alla men förnuftigt. Detta är svårt och sker i allt för liten utsträckning.
Senaste kommentarerna