Vet vi något alls om Anna Sjödin-affären

Har nu hunnit ta emot en mycket begränsad mängd fakta (om äns några) och en otrolig mängd tyckandet i fallet Anna Sjödins upplevelser på Crazy Horse. Det samlade intrycket är mycket förvirrat och samtidigt förunderligt. Mängder av människor har trots bristen på samstämmiga uppgifter när det gäller själva händelsen fullständigt klart för sig vad som hänt, vem som har rätt och vem som gjort fel. Var fär alla dessa människor denna fantastiska förmåga ifrån?

En som åtminstone delvis gjort samma reflektion är Jonas Morian som på PromeMorian diskuterar det första bloggdrevet. Få om ens några komentarer handlar dock om det som eventuellt – innan vi vet vad som faktiskt hände – är möjligt att diskutera.

1. Det är tillåtet att vara berusad i Sverige. Det är däremot inte tillåtet att servera en berusad alkohol. Det är till och med så att en krog kan få sitt tillstånd indraget om de serverar berusade.

2. Det är ett krav att krogar skall ha vakter. Deras uppgift är bland annat attt ta hand om alltför berusade (ta hand om kanske är lite fel uttryckt) t.ex. genom att avvisa dem från lokalerna. I sin roll som ordningsvakt ägnar de sig åt myndighetsutövning. Att på något sätt ifrågasätta deras agerande så att de uppfattar det som hindrande i denna utövning ger dem rätt att använda proportionerligt väld. Om man i direkt fysisk konfrontation med en ordningsvakt petar på, knuffar, slår, biter eller liknande gör man sig skyldig till våld mot tjänsteman. Detta oaktat hur fel vederbörande har!

3. Vad som gäller ordningsvakter ovan gäller också i förhållande till polisen.

4. I verkligheten måste bedömningar av berusningsgrad grundas på uppförande. Inte ovanligt är ju att berusade har en tendens att dels underskatta sin egen berusning, dels hetsa upp sig över saker som de kanske annars skulle bortsett ifrån. Det händer att det görs felaktiga bedömningar vilket förstås är ofrånkomligt. Vill man hårdra regelverket så har en vakt rätt att kasta ut dig för att han uppfattar dig som för berusad även om du är spik nykter. I princip kan du bli placerad i fyllecell av polis under samma omständigheter. Det finns liksom – sannolikt helt enkelt av praktiska skäl – ingen möjlighet till överprövning i den aktuella situationen.

5. Det finns ett utbrett intryck att ordningsvakter ofta snarast verkar uppfyllda av sin maktposition, är ganska otrevliga, alltför ofta tar till mer våld än vad som krävs osv. Intrycket påverkas förstås starkt av att de som konfronteras med dessa ju själva oftast är mindre omdömesgilla på grund av berusning och alldeles självklart uppfattar sig ha rätt. Till bilden hör också intrycket att de skyddar varandra – kollegor emellan. Med tanke på att de ju är beroende av varandra i ibland riktigt kritiska lägen är ju det tämligen naturligt.

6. Så något helt annat: Språkbruket. Enligt tidningsuppgifterna har i fallet Anna Sjödin uttryck som jävla hora och svartskalle använts. Oavsett vem som i det fallet har rätt – anklagelserna är ju här tämligen ömsesidiga – så är det intressant att notera att det tydligen inte verkar särskilt uppseendeväckande att de tydligen är den typ av uttryck som man använder själv eller tror att motparten skulle använda. Båda parter i det aktuella fallet framstår för mig som lite för “vuxna” (åldersmässigt) för att ha denna typ av vokabulär ens i berusat skick. Förmodligen börjar jag bli gammal:-)

Vanligt folk berusar sig i varierande grad. Det är inget att moralisera över oavsett om vederbörande är SSU-ordförande eller inte. Ansvar för vad vi säger och gör har vi oavsett berusningsgrad – alltså även om vi är helt nyktra – eftersom berusningen är självförvållad. Väljer man att jobba i krogmiljö krävs förstås en mycket hög toleransnivå och en förmåga att behålla lugn i mycket stressande situationer.

Skall bli spännande att se om/när “drevet” lagt sig, om vi får klarhet i vad som faktiskt hände, vad eftermälet blir, vad en ev rättslig prövning leder till osv. Här har vi ju fått ytterligare ett fall med “kändisar” inblandade vilket ju leder till att vi kanske får reda på hur det går. Hur det gick för (fiktiva) Lisa som råkade ut för samma sak förra helgen får vi ju aldrig veta via medier. Än mer intressant blir det att se hur alla självsäkra kommentatorer kommer att hantera “lösningen på gåtan”.

Anna Sjödin har emellertid – oavsett vad som hände på Crazy Horse – rätt när det gäller Bodström som jag skrev om häromdagen.

Har nu hunnit ta emot en mycket begränsad mängd fakta (om äns några) och en otrolig mängd tyckandet i fallet Anna Sjödins upplevelser på Crazy Horse. Det samlade intrycket är...