Kälvemark klär av nyliberala ”medieanalytiker”

Torsten Kälvemark gör en intressant analys av Näringslivets Medieinstituts skribenter/medarbetare/chef. Kälvemark klär fullständigt av dessa och ställer viktiga frågor om Näringslivets medverkan till denna enfaldiga propaganda för främmande makt de ägnar sig åt.

Aftonbladet: Har ni sett vad de skriver?: “Dessa tre fantastiska män (Billy McCormac, Mikael Nussdorf, Michael Moynihan, min anm.) har nu alltså fått ansvaret för en viktig del av näringslivets medieanalys. Det vill säga, någon verklig analys finns knappast på deras sajt. Den är mest en korrekturläsning av texter som de från sin utsiktspunkt på högerflygeln tycker illa om.
Och deras skriverier på senare tid har i betydande utsträckning handlat om att försvara The USA Patriot Act – ett intresse som vi utomstående trots allt har svårt att koppla till det svenska näringslivets mest angelägna behov.
Ta till exempel den näst senaste krönikan av Michael Moynihan. Den handlar om det uppmärksammade fallet Al-Arian, den palestinska professorn som åtalades av Bush-regimen men som trots en mammuträttegång blev frikänd av en jury förra året. Trots att åklagaren åberopade enorma mängder av avlyssnade telefonsamtal ansåg sig juryn inte kunna koppla Al-Arian till något våldsdåd.
Moynihans poäng är nu att fiaskot för det amerikanska justitiedepartementet noterades i svenska medier men att den fortsatta utvecklingen – där Al-Arian sökt förlikning med åklagaren genom att på en punkt erkänna ett samarbete med Islamiska Jihad – däremot inte rapporterats. I skottgluggen för hans kritik står bland andra Aftonbladet.
Som så ofta förr missar dock Moynihan poängen genom att vara dåligt påläst och totalt okritisk. Dessutom är processen långt ifrån slut. Al-Arian har överklagat domen eftersom domaren i strid med förlikningsavtalet kopplat hans agerande till våldshandlingar.

Att det därutöver handlar om en process med starka politiska övertoner understryks av något som amerikanska kommentatorer påpekat. Hur kom det sig till exempel att justitieminister Alberto R. Gonzalez i egen hög person dök upp i Tampa, Florida, fem dagar innan slutlig dom i målet skulle avkunnas där den 1 maj?
Men Moynihan vill ju framför allt försvara The Patriot Act och han måste då försöka hävda att den inte spelat någon roll i målet. Men faktum är att Gonzalez företrädare John D. Ashcroft redan 2003 framhöll åtalet mot Al-Arian som “an early victory for the USA Patriot Act”. Och i december 2005 skrev Los Angeles Times om just detta påstående: “The setback for the government is likely to result in further scrutiny of Justice Department claims that the tools are vital to defend the country.”
Ingen kan vara okritisk mot Al-Arian som person eller politisk aktivist men när Näringslivets Medieinstitut ger en ensidig bild av en uppmärksammad amerikansk rättegång med drag av en ny McCarthyism har det inget med seriös medieanalys att göra.”

(från Aftonbladet.)

Technorati Tags:
Demokrati, Swedish, Politics, Politik

Kälvemark avslutar med:

Men den allvarligaste fråga som måste ställas till ledningen för Stiftelsen Fritt Näringsliv och Timbro – huvudmännen för NMI – är ändå denna: Hur kan man låta sin mediepolitik kapas av ett gäng extrema nyliberaler som mest är ute för att försvara en främmande stormakt?
I styrelsen för stiftelsen sitter ju ändå personer som borde känna ett visst samhällsansvar, som Göran Tunhammar och Agneta Dreber. Vet de inte vad de när vid sin barm? Och ligger det verkligen i deras intresse att främja en politisk världsbild som även med amerikanska mått ligger till höger om den traditionella högern?

Detta har också många andra kommenterat.

Torsten Kälvemark gör en intressant analys av Näringslivets Medieinstituts skribenter/medarbetare/chef. Kälvemark klär fullständigt av dessa och ställer viktiga frågor om Näringslivets medverkan till denna enfaldiga propaganda för främmande makt de...