Orsak och verkan – 9:ornas betyg

Fler nior fick godkända betyg: “Det här är precis vad vi hoppades på när vi organiserade om utvecklingskontoret, säger Carl-Gustav Sidenqvist som är chef för ena halvan av utvcklingsenheten.”

(från LT.)

Som vanligt kan man inte referera till hela eller i detta fall båda artiklarna i LT. Självklart finns det säkert något ekonomiskt övervägande bakom LTs underliga webbstrategi men det är bedrövligt med en tidning som år 2006 fortfarande i egentlig mening inte finns på nätet.

Men det var det ökande antalet 9:or med godkända betyg i basämnena som var huvudfrågan. Enligt Carl-Gustav Sidenqvist så beror det tydligen på en omorganisation på utbildningskontoret (UK). Det är inte utan att man känner en viss förundran över denna tilltro till effekter av omorganisationer:-)

Enligt herr Sidenqvists kollega Ursula Estmer finns förklaringen snarare att finna i det arbete som dragits igång med stöd från Myndigheten för skolutveckling. Inom ramen för denna satsning har man kartlagt läget, inventerat modersmålslärarnas kompetens m.m. Detta arbete har pågått sedan i höstas.

Nu blir alltså frågan om vad det egentligen är som avgör elevernas betyg. De avses ju mäta de kunskaper eleverna tillägnat sig under sina 9 år i skolan. Om man nu vill tillskriva någon utanför den aktuella skolan (främst eleverna själva förstås) äran för ett förbättrat resultat kan man alltså fundera på om det är vad UK haft för sig det senaste året som påverkat resultatet eller om man i så fall kanske borde titta på vad de hade för sig för ett par år sedan?

Technorati Tags:
Södertälje, Education, Swedish, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Myndigheten för skolutveckling, MSU, Hölö/Mörkö kommundelsnämnd, Södertälje kommun, Carl-Gustav Sidenqvist

Kanske är det i själva verket den läroplan som efter riksdagsbeslut infördes 1994 som bör hyllas. Man brukar anta att det tar mellan 7 och 11 år innan en ny läroplan faktiskt satt sig i skolväsendet. Om så är fallet kan man anta att det först nu går att utläsa om den styrning som läroplanen skall ge faktiskt ger bra resultat.

En skola – rektor – har fått komma till tals i LT. Det är Hovsjöskolans tillförordnade rektor Meta Nordin. Hon hittar flera förklaringar till de förbättrade resultaten. Man har infört diagnostiska prov redan från första året (vilket väl inte kan ha hjälpt årets 9:or?), man har haft läxhjälp på Högstadiet (kan ha hjälpt 9:or fast stadieindelningen togs bort 1994 i skolan!), man skall lansera ett läsprojekt i höst (vilket väl inte kan ha hjälpt årets 9:or?) och men kommar att ha sommarskola i augusti (vilket väl inte kan ha hjälpt årets 9:or?).

Jag raljerar lite ovan men vill understryka att det faktiskt är viktigt att förstå vad det är som spelar roll. Elever går faktiskt 9 år i skolan och det är rätt välkänt att tidiga insatser har mycket stor betydelse. Går det bättre för 9:orna i år så bör vi faktiskt titta flera år tillbaka för att se vad vi gjorde rätt!

Ytterligare en hypotes: Under en stor del av 90-talet hade vi ekonomiska bekymmer i vårt land (efterdyningar av den senaste borgerliga regeringen). Saneringen ledde till år av nedskärningar bl.a. i skolan. Med de s.k. Wernersson-pengarna påbörjades en resursförstrkning riktad till skolväsendet. Också kommunalt började vi i början av 2000-talet få grepp om ekonomin också inom skolväsendet. Detta har kanske spelat viss roll?

Fler nior fick godkända betyg: “Det här är precis vad vi hoppades på när vi organiserade om utvecklingskontoret, säger Carl-Gustav Sidenqvist som är chef för ena halvan av utvcklingsenheten.” (från...