Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Skolan – vad bör göras
Idag har jag funnit tre intressanta inlägg om skolan. Det första är skrivet av Erik Lakkso men av någon fullständigt outgrundlig anledning publicerat som något som kallas Gästblogg på Promemorian som dessutom just nu inte skrivs av Jonas Morian utan av Marta Axner. Både Erik och Marta har egna bloggar!
(
Gästblogg: Det är dags att reformera skolan: “Så för att sammanfatta
Utöka skolåret från dagens 37 veckor till 41 veckor, utöka skoldagens längd med cirka 2 timmar per dag och anställ fler utbildade pedagoger för läxläsningshjälp, särskilt stöd och allmänt stöd för de med extrabehov.
Avskaffa hemläxan för de yngre eleverna och ersätt det med schemalagd läxläsning i skolans regi så att det inte är beroende av hemmets resurser och kvalitet om läxan blir utförd och inlärd. Totalt sett skulle skolåret utökas från 37 veckor och cirka 1200 timmar till 41 veckor och 1550 timmar och ungefär 200 av de timmarna skulle kunna innehålla kvalificerad läxläsning med utbildad personal så att just HEMläxan skulle kunna avskaffas. Den som nu vid en hafsig genomläsning fastnat på det här med läxan och ryggmärgsreflekterar till ”flumskolan” rekommenderas en extra genomläsning, lite kontemplation och så nya tag.”
(Via Jonas Morian | PromeMorian.)
Erik Lakkso har – tyvärr lite typiskt för många av mina partikamrater – kommit in lite snett när det gäller frågan om hus skolan skall bli bättre. Han fokuserar på tiden – kvantiteten – istället för det centrala – kvaliteten. Han dammar i praktiken av sedan länge avsomnade förslag om samlad skoldag – att alla barn skall vara i “skolan” lika länge som de som utnyttjar fritids mest. Och trots att barnen/ungdomarna är i skolan ca 15% av sin vakna tid – om vi räknar timmar närmare 7000 timmar under grundskoletiden – så anser han det tydligen självklart att de behöver ägna mer tid åt kanske något obestämt det de skall lära sig i skolan.
Den kvalitativa aspekten behandlas i de två andra artiklarna/inläggen jag hittat – Det handlar om synsätt kring lärandet i skolan och Från räknandets plåga till annan siffervärld. Den förra refererar till den senare. Den förra är skriven av Fredrik Jeppesen som förestår Rektorsakademien, den senare av Johannes Åman, ledarskribent på DN. Jag gillar inte altid det Åman skriver – han har t.ex. inte förstått hur modern teknik kan användas för att utveckla undervisningen i den riktning han själv förespråkar i artikeln men när det gäller matematiken har han verkligen en poäng.
Technorati Tags:
Education, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Jonas Morian, Erik Laakso, Fredrik Jeppesen, Johannes Åman, Skola, DN
Jeppesen skriver efter att ha läst Åmans artikel:
Mycket intressant, eller hur? Det betyder att det inte är fler lärare som nödvändigtvis nehövs utan lärare som tänker nytt och mer effektivt och kan överföra detta till eleverna.
Det är bara att hålla med. Det behövs inte heller nödvändigtvis mer lärarledd tid. Problemet är kanske inte heller att det finns för få utbildade lärare (i exemplet matematik) utan hur lärare utbildas – för det är den amerikanska undervisningstraditionen (enligt Åman) som dominerar svensk skola.
Peter.
Jag kanske blev lite teknokratisk i mitt inlägg men jag hävdar att mitt fokus handlar om kvalitet kompletterat med en reformering av hur läsåret och tiden används.
Tror att vi i så fall måste renodla kvalitetsdiskussionen och som Fredrik Jeppessen visar också då flytta fokus från fler utbildade lärare till rätt utbildade lärare.
Jag menar också att vi faktiskt inte gjort någon egentlig grundläggande prövning av det innehåll vi förväntar oss att eleverna skall intressera sig för (oaktat tre läroplansrevisioner sedan grundskolan infördes) utan i stort sett fortsätter med samma innehåll/mål – om än något höjda – trots betydande förändringar t.ex. när det gäller informationsförsörjningen.
Peter.
Jag kanske förutsätter att de fler utbildade lärarna också måste vara rätt utbildade, men det är klart att vi måste renodla den diskussione så att det verkligen handlar om rätt utbildade lärare också.
Jag tror förstås att det som indikeras med ”rätt utbildade lärare” också måste följas av en rätt omfattande diskussion om vilka kunskaper vi förväntar oss att skolan skall hjälpa eleverna ett skaffa sig.
I en värld där information finns tillgänglig för alla överallt blir det mer tydligt att det är problemlösningsförmåga, kreativt tänkande, kritiskt tänkande och liknande som är vad skolan och kanske bara skolan kan bidra till.
Samtidigt vore det kanske dags att ta ännu ett stort steg – skola har vi haft i ungefär samma form de senaste 150 åren – mot en diskussion om skolan som institution. Är det verkligen den rätta formen för 2000-talets lärande?
Senaste kommentarerna