Bildt, Irak och namninsamlingar

Vad Carl Bildt gjort för kriget: “Lik läggs vid lik i en länga utan ände. Förskansade i sin gröna zon sprider Bagdads befriare Hellfiremissiler, fosforbomber och dödspatruller över landet. Förbrukningen av ammunition är av en sådan omfattning att produktionskapaciteten knappt förslår. Men höstens svenska regeringsförklaring rymmer inte ett ord om denna pågående, faktiska massförstörelse. Ett uttryck för bristande intresse? Knappast. Kriget i Irak är för utrikesminister Carl Bildt en personlig angelägenhet. Han är en av de ansvariga för det. De första månaderna 2003 hjälpte han krigsaktivisterna i statsorgan och privata tanketruster i USA med mobiliseringen för den sedan länge planerade marschen mot Bagdad-

—-

Irak befann sig redan i ett krigsliknande tillstånd, ansåg Carl Bildt. Då var det lika bra att låta de amerikanska pojkarna avsluta jobbet i Bagdad: ”Att störta Saddam Husseins regim är enda vägen till fred. De närmaste veckorna bör bli början till slutet på årtionden av krig för folken i Irak och för regionen.”

—-

Den nytillträdde svenske utrikesministern är, som hela kotteriet bakom krigsföretaget, bekymrad över utvecklingen. I ett inlägg på sin blogg sommaren 2005 citerar han en vän med erfarenhet, Henry Kissinger: ”Seger över upproret är den enda meningsfulla strategin för återtåg.” Carl Bildt instämmer. Vad gör regeringen?”

(Via Aftonbladet.)

Mikael Nyberg skriver i Aftonbladet. Han går igenom Carl Bildts göranden och kanske framförallt låtanden när det gäller ockupationen av Irak. Det hade jag inte gjort när jag lite försiktigt tyckte att Bildt var ett bra val (allting är ju relativt) till utrikesminister. Som alla vet cirkulerar det lite olika uppgifter om hur många irakier som fått sätta livet till som en direkt följd av ockupationen – senaste beräkningen var väl runt 600 000 (alltså sexhundratusen), men även om den siffran skulle visa sig vara lite hög……..

Carl Bildt har alltså intagit en oacceptabel hållning i denna fråga och om man får tro Mikael Nyberg lånat sig till amerikanska propaganda-apparaten. Han slirar en aning också när det gäller Ryssland och har nu sålt en del av sina ryska intressen (aktier) sägs det men behållit de lukrativa optionerna. Har heller inte riktigt klart för mig relationen Lundin Oil, Bildt och Sudan.

Bildt kommer därför numera högt upp på bevakningslistan – listan över de politikområden där vi riskerar att den nya högerregeringen kan ställa till det rejält och där väljarna faktiskt inte erbjöds möjlighet att egentligen ta ställning. Är Sveriges mera aktiva utrikespolitiska roll under Bildt att vara en megafon åt Bush?

Jag tycker nämligen att vi visst skall uttrycka vårt motstånd mot alla de förslag som högern nu lägger fram. Vi skall dock i ett första läge visa att vi respekterar valresultatet i så motto att vi faktiskt förväntar oss att de genomför vad de lovat.

Personligen känner jag stor tvekan inför de som nu – när bara en del förslag lagts, inga riksdagsbeslut fattats och inga effekter av högerpolitiken ännu märkts – förbrukar en våldsam energi på att bli upprörda och lägger kraft på att försöka mobilisera motstånd i förväg. Det lyckades ju inte i valrörelsen!

Om vi har en strategi för att vinna valet nästa gång så måste taktiken utformas därefter. Jag tror inte att det fungerar att nu t.ex. använda namninsamlingar för att mobilisera – hos Christina Meltin Westerlund hittar jag tre sådana inklusiven en som faktiskt kräver nyval???

Technorati Tags:
Demokrati, Utrikespolitik, Politik, Socialdemokraterna, Bush, Högeralliansen, Aftonbladet, Folkrätt, Carl Bildt, Mikael Nyberg, Irak

Vad Carl Bildt gjort för kriget: “Lik läggs vid lik i en länga utan ände. Förskansade i sin gröna zon sprider Bagdads befriare Hellfiremissiler, fosforbomber och dödspatruller över landet. Förbrukningen...