Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Repression politiskt korrekt idag?
Språkförbud i skolan: “Landskronaskolan har som en del andra skolor stora problem med sitt ledarskap, det råder ingen som helst tvekan om det”
(Via JeppesenBlog.)
Fredrik Jeppesen som nyligen var i Malmö för att starta en lokal Rektorsakademi/nätverk skriver klokt om den uppenbara bristen på ledarskap på Gustav Adolfsskolan i Landskrona (Aftonbladet, DN). Han skriver också om den eskalering av problemen som har som skett genom att göra språket till en disciplinfråga. Kanske borde skolledningen i Landskrona överväga att ansluta sig till nätverket för att utbyta erfarenheter med folk som har andra bättre sätt att utöva ledarskap?
Tyvärr är kanske inte skolan i Landskrona ensamma om att kompensera bristande ledarskap med repressiva åtgärder, dels ligger det ju så att säga i luften, dels har jag sett det i min närhet.
Som förälder blev jag oerhört upprörd när jag häromdagen fick se skriftlig information från den grundskola en av mina döttrar går på vilken gick ut på att en ny regel införts:
5 minuter efter att lektionen börjat låses klassrumsdörren. De elever som – oavsett anledning – då inte befinner sig i klassrummet utestängs därmed. De förväntas ta sitt arbetsmaterial och gå till fritidsgården (som av outgrundliga skäl tydligen är bemannad hela dagen) för att där vara under uppsikt så att skolan kan utöva någon slags tillsyn. På onsdagar straffas sedan eleven med kvarsittning, såvitt jag förstår dessutom med konsekvensen att skolan måste betala taxiresor hem för de barn som har skolskjuts.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Aftonbladet, DN, Hölö, Utbildning, Fredrik Jeppesen, Språk, Gustav Adolfsskolan, Landskrona
Japp, jag kommer nog ihåg vad som hände med min syrras klass när de blev inlåsta i klassrummet. De blev arga, och de kände att all respekt tagits ifrån dem. Tror du det blev bättre ordning av det?
Det är tråkigt att vi inte värderar det svenska språket, såsom andra länder utan större ansträngning anser att språket tillhör den kulturella tillhörigheten. I något sorts anti-kulturarv, tror vi ofta att: ’värna om det svenska språket’, betyder att vi måste hata det, och att det är bättre att godkänna varje form av utländskt inflytande, ofta eftersom vi bär på skuldkänslor i relation till Nazi-Tyskland. I andra länder bekymrar man sig över hur engelsmän, fransmän och tyskar lever såsom i ’kolonier’ och vägrar att lära sig det lokala språket. Efter år av samlevnad verkar det som denna ’översittarattityd’ inte kan, ens i liten omfattning, lära dessa nationaliteter att tala ett utländskt språk utan en markant, och ofta ’löjligförklarande’ accent (dialekt kommen ifrån originalspråket). I Sverige, däremot, handlar det om att bevara våra lokal ljudvarianter och detta kan göras helt utan xenofobi, även om man anser att, inom en viss skola, det svenska språket bör vara exklusivt.
Brynte, kanske låter lite elakt men jag undrar i vilket land du lever. I mitt Sverige är det svenska språket det dominerande, härskar t.ex. i alla stora media, det finns en mycket stor bokutgivning på språket (inkl översättningar av litteratur), antalet timmar som används för svenska i skolan är också mycket stort (relativt alla andra ämnen än matte).
Det enda reella hotet mot svenskan kommer från engelskan (t.ex. sker en allt större del av den akademiska produktionen på engelska), barn och ungdomar anammar trender och vanor som innebär mycket kommunikation på engelska (dataspel, chattande m.m.) och populärmusik är oftast engelskspråkig.
Svenskans starka ställning upprätthålls trots att vi inte har fåninga språklagar såsom förekomer i en del andra länder. I vissa områden gäller inte riktigt detta, nämligen i områden där få har svenska som modersmål. Då är det uppenbart att det ställs oerhört stora krav på skolan att ge eleverna tillgång till språket, ändå är det förstås det enda gemensamma språket (med möjligen något enstaka undantag i språkligt homogena grupper). Hittills pekar dock det mesta på att vår strategi att stimulans av utvecklingen av det egna modersmålet främjar också svenskan (förutom att det ger tillgång till den egna kulturen och innebär ett synliggörande och därmed bekräftande av dessa individer).
Senaste kommentarerna