Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Solidarisk miljöpolitik
Hittar en debattartikel av Göran Greider i GP:
Klimatet utmanar ideologierna: "Klimatfrågan är på allas läppar, men verkar i hög grad stanna just där. Forskarrapporterna och larmen om klimateffekten har ju anlänt på allvar i en tid som är djupare präglad än någonsin av den rådande marknadsliberalismen. Det betyder att frågorna till varje pris måste individualiseras – vad gör du för klimatet? som det heter i kvällstidningarna.
En annan variant är att de teknifieras: Kärnkraften är “ren” och avfallet glömt, liksom den obegränsade konsumtionsideologi den befrämjar. Och den bättre ställda medel- och överklassen uppmanas till en ny sorts köpfest: Så kan du använda din egen plånbok för att minska miljöhoten.
Sällan nämns det att den låginkomsttagare som inte ens har råd att köpa en miljöbil utan tar bussen, som inte kan flyga en eller två gånger till solstränderna varje år och som köper en begagnad cykel i stället för en ny till sitt barn, redan gör av med långt mindre energi.
Fördelningspolitiken är i stort sett utraderad ur miljödebatten. Bäst samvete ges till den som köper flest utsläppsrätter! "
(Hittat via Bloggportalen.se.)
Om vi bortser från de seenaste årens domedagsprofeters favorittema klimathotet så tror jag det är rimligt att hävda att vi gjort betydande insatser för att minska miljöpåverkan av mänskliga aktiviteter – rening av avlopp, borttagande av bly i bensing och i andra sammanhang, minskade kvicksilverutsläpp, freon etc. Mycket av detta har gjorts på ett ur fördelningsssynpunkt rimligt sätt dvs det har inte gjorts så att enskilda människor med låga inkomster drabbats negativt av åtgärder (annat än möjligen i speciella fall – tänker t.ex. på anslutningsavgifter til kommunalt avlopp). Generellt tycker jag alltså att vi har en historia av åtgärder på miljöområdet som stämmer väl med åtminstone min ideologi.
Själv har jag oerhört svårt med alarmisterna och kanske särskilt deras individualisering av problemen. Så visar historien ganska tydligt att det är via nationell och internationell politik som man kan åstadkomma väsentliga förändringar. Eftersom Sveriges roll möjligen kan vara att gå före (vi måste samtidigt inse att vi är så få att vår relativa andel trots hög förbrukning per invånare är liten) men det bara är globala åtgärder som ger betydande effekt. T.ex. så är det visserligen så att transportsektorn totalt i världen lämnar ett relativt stort bidrag till utsläppen av s.k. växthusgaser men den svenska andelen är marginell varför en enskild medborgares eventuellt förändrade vanor (minskat bilåkande) i realiteten inte ens gör en mätbar skillnad.
Vill vi göra något åt transportsektorn med utgångspunkt i socialdemokratisk ideologi så är det inte åtgärder som fördyrar eller hindrar låginkomsttagare från att transportera sig eller få tillgång till billigt kött från Brasilien vi skall ägna oss åt. Det är alternativa bränslen vi skall satsa på till så låga priser som möjligt. Då har vi inte bidrag till nybilsköp utan bidrag till konvertering av gamla bilar. Då försvinner förslag som biltullar ner i papperskorgen lika snabbt som de väckts just genom att de direkt missgynnar de med låga inkomster.
Geider tar upp upp kärnkraften som exempel på någon slags teknifiering. Kanske har han rätt men samtidigt adresserar han ju indirekt frågan om elproduktion. El behöver vi både för produktion och vardagsliv. Den kan i stor utsträckning produceras utan utsläpp men då till en kostnad i form av utbyggda älvar och liknande miljöpåverkan. De alternativ som är populära att satsa på idag är oftast av karaktären väderberoende, det är som om det finns folk som tror att vindkraft kan ge ett betydande bidrag trots att det är uppenbart att vi inte förbrukar el i takt med vindstyrkan (samma gäller ju för solenergi) och hittills klarar vi inte att lagra mängder med el. Såväl kärnkraft som kraftvärmeverk (som kan eldas med olja/kol, soppor och med varierande utsläpp) har den tydliga fördelen att de kan köras när elen behövs – som solfattiga perioder på vintern – och den elproduktionen behöver ersättas. Inte helt enkelt att se hur dock men det är ett område där forskning borde intensifieras.
Senaste kommentarerna