Ropen skalla, EN skola för alla

Åsa Linderborg i Aftonbladet: Finland, ett skolexempel :

“Anmärkningsvärt är också att ”ett stort prestationstryck” anses ha en negativ effekt. Kunskapsinhämtning befrämjas inte med ”hårdare tag” och betygshets, utan med stor pedagogisk frihet och lustfylld studiemiljö.
Men framför allt har Finland saknat privatskolor. När de nu – utan anledning – inför friskolesystem, är kritikernas varnande exempel Sverige. (Norge har bromsat sin friskolereform efter att ha studerat den svenska utvecklingen.)”

(Hittat via Esbatis kommentarer.)

Åsa Linderborgs kommentar är intressant eftersom det faktiskt väcker frågan om huruvida andelen friskolor kan antas ha något samband med utvecklingen av den generella kunskapsnivån i skolväsendet. Det är lite svårt att se men å andra sidan kunde ju Skolverket i sin nationella utvärdering (NU) just visa att det skett en mindre försämring av resultaten (ipå en del områden) just under den tidsperiod som andelen friskolor stadigt växt.

Linderborg refererar från en finländsk rapport

“Man skiljer inte låg- och högpresterande elever åt, elitundervisning finns inte.”

Så hade vi det ju länge också i svensk skola men friskolorna och möjligheterna att välja skola inom kommunen förstärker ju de skillnader som uppstår “naturligt” baserat på bostadssegregationen. Någon måste väl ha fördjupat sig i detta?

Frågan är alltså om det går att visa en hyfsat hög korrelation mellan blandning av elever (hög-lågpresterande/ socialt etc) i samma klasser och resultaten – allt annat lika.

Åsa Linderborg i Aftonbladet: Finland, ett skolexempel : “Anmärkningsvärt är också att ”ett stort prestationstryck” anses ha en negativ effekt. Kunskapsinhämtning befrämjas inte med ”hårdare tag” och betygshets, utan med...