Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Holstein vill ha utnyttja billig arbetskraft
: “Vi saknar bara politisk vision och handlingskraft. Vi borde också göra enorma investeringar i infrastruktur men köpa infrastrukturuppbyggnaden till internationella priser. Med andra ord skrota de svenska minimilönerna, ingen har ju råd att betala dem ändå, alla tvingas köpa svartjobb. ”
(Hittat via knuff.se.)
Johan Staël von Holstein tillhör inte de skribenter jag följer. Ibland dyker dock något alster upp t.ex. på knuff.se och kommenterandet gör mig lite nyfiken. Till en del håller jag med Holstein – det saknas politisk vision.
Men Holsteins vision är däremot inte särskilt intressant. Han vill upprepa dn idé Dubai byggs på; om att baserat på ett hårt utnyttjande – utsugning – av billig arbetskraft från Asien skapa ett nytt samhälle för de välbeställda (i vilket de vars arbete det bygger på inte har någon plats annat än möjligen som tjänstehjon). Det här, milt uttryckt, råa kapitalistiska 1800-talstänkandet – var kommer det ifrån?
Alltså man undrar – varifrån kommer år 2007 idéer om att vi som lever i den rika delen av världen skulle ha rätt att ytterligare berika oss baserat på direkt utnyttjande av billig arbetskraft från fattigare länder. Varifrån kommer denna idé om att de skall jobba här under väsentligt sämre förhållanden än motsvarande inhemsk arbetskraft?
Gustav skriver: Jag tar gärna ett kapitalistiskt 1800-talstänkande inom den ekonomisk-rättsliga sektorn, men med likhet inför lagen och allmän rösträtt, vilket som bekant saknades vid den tiden. Skyll inte pa ekonomin när det var lagarna som gjorde den största skillnaden pa folk och folk. I Dubai är det ju ocksa definitivt sa att lagarna inte likställer den billiga importerade arbetskraften med de infödda vad gäller rättigheter.
Det handlar inte om att man bör plocka in utländsk arbetskraft och tvinga dem att jobba under hemska villkor. Det handlar om att det inte bör vara förbjudet att konkurrera om arbeten genom att sänka sin lön. Företag konkurrerar ofta genom att sänka priserna, varför skulle inte arbetskraften göra likadant? Jag för min del skulle gärna sänka min egen lön om det innebar ett attraktivt jobb omedelbart och/eller andra fördelar. Det är bara att gilla läget.
Lagstiftade minimilöner saväl som kollektivavtal hindrar de facto de allra fattigaste och minst utbildade fran att nagonsin kunna hävda sig pa marknaden, utan specialatgärder – är det ett bra system? Det talas om sociala hänsyn, men i slutändan är alla liknande konstruktioner främst en exklusionsmekanism som skyddar de som kvalar in mot konkurrens fran de som star utanför.
Jag håller med om att vilka vilkor som skall gälla på arbetsmarknaden inte är problemfritt. Däremot är jag övertygad om att de resutlat som uppnåtts genom rätten att organisera sig (vilket krävde en del kamp till att börja med) och träffa avtal (hos oss ofta benämnt kolektivavtal) är en av de mest fundamentala byggstenarna i en hållbar modell just för denna marknad. Arbetsköpare har ett oerhört överläge gentemot en enskild arbetssäljare och denna obalans kan i princip bara kompenseras genom kollektiv organisering,
Gustav skriver: Jo jag haller med, det är inte alls fel att organisera sig. Och självklart bör det vara lagligt. Däremot borde inte lagstiftning, regler och kutym gynna arbetstagarorganisationerna, som den gör idag. Arbetsdomstolen liksom, den är t ex inbyggt jävig. Varför sitter där inte bara jurister utan istället organisationsföreträdare? Visst, det sitter företagsfolk där med, men själva idén är underlig.
Och idén med kollektivavtal är inte alls dum, men när den genomförs genom tvang är det fel. Det skall ju vara attraktivt och därigenom ett självklart val om facket är sa bra som de hävdar. Blockader och politiska patryckningar är t ex inte helt förenligt med föreningsfrihet och avtalsfrihet. Och det verkar onekligen som om det förekommer en hel del översittarfasoner mot ickeanslutna inom vissa sektorer.
Till slut är jag tveksam till att det alltid är en stor obalans. Det borde ju vara konjuktur- och yrkesberoende… som idag, da en hantverkare enkelt kan tjäna mer än en given akademiker med den brist och den prisniva som gäller. 😛
Arbetsdomstolen är väl partssammansatt, där har väl inte de fackliga organisationerna majoritet? Påminner ju i själva verket om et vanligt skiljedomsförfarande som väl knappast kan betraktas som underligt?
Förstår inte hur du kan bortse från den uppenbara obalans som finns mellan den som köper arbete oc den som säljer. Visst rubbas den obalansen något när det uppstår brist på arbetssäljare inom något område men den grundläggande obalansen fins där hela tiden.
Självfallet måste frågor som rätten till kollektivavtal regleras i lag. Att man också i har rätt att vidta stridsåtgärder är lika självklart – annars skulle den totala obalansen kvarstå. Arbetsköparna köper sig ju faktiskt just fria från konfliktåtgärder genom avtalen.
Lite problematiskt är det med små arbetsplatser där man kan hitta exempel på hur arbetsköparna utnyttjar sin makt för att ge sämre villkor kombinerat med en uttalad linje att de anställfda inte får/bör vara med i facket och kräva avtal. Då uppstår ju ibland situationer där en sådan arbetsköpare skaffar sig ett fördelaktigt konkurrensläge gentemot andra som ”betalas” av de anställda som ju då inte kan nyttja sin föreningsfrihet med mindre än att de blir av med jobbet. Då är blockad inte fel.
Å andra sidan kan det förstås förekomma situationer där arbetsköpare och säljare är helt överens (utan facklig medverkan) och villkoren är bra. DÅ är blockad lite mera tveksamt verktyg dvs då kan man diskutera om kollektivavtal verkligen ska krävas. Det kan dock vara svårt att vara säker på att de anställda verkligen är tillfreds och inte ”hotas” av att förlora jobbet.
Senaste kommentarerna