Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Proletärer i alla länder……
Jag läser Thomas L Friedmans The world is flat (ISBN 978-0-1410-3489-8) som visserligen är lite väl ordrik:-) men i övrigt och därför vältaligt förklarar varför världen blev platt runt år 2000. I den boken lyfter Friedman fram nedanstående citat från det kommunistiska manifestet som Marx och Engels skrev 1848. Det är Michael J. Sandel på Harward som tipsat Freidman om att Marx faktiskt beskrev – förutsåg – den värld vi lever i idag. Det är egentligen enligt min mening “bara” bourgeoisins (eller kanske med modent språkbruk kapitalismens) förmåga att faktiskt särskilt inom den parlamentarisak demokratins ram generera ett rimligt välstånd till flertalet han missade. Det är ju å andra sidan inte så konstigt om man beaktar dåtidens våldsamma utsugning, något som vi ju av och till ser motsvarigheten til i Indien och Kina idag.
“Bourgeoisin kan icke existera, utan att alltjämt revolutionera produktionsinstrumenten, d v s produktionsförhållandena, således samtliga samhällsförhållanden. Ett oförändrat bibehållande av det gamla produktionssättet var däremot den första existensbetingelsen för alla tidigare industriella klasser. Den fortgående omvälvningen i produktionen, det oavbrutna skakandet av alla samhälleliga förhållanden, den eviga osäkerheten och rörelsen kännetecknar bourgeoisins epok gentemot alla andra. Alla fasta inrotade förhållanden och dem åtföljande gamla ärevördiga föreställningar och åskådningar upplöses, alla nybildade föråldras innan de hinner bli förbenade. Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras, och människorna blir slutligen tvungna att betrakta sin levnadsställning och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon.
Hur t.ex. allt heligt profaneras ser vi ju dagligen exempel på.
Behovet av en ständigt ökad avsättning för sina produkter jagar bourgeoisin över hela jordklotet. Överallt måste den innästla sig, överallt slå sig ned, överallt skaffa sig förbindelser.
Globalisering kallar vi ju detta idag. Viktigt att notera är dock att denna utveckling på intet sätt är av ondo. den är en naturlig utveckling för kapitalet i dess rörelse mot att riva ner hinder, gränser, nationer.
Bourgeoisin har genom sin exploatering av världsmarknaden givit alla länders produktion och konsumtion kosmopolitisk gestalt. Den har till reaktionens stora sorg undanryckt industrin dess nationella grund. De urgamla nationella industrierna har förintats och förintas alltjämt dagligen. De uttränges av nya industrier, vilkas införande blir en livsfråga för alla civiliserade nationer, industrier, som icke längre bearbetar inhemska råämnen, utan råvaror från de avlägsnaste områden och vilkas fabrikat förbrukas icke blott i det egna landet utan i alla världsdelar. I stället för de gamla behoven, som kunde tillfredsställas genom landets egna resurser, träder nya, vilka behöver produkter från de mest avlägsna länder och klimat för att bli tillfredsställda. I stället för den gamla lokala och nationella självtillräckligheten och avskildheten träder en allsidig samfärdsel, ett allsidigt nationernas beroende av varandra. Och som det går i den materiella, så går det också i den andliga produktionen. De enskilda nationernas andliga produkter blir allmän egendom. Den nationella ensidigheten och inskränktheten blir mer och mer omöjlig, och av den mycket nationella och lokala litteraturen bildas en världslitteratur.
Det är, precis som Friedman hävdar, först nu som Marx beskrivning av “allmän egendom” verkligen manifesteras genom allas (grovt generaliserat) tillgång till all information, allas möjlighet att kommunicera (och samarbeta) med alla – Creative Commons är ju den legala uttrycksformen för det förstnämnda..
Bourgeoisin rycker genom den snabba förbättringen av alla produktionsinstrument, genom de oändligt förbättrade kommunikationerna alla, även de mest barbariska nationer in i civilisationen. De billiga varupriserna är det tunga artilleri, med vilket den skjuter ner alla kinesiska murar och varmed den tvingar barbarernas hårdnackade främlingshat att kapitulera. Den tvingar alla nationer att tillägna sig bourgeoisins produktionssätt, om de inte vill gå under; den tvingar dem att hos sig själva införa den så kallade civilisationen, d v s att bli bourgeoisi. Med ett ord: bourgeoisin skapar sig en värld efter sitt eget beläte.” (Det kommunistiska manifestet, Karl Marx och Freidrich Engels, 1948)
Och allt detta får mig att reflektera med anledning av alla de faktiskt rätt enfaldiga kommentarerna till Sveriges medlemskap i EU med anledning av den idag avkunnade domen i Vaxholms-fallet. Det vi nu ser är ju just en sannolikt snabb utjämning av levnadsförhållandet dels inom Europa, dels i världen som helhet. Det är bara momentant som vi kommer att se en lönepress nedåt tillföljd av ökad konkurrens med låga löner, snart – precis som redan sker med en del produktion – ökar levnadsstandarden och därmed både löner och kostnader också i de länder i vår närhet från vilket det idag går att exportera (exploatera) arbetskraft.
Jag tror att rätt metod inte är (och det går ju tydligen inte) att kräva svenska kollektivavtal i företag som har sin huvudverksamhet annorstädes. Istället skall vi följa uppmaningen från manifestet Proletärer i alla länder, förenen eder, dvs gå samman i kamp för också deras rätt att teckna rimliga “egna” kollektivavtal. Då handlar det om att hitta stridsformer i vilket vi kan ge stöd till deras kamp, solidaritetsaktioner skulle man väl kunna kalla det.
Senaste kommentarerna