Guillou kramar skivindustrin

Äntligen är Piratpartiets sanna natur avslöjad: “Sverige är nummer ett i världen när det gäller att stjäla musik, film, litteratur och spel på internet. Mest stjäl svenskarna musik. Av årliga 1 800 000 nedladdningar är bara 400 000 hederligt betalda och resten stöld. Systemet bärs upp av en väl organiserad brottslighet där ligorna sins emellan delat upp arbetet så att en del genom inbrott eller mutor skaffar fram originalinspelningar innan de kommit ut på marknaden, avkodar dem och skickar jobbet vidare till distributörerna, där sajten Pirate Bay är den mest ökända.”

(Hittat via aftonbladet.se.)

Jan Guillou sällar sig till (i en krönika på AftonbladetPlus som alltså inte är tillgänglig annat än mot erläggande av avgift) de sällsynt obegåvade förespråkarna för att fildelning är kriminellt och skall så vara. Han börjar med att upprepa den enfaldiga utsagan att nedladdning av upphovsrättsligt material är stöld. Det finns många som visat att just begreppet stöld förutsätter att man berövar någon annan ett fysiskt objekt varför det inte är tillämpligt i detta fall. Däremot kan man förstås hävda att det är fel, moraliskat förkastligt och också olagligt att göra det – men icke att det är stöld.

Vad han inte heller tycks förstå är att det inte är tjänster såsom Pirate Bay som tillhandahåller material för nedladdning – upplysningsvis kan jag meddela att de bara tillhandahåller länkar till materialet vilket lika väl kan sökas via t.ex. Google. Blogge Bloggelito har gjort en ytterligt pedagogisk betraktelse över hur det går till – kanske något för herr Guillou att ta del av.

Som alla vet så har man (vi) kopierat musik (främst) så länge det varit tekniskt möjligt. Det började med bandspelarnas ankomst och skedde först genom inspelning av musik från radion och genom kopiering av kompisars band eller inspelning av varandras skivor. Detta har sedan utvecklats till att gälla också film och TV efter att videobandspelare blev tillgängliga. I och med tillgängligheten till digital teknik och till nätet har det naturligtvis blivit smidigare och framförallt möjligt att erhålla hög kvalitet också på kopior.

Hela tiden har de stora multinationella bolagen försökt förhindra kopierandet och fått stöd av staten bl.a. genom sådant som skatt på kassettband. Nu får de också stöd av Guillou.

Hela tiden har industrin tvingat oss att byta teknik – från grammofonen, kassetterna över cd-spelaren till dagens iPod. Förändringar som konsumenten naturligtvis med råge betalt. Trots denna tekniska utveckling som naturligtvis reducerat kostnaden för massproducerandet väsentligt – idag via nät är marginalkostnaden för en kopia ungefär lika med noll – har film- och musikbranschen vidmakthållit sitt distributionsmonopol och varit de som tjänar de grova pengarna (inte upphovsmännen). De får nu stöd av Guillou.

Film- och skivindustrin är döende, inte till förfång för upphovsmän utan till förfång för aktieägarna. Orsaken är förstås att de behållit en distributionsapparat som är obsolet. Nu slåss de med ala till buds stende medel för att ännu en tid kunna tjäna pengar och låtsas företräda upphovsmännen fast de i själva verket bara försvarar sitt egenintresse, sin möjlighet att köpa upphovsrätten till material och vidareförmedla det. Det gillar Guillou.

När Guillou använder siffror för att stödja sina rgument refererar han till at av 1 800 000 nedladdningar skulle 400 000 vara legala dvs betalda för. Den intressanta frågan är ju hur stor del av mellanskillnaden som faktiskt kan rubriceras som förlorad försäljning. Hur många av de som nu kopierar på annat sätt än från t.ex. iTunes (som råkar vara min nästan enda källa för musik) skulle ha köpt musiken om det varit det enda sättet att få tag på den?

Äntligen är Piratpartiets sanna natur avslöjad: “Sverige är nummer ett i världen när det gäller att stjäla musik, film, litteratur och spel på internet. Mest stjäl svenskarna musik. Av årliga...