Arbetsmiljön för män allt bättre

Arbetsmiljön för LO-förbundens kvinnor blir allt sämre: "Det är LO-förbundens kvinnor som själva får betala med sämre hälsa och ekonomi för arbetsgivarnas slarv och regeringens bortvända ansikte inför problemen. Detta kommer att bli mycket kostsamt för såväl enskilda företag som hela samhället.

Ett strukturellt missgynnande av kvinnors arbetsmiljö har varit och är ett växande samhällsproblem som kräver både partsgemensamma och politiska lösningar. Det är arbetsgivarna som är ensidigt ansvariga – om detta råder inget tvivel! Det krävs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på våra arbetsplatser, bättre bemanning och arbetsorganisation samt företagshälsovård för att komma tillrätta med problemen.

Vår utgångspunkt är att alla som blivit sjuka vill komma tillbaka till sitt arbete. För den som inte har möjlighet att komma tillbaka ska det finnas en sjukförsäkring som ger möjlighet att vara sjuk – att ha en försörjning under den tid som det sker en omställning. Så skapas rättvisa i samhället och så skapas trygghet för individen.

Vi menar att alla vinner på en bra arbetsmiljö. Vi är övertygade om att en bra arbetsmiljö visar sig i goda produktionsresultat, det vill säga produktionen ökar liksom kvaliteten på det utförda arbetet förbättras när människor trivs och mår bra på sin arbetsplats.

LO-förbundens kvinnor är en grupp som är utsatt för ett ökande klass- och könsförtryck. Det är en utveckling som är oacceptabel och ovärdig ett land som kallar sig ”världens mest jämställda”."

(Hittat via Arvid Falk.)

Några LO-förbunds ordföranden, med LOs vice ordförande Ulla Lindqvist i spetsen, tar till orda i fråga om arbetsmiljön för medlemmar i deras respektive förbund, samtliga förbund organiserande medlemmar i handels- och servicesektorerna. Eftersom jag inte hunnit leta fram den rapport artikeln bygger på är det lite svårt att förstå på vilket sätt arbetsmiljön just de senaste åren försämrats respektive vad det har med kön att göra (mer än det uppenbara – kvinnor är överrepresenterade i lågt betalda serviceyrken med hög förekomst av deltidsarbete). Eftersom det hävdas att just kvinnors arbetsmiljö försämras får man alltså också anta att rapporten styrker att detta inte gäller för mäns.

Dock – det är självfallet rätt märkligt att det överhuvudtaget går att identifiera försämringar av arbetsmiljön så här i 2000-talets början. Åtminstone sådan som inte är en direkt följd av effektiviseringar meddelst anorektiska modeller för arbetsorganisation. Lika självklart är det svårt att förstå hur människor år 2008 faktiskt accepterar sådana försämringar (möjligen lite lättare så här i finanskrisens spår). Åtminstone när man beaktar särskilt den yngre generationens rätt stora benägenhet att faktiskt sluta om man inte trivs.

Dessutom är det förstås så att det är lite passivt anslag. Visst gör den högerledda regimen sitt för att försämra övervakningen av arbetsmiljöarbetet men åtminstone jag förväntar mig att det är genom facklig kamp där ute på “golvet” som dessa problem i första hand skall hanteras – åtminstone borde det väl finnas någon kvar som minns hur man gjorde.

Arbetsmiljön för LO-förbundens kvinnor blir allt sämre: "Det är LO-förbundens kvinnor som själva får betala med sämre hälsa och ekonomi för arbetsgivarnas slarv och regeringens bortvända ansikte inför problemen. Detta...