Många berättelser blir det

: "I dessa Zaremba-dagar, i dessa Skolras-dagar, i dessa Björklund-dagar, så känns det nästan subversivt att vilja berätta en annan historia om skolan. Och ändå VET jag och alla som någon gång har satt sin fot på riktigt ute i skolan, att om det finns något pedagogiskt nyckelord så är det just GLÄDJE.

Det finns en berättelse om ett lärarlag i Gällivare som testar – och lyckas! – med ett helt nytt sätt att närma sig andragradsekvationer.

Det finns en berättelse om lärandets glädje. Delandets glädje. Glädjen av att få träffa vänner och kollegor. Glädjen i att upptäcka. Glädjen i att växa. Glädjen som kommer av samhörighet. Glädjen som finns i väl fungerande grupper. Det finns HUR MÅNGA SKOLOR SOM HELST i Sverige där både elever och personal trivs och presterar.

Det finns faktiskt studier som tydligt visar att det finns ca 5% dåliga skolor i Sverige (kanske t o m upp till nästan 10% enligt vissa). Det innebär således att 95% av de svenska skolorna INTE är dåliga. Det är väl en bra siffra? 🙂 Jag undrar om 95% av de svenska journalisterna är bra? Om 95% av de svenska sjukhusen är bra? Om 95% av de svenska företagen är bra? Den här medialt obekant positiva bilden av skolan stämmer väl med kundnöjdheten i svenska förskolor och skolor och den rimmar mycket väl med min egen bild av svenska skolor.

Jag har de senaste åren varit runt på en oändlig mängd skolor, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Jag har haft ett par hundra rektorer i skolbänken och mött tusentals lärare i olika sammanhang. Jag har haft massor av möten med skolpolitiker och skoltjänstemän. Min bild är entydig: Svensk skola mår riktigt bra. Den vädrar morgonluft. Den är definitivt på väg till en ny, spännande plats. Den vill inte tillbaka till Eskilstuna 1952. Den tekniska utvecklingen, omvärldens skeenden och de nya styrdokumenten driver på en oerhört spännande utveckling just nu. För kanske första gången sedan vi FICK skola i Sverige på 1800-talet så mobiliseras nu enorma krafter för att möta framtidens utmaningar – med helt nya metoder, verktyg och förhållningssätt. Och då är det få som tar mörkermän på riktigt allvar!"

Hans Renman beskriver väl den underliga situation som uppstått i det att nästan den enda bild av svensk skola som ges utrymme är en bild av katastrof, elände och kaos. Detta samtidigt som vi kan konstatera att t.o.m. den lilla men dock negativa tendens som tycks prägla resultaten inte står i rimlig proportion till den uppmärksamhet de får. Dock – till del kan man förstå detta på grund av den medielogik som gäller. Den stora frågan är dock vilka underliggande syften som tjänas genom att ledande medier såsom DN bedriver ren kampanj-journalistik – vems/vilkas ärenden gås.

Hans Renman efterlyser den andra berättelsen och ger massor av exempel:

Visst finns det en annan berättelse om den svenska skolan än den som går i moll och är klädd i säck och zaremba-aska.

Och det finns en berättelse om en magnifik danstjej i åk 7 som trodde hon var dålig på NO och matematik men som – på internet, via sociala media och genom ett ett ämnesintegrerat projekt – plötsligt förstår vad friktion och motstånd är och som nu älskar naturvetenskap och vill bli forskare.

På TÄNK OM gillar vi det salutogena perspektivet. Vi gillar att förstärka, förbättra, pusha, coacha, peppa, lyssna och komma med de goda exemplen. Det tror vi är en bättre väg till skolutveckling än genom förakt och förtal.

Kanske har vi som gillar det vi ser varit för dåliga på att höja våra röster? Kanske borde vi tidigare ha berättat:

• Att det händer oerhört spännande saker kring skapande och publicerande av media samt inom 21st century skills på Mediegymnasiet i Malmö?

• Att Sveaskolan i samma stad jobbar föredömligt med globala frågor, liksom med nya grepp på NO-undervisningen?

• Att i Arboga har man gjort det mesta rätt, från kommunledning och ned? Här ser man medvetna skolor som blomstrar – t ex Stureskolan och Gäddgårdsskolan.

• Att Irstaskolan i Västerås ligger långt fram när det gäller mycket, bl a 1:1 och hållbar utveckling?

• Att samma stad har Skiljeboskolan – som genomgår en av landets mest spännande metamorfoser?

• Att Karlbergsskolan i Köping har fantastiska lärare och lärarlag – extra bra på att dela med sig, på att vattna och blomma? Och att staden har bra rektorer?

Renman nämner fler exempel men detta ger ett smakprov. Andra försöker också lyfta fram mer positiva berättelser t.ex. på Skollyftet. Kan dessa försök rubba den bild DN m.fl. trummat in?

Technorati Tags:
Skola, tänk om, Hans Renman

: "I dessa Zaremba-dagar, i dessa Skolras-dagar, i dessa Björklund-dagar, så känns det nästan subversivt att vilja berätta en annan historia om skolan. Och ändå VET jag och alla som...