Yttrandefrihetens gränser

Ingen mer islamkritik från mig!: “Den 8 juni skrev jag en krönika om en koranvers [4:56] som säger att de som förnekar guds tecken skall stekas i helvetet. När deras skinn är genomstekt kommer gud ge dem ny hud så att straffet blir evigt.

Jag ifrågasatte nödvändigheten av skrämseltaktik i en ”helig” bok och kallade versen för ”rutten” på grund av dess moraliskt tveksamma innehåll.

…

Sista droppen kom efter att min bror läste de arga reaktionerna på min blogg och skrev ett långt mejl: Älskade Nima […] tänk om du blir trakasserad eller nerslagen. […] om du inte värdesätter ditt eget liv, så bör du komma ihåg att om något händer dig så förstör det också mamma och pappas liv, för att inte nämna mitt.

Då insåg jag att det inte bara handlar om vilket pris jag är bredd att betala utan priset jag tvingar mina nära att betala. Det spelar ingen roll om något händer eller inte. Även om inget händer måste mina nära vara konstant oroliga för eventualiteten att något ska hända.

Ska man uttrycka sig ska man göra det till hundra procent. Allt eller inget, så fungerar jag. Hellre än att tunna ut mina åsikter tar jag bort dem.
Därför har jag, trots att jag står för varje ord, bett redaktionen att ta bort mina två korankolumner från Aftonbladet.se.
Jag kommer från och med idag inte att kritisera islam igen; koranen, haditherna, Muhammed och hans fruar och deras kusiners sysslingar, alla slipper min penna.”

Nima Daryamadj, bl.a. krönikör i Aftonbladet, har på grund av trakasserier, ibland uppenbarligen i mycket hotfull form, beslutat sluta med all kritik av islam. Läser man kommentarerna på hans blogg ser man att det finns en del som förmenar honom rätten att uttrycka åsikter om t.ex. Koranverser och deras betydelse. Man ser också att det finns en del som förmenar muslimer rätten att ha åsikter om dessa åsikter. För de flesta verkar dock gränsen snarast gå vid när åsikterna övergår i någon form av hot men frågan kompliceras ju av vår lagstiftning där ju kränkningar ingår bland det som inte får sägas.

Så som verkligheten ser ut så kan ju numera nästan alla åsikter betraktas som kränkningar. Just i förhållande till religiösa föreställningar blir ju detta extremt tydligt. De flesta stora religioner har ju gamla urkunder i vilket det är rätt enkelt att hitta med dagens mått mätt uppseendeväckande uppfattningar, det gäller t.ex. Gamla testamentet i lika hög grad som i Koranen. Å andra sidan blir förstås för den mer bokstavstroende en lång rad av våra politiskt korrekta nutida föreställningar kränkande. Pastor Green gjorde sig till tolk för en bokstavstroende tolkning av Bibeln och blev ju åtalad för hets mot folkgrupp. Han ansågs kränka/hetsa mot homosexuella men hårddrar man det så är väl förekomsten av homosexualitet en kränkning av herr Greens tro. Att det finns en spänning mellan religionsfriheten och yttrandefriheten är uppenbart.

Frågan om yttrandefrihet är emellertid bara till del relevant i fallet Nima Daryamadj. Det är ju tydligen inte så att hans rätt att yttra för vissa misshagliga åsikter om innehållet i Koranen eller uttolkningen av densamma har inskränkts i formell mening. Han väljer själv att avstå för att vidare framföra sin kritik på grund av att andra hotat honom – dessa har då förstås begått ett brott och borde anmälas för detta. Vi kan ju inte tillåta att yttrandefriheten i realiteten inskränks genom någonslags pöbelvälde. Samma obehag – hot, trakasserier – drabbar ju andra skribenter på helt andra områden och det är självklart en viktig uppgift för de rättsvårdande myndigheterna i en demokrati att säkerställa att medborgarnas yttrandefrihet inte blir en fiktion.

Problemet uppstår egentligen i samma ögonblick som vi accepterar någon form av inskränkningar av yttrandefriheten. Då blir den öppen för tolkning i stället för att vara absolut. Det öppnar också för självcensur hos debattörer, medier m.fl. Enligt min uppfattning borde alla inskränkningar av yttrandefriheten avlägsnas från den svenska lagstiftningen med undantag för hot om våld och förtal, detsenare definierat så att det avser framförande av uppenbart felaktiga uppgifter med avsikt att kränka/skada.

Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Aftonbladet, Yttrandefrihet, Mänskliga rättigheter, Åsiktsfrihet, Religion, Bloggar, Nima Daryamadj

Ingen mer islamkritik från mig!: “Den 8 juni skrev jag en krönika om en koranvers [4:56] som säger att de som förnekar guds tecken skall stekas i helvetet. När deras...