Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Blir vi klokare med åren eller bara slöare
Fuskhysterin: “Det råder en fullkomlig hysteri i svenska media om människors eventuella fusk och om andra (rikare) människors reella fusk.
Vi kanske måste skaffa oss lite perspektiv på det hela. Jag är helt säker på att om vi frågade en vuxen svsnk om dennna någon gång i sitt livs fuskat, arbetat svart, varit sjukskriven utan att vara sjuk, tagit mot a-kassa fast man varit utomlands etc. Ja då skulle en majoritet ha gjort detta. Flertalet skulle ha gjort det när de var unga.
Om vi också inkluderade frågan om man någonsin begått ett brott så skulle förmodligen den sammanlagda andelen vuxna svenskar som begått nåt brott eller fuskat bli 100%. Flertalet när de var unga.
Alltså kan vi konstatera att mindre brott och fusk av mindre typ har de flesta gjort nån gång i sitt liv. Oftast i ungdomen. När folk blir vuxna uppför man sig bättre och klokare. Därför kan det faktum att Fredrik Reinfeldt en gång för länge sen betalade svart för en barnflicka inte anses vara speciellt allvarligt.
Men det har visat sig att en del människor inte blir klokare och vettigare med åren. Det gäller naturligtvis de flesta grovt kriminella. Men det verkar också gälla medlemmar i Moderata Samlingspartiet, inklusive dess regeringsmedlemmar och andra höjdare. Det är här problemen uppstår. När människor är vuxna och inte uppför sig på ett ansvarstagande sätt är det ett problem för hela samhället. Både moderaternas omogna agerande och de grovt kriminellas fortsatta brottslighet blir till problem som hela samhället på något sätt måste hantera.”
Anders Svensson har i stort sett helt rätt i det att de flesta säkert har gjort sig skyldiga till mindre brott och/eller fusk någon gång i livet, många säkert mer än en gång. Till en del har han också rätt i att en del sådant får räknas till kategorin ungdomsssynder. Huruvida minskningen av sådant med tilltagande ålder verkligen bara skulle vara en form av ökat ansvarstagande, tecken på mognad, är jag mera tveksam till. När det gäller vissa saker är det förstås så – ungdomens benägenhet att kanske ta en extra fridag på sjukförsäkringens beskostnad efter en blöt helg kan nog räknas dit dvs känns fel när man blir lite äldre (eller kanske är det bara för att festandet avtar?).
Att folks benägenhet att jobba extra svart minskar beror nog huvudsakligen på två helt andra faktorer 1) man får bättre ekonomi och 2) man orkar helt enkelt inte jobba så mycket extra. För en del är nog insikten om att åtminstone vissa typer av mindre brott/fusk skulle vara mera besvärande vid upptäckt när man blivit mer etablerad också en orsak. Men fortfarande gäller att rätt många även medelålders kan tänka sig (och gör) en del som kan kategoriseras som mindre brott/fusk.
Skiljelinjen tror jag är krokig och går t.ex. ofta mellan sådant som sker vänner och bekanta emellan respektive sådant som innebär systematiskt utnyttjande av arbetskraft. En annan skiljelinje går mellan sådant som direkt skadar andra respektive sådant som man åtminstone tror inte kommer att göra det (fortkörning skulle kunna vara exempel på detta, som ju dessutom avtar vid lite högre ålder på grund av insikt om sämre reaktionsförmåga). En tredje skiljelinje går mellan att konsekvent utnyttja svart arbetskraft respektive att betala någon svart som man vet huvudsakligen försörjer sig vitt.
En fjärde skiljelinje har mer med det rättsmedvetandet att göra dvs vissa typer av bestämmelser har svagt stöd varför brott mot dessa inte alls betraktas som brott/fusk. Vilka dessa bestämmelser är varierar mellan olika grupper och kanske också i viss mån geografiskt.
Det finns tror jag två skäl till varför det går att piska upp ett mediadrev mot fuskande moderata ministrar – och varför man bör göra det.
De har blivit valda på ett program som bygger på att folks fuskande (med bidrag) skall bekämpas. Då blir eget fuskande lätt problematiskt. De har i allmänhet hyfsad ekonomi. Då blir just betalning av svarta tjänster mera stötande, i synnerhet som det framstår som systematiskt.
Senaste kommentarerna