Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Politik för arbete eller för arbetare – är det frågan?
: "VI MÅSTE INSE ATT DET som moderaterna kallar utanförskapet inte handlar om sysselsättningen. Den kritik som moderaterna riktade mot oss i valrörelsen och har fortsatt att rikta mot oss sedan dess är mycket mer omfattande och kan inte bemötas med en diskussion om sysselsättningen.
Moderaterna beskriver Sveriges problem som att under socialdemokraternas tid vid makten ”växte ett gigantiskt utanförskap fram”. Samhällets resurser ”tvingades” användas till att ”finansiera utanförskapet” och detta ”urholkade resurserna till välfärden”. Utanförskapet är därför ”stöld”.VAD MODERATERNA SÄGER är att de som tjänar på en socialdemokratisk politik inte längre är den breda arbetande befolkningen. De som tjänar på socialdemokratisk politik är några andra. Personer med låg arbetsmoral som bidragsfuskar. Eftersom vi socialdemokrater inte längre representerar den breda arbetande befolkningens intressen behövs alltså ett nytt arbetarparti och det är här som moderaterna kommer in."
(Hittat via Den unga kaxiga tjejen Katrine Kielos.)
Kielos skriver klart tänkvärt i Frihet. Jag tror hon fångat själva kärnan i den “världsbild” högeralliansen lyckades sälja till den, visserligen ganska lilla, grupp väljare som 2006 valde att lägga sin röst på alliansen istället för att stödja socialdemokraterna. De som alltså uppfattar sig som tillhörande den hårt arbetande befolkningen som får betala för andras lättja, fusk och som med viss rätt gärna stämt in i Internationelens “vi under skatter digna ner”. De som upplevde att vi sossar faktiskt pratar mer om nivåer på arbetslöshetsersättning, sjuklön och andra helt eller delvis skattefinansierade system/verksamheter och betydligt mindre om hur livet skall förbättras också för dem som har jobb men inte får så värst mycket ut av det (utom små marginaler och kanske oron för att förlora detsamma). De som faktiskt inser att världen (åtminstone här i Sverige) inte bara kommer att erbjuda avancerad tjänsteproduktion för vilken lång utbildning är av nöden utan också av en mängd relativt sett okvalificerade arbeten inom transport, handel och annan service.
I dagsläget är nog runt 1 miljon arbeten av det slaget att de absolut inte kräver högskoleutbildning, de bara till del kräver gymnasiekompetens och de kommer att finnas kvar, kanske också bli fler. Idag är många av dessa så uselt betalda att de knappast går att leva på om man vill ha med övriga något sånär lika standard. De är så dåligt betalda att 30% i skatt är för mycket men de som har dessa jobb bor inte i några lågskattekommuner. Till alla dessa går det förstås ganska lätt att ge bilden av att socialdemokraterna inte företräder dem utan just “parasiterna” – för när moderaterna använder beteckningen utanförskap (och laddar det just med utnyttjande, fusk etc) så beskriver de ju verklighetgen i så motto att de flesta av oss med säkerhet känner/känner till någon som just gjort det – utnyttjat system. Något som vi andra faktiskt inte kan tänka oss och som förstås bara görs av några få relativt sett (men igen: vi känner alltid till någon).
Kielos har nog rätt när hon också skriver att vi har en bättre jobbpolitik än högeralliansen. Det är faktiskt inte så svårt – deras är ju defacto kontratoduktiv eftersom de inte, genom utbildningserbjudanden, ökar anställningsbarheten hos arbetslösa. De har ju heller inte en politik som skapar nya jobb – där är det dock fortfarande lite oklart om vi är så mycket bättre. Traditionellt har vi klarat av att öka sysselsättningen i offentligt finansierade verksamheter och också skapat förutsättningar för att storföretagen skall må bra (och det är ju inte oviktigt – de har många anställda) men frågan är hur duktiga vi egentligen är på att skapa ett verkligt kreativt klimat där de många idéerna får blomma och många pröva lyckan genom att bygga upp nya verksamheter.
Allt detta bara för att säga – läs Kielos Frihets-artikel!
Ja, har kontaktat dem. 🙂 Det kommer ordna sig. Tror jag skrev ordet ”fisförnäm” eller nått sånt. 😛 trams…
Vad tycker du annars om själva innehållet? Tycker du det finns förakt mot de som utbildar sig?
Tycker själv att det verkar finnas något i den svenska kulturens jantelag att tycka att man är sämre än andra. Dvs de som utbildar sig är ju jätteduktiga osv men jag själv skulle aldrig göra det för vad skulle folk säga om mig, då kanske de tycker att jag är värdelös som inte kommer klara det osv.
Förresten tycker jag det är sjukligt att folk röstar på ett klart genomskinligt svinparti som man vet vad de består utav.
Det är kanske ändå så att folk ”ser upp till” alla rika fuskare och låtsas som att de kommer få ett liv som dem genom att rösta på det här viset.
Återkommer till det här med hur vissa grupper inom universitetsväsendet hävdar sig själva genom att klä sig med olika medaljer och ser ner på andra osv.
Den vanliga arbetaren kunde förr i tiden inte studera. Men är det bra att se upp till skitkultur som består i att trampa på och se ner på andra?
För mig har det bara med jantelagen att göra. Hur kan folk gå omkring och tycka att kungahuset är något att ha tex? Jag menar, det måste finnas nån slags sjuklig mentalitet om att man själv är så värdelös och med så dåligt självförtroende att man måste se upp till folk som ”är bättre”
Dessutom kan man drömma sig bort till att man själv kommer bli lika rik s att man kan spotta på dem som man umgås med och låtsas som att man kommer komma in i någon slags fin societet om man röstar blått eller något…
…det är den enda förklaringen jag ger till valeförlusten. Alltså jantelagen och bondekulturen, du ska hålla dig på mattan, aldrig säga emot osv…
Hej såg dig på min blogg igen 🙂 Trevligt. Kolla in en hemsida som heter http://www.slutasnacka.se
Har gjort en klubb där eller grupp som de kallar det som heter ”Rensa Ditt Badrumsskåp Nu” 🙂
Det handlar om att man ska byta ut shampon tvålar och allt skit mot ekologiska produkter utan skadliga kemikalier 🙂
Eva, välkommen hit!
Jag skulle vilja ge ett både ock-svar på frågan om inställningen till utbildn ing. Det är faktiskt så att socialdemokratin tidigt identifierade bristen på kunskap/bildning som ett problem och samma socialdemokrati som sett till att vi väsentligt höjt utbildningsnivån i landet. I så motto har vi alltså fört en politik som uppmuntrat folk att utbilda sig och numera har vi ju mycket höga ambitioner vad gäller att alla skall ha en gymnasieutbildning som ger högskolebehörighet och att en stor andel också skall gå vidare och skaffa sig en högskoleutbildning.
Samtidigt finns det förstås ett slags kunskapsförakt i organisationen som nog många fått känna av – själv minns jag fortfarande hur ett kommunalråd (Anders Lago) argumenterade mot min kandidtur till ordförande i utbildningsnämnden med att jag hade omfattande sakkunskap.
Det finns ju också ett mer grundläggande problem för partiet som hänger samman med identiteten som ett arbetareparti. Den höjda allmänna utbildningsnivån och den parallella förändringen av arbetsmarknaden gör ju att många av våra sympatisörer och medlemmar inte riktigt kan räknas till en snävt definierad traditionell arbetarklass. Många (och för övrigt ofta stora delar av ledningen) måste ju snarast definieras som medelklass. De delar visserligen arbetarklassens villkor vad avser att de måste sälja sitt arbete för att leva, men de har väsentligt bättre vilkor båda när det gäller kontroll över sitt arbete och när det gäller lönenivåer.
Senaste kommentarerna