Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Hur det samhälleliga varat blir ideologi
Socialdemokratisk ideologi: “PM Nilsson skriver vidare att folkhemmet föddes ur praktisk problemlösning, inte socialdemokratisk ideologi. De stora efterkrigstida socialdemokratiska familjepolitiska reformerna är i dag blytung svensk vardag, som de flesta faktiskt bejakar och uppskattar. Av alla barn i Sverige mellan ett och fem år är 80 % inskriva på dagis (eller förskola som det egentligen heter).
Jag önskar att vårdbidragstillskyndarna i KD tar del av artikeln.
Och även om familjepolitiken handlar om problemlösning – då som nu – så hade det nog inte blivit så bra utan socialdemokratisk ideologi!”(Hittat via s-bloggar.)
Ibland blir man nästan förvånad över hur bristen på skolning uttrycker sig – på politisk sådan men också när det gäller historia och analysförmåga. För det senare krävs förstås en vettig begreppsapparat och en insikt om att våra tankar, våra föreställningar inte uppstår av sig själva utan helt enkelt i stor utsträckning formas av den verklighet vi lever i och hur den beskrivs.
Ofta är det ju fråga om att se sammanhang och helheter snarare än enskildheter och enstaka händelser. Så gäller förstås också den fråga som SigBritt Ahl uppmärksammar tack vare PM Nilssons artikel i en pågående serie i DN. PM Nilsson tror/dde alltså att föräldraförsäkring och dagis revolutionerat svenskt familjeliv – att det är socialdemokratins fel, uttryck för socialdemokratisk ideologi – och får av Camilla Odnoff veta att detta ju bara är borgerlig propaganda och att den reform som betytt något är de Erlandska skolreformerna på 40-talet. Och visst är det ett sätt att låta enstaka händelser utgöra milstolpar i utvecklingen men det lämnar fortfarande mycket att förklara. PM Nilsson har emellertid funnit det viktigaste – nämligen att Sverige genom en i huvudsak av socialdemokratin utformad pragmatisk politik byggt upp ett samhälle som å den ena sidan tillfärsäkrar kapitalet tillgång till hyfsat kompetent arbetskraft och å den andra sidan tillfärsäkrar samma arbetskraft drägliga, för att inte säga riktigt bra, levnadsvillkor.
Skule jag leta en händelse så är det Saltsjöbads-andans uppkomst. Vill man leta orsaker till enskilda reformer så finns ju oftast förklaringen just i kapitalets behov – av arbetskraft i tillräcklig mängd, med tillräckliga kunskaper, mätta och belåtna vilket betyder hyfsade löner, hyfsade bostäder m.m. Ser man det mer ur arbetarklassens perspektiv så har denna utveckling förstås varit i huvudsak positiv. Fram t.o.m. 60-talet betalades en del av standardhöjningen med ökad utsvettning som dock inte märktes särskilt tydligt – tidigare hade en industriarbetarlön räckt rätt långt när det gäller försörjningen av familjen, nu behövs två löner för det. Detta faktum är den enskilt viktigaste när det gäller en rad familjerelaterade frågor och här kommer det samhälleliga varat att bestämma ideologin.
Nödvändiga företeelser som två löner blir kvinnlig frigörelse och självförsörjande, förvaring av barnen (dagis) blir allmän förskola osv. Man kan se detta också i förändrad syn på t.ex ensamståendes rätt att adoptera som är en funktion av för lågt födelsetal. Med detta vill jag påvisa att det oftast är så att vårt tänkande formas av omständigheterna och den ideologiska överbyggnad som följer av dessa, som ger oss motiv för dessa. Det gäller därför att förhålla sig mycket kritisk till dessa tankar, särskilt när de tenderar att bli ideologiskt baserade låsningar till enskilda fenomen.
Lösningar, reformer, som ur pragmatisk synvinkel var rätt lösningar för sin tid behöver inte vara det för vår tid. I många fall borde resultatet av reformer t.ex. när det gäller utbildning snarare ge upphov till nya reformer på andra områden. PM Nilsson tar t.ex. upp monopoliseringen av alkoholförsäljningen som ju syftade till att minska fylleriet – då säkert en rimlig åtgärd men frågan jag ställer mig är ju om en väsentligt ökad kunskapsnivå bland medborgarna fortsatt kan motivera den typen av förmynderi.
Senaste kommentarerna