Återinför studentexamen?

”Dags att svenska skolan återinför studentexamen” – DN.SE: “Utan en objektiv resultatutvärdering får vi aldrig en bra skola. Därför är det nödvändigt att Sverige tar fram en modern studentexamen. När Olof Palme avskaffade den svenska studentexamen 1968 rev han ned skolans kontroll- och bedömningssystem. Utan uppföljning famlar vi i blindo. Vi vet inte hur kunskapsnivån förändras över tid eller vad reformer har för effekt. Dessutom utsätter vi eleverna för orätt visa betyg och bristande likvärdighet. Bristen på uppföljning är också en huvudorsak till lärarnas låga status och kompetens. För att få en objektiv och systematisk resultatutvärdering i skolan – som förutom elevernas måluppfyllelse också kontrollerar lärarnas skicklighet – är det nödvändigt att städa upp efter Palme och återinföra studentexamen, skriver Helena von Schantz.”

Det finns förstås en hel rad påståenden i Helena von Schantz artikel som skulle kunna kommenteras (korrigeras) men det tänker jag inte göra. Istället väljer jag att återge en källa som kan kasta lite ljus över frågan om kunskapsutvecklingen och frågan om ev betygsinflation. Källan är Lars Brandell och KTHs test av nybörjarnas matematikkunskaper som genomförs årligen sedan 1997. Brandell finner följande efter att ha gått igenom testresultatens utveckling ställd i relation till samma nybörjares gymnasiebetyg:

De individuella resultaten varierar från 0 poäng (ingen korrekt löst uppgift) till 14 poäng (alla rätt). Det är också förhållandevis stora skillnader mellan genomsnittsresultaten för teknologerna på de olika utbildningsprogrammen vid KTH. Däremot är de små skillnader mellan testresultaten för kvinnor och män.

Det är ett starkt samband mellan gymnasiebetygen i matematik och testresultaten. Vissa år har studenter med gymnasiebetyget MVG i matematik i genomsnitt haft dubbelt så många poäng som studenterna med betyget G.

Många menar att vi i gymnasiet har en pågående betygsinflation, d.v.s. att kraven för ett visst betyg successivt minskas med tiden. Testresultaten tyder på att vi hade en betygsinflation under åren kring millennieskiftet, men också på att den har avstannat och att vi under de senaste sex, sju åren över tid haft i stort sett oförändrade betygskrav i matematik i den svenska gymnasieskolan.

De allra flesta nybörjarna på civilingenjörsprogrammen är i åldern 19 – 21 år. Det betyder att under de första tre åren som testet användes, dvs. under perioden 1997 – 1999 förändrades nybörjarpopulationen från en majoritet som gått i gymnasieskolan som den såg ut före år 1994 till en majoritet som gått 1994 års gymnasieskola. Under denna period skedde inga större förändringar i provresultaten. Vi har inga data om hur testet skulle ha utfallit om det använts för nybörjaromgångar före år 1997. men resultaten från perioden 1997 – 1999 ger inte något underlag för slutsatser att gymnasiereformen år 1994 i sig skulle ha påverkat testresultaten.

Slutsatserna blir däremot annorlunda om man studerar effekterna av 1994 års läroplan för grundskolan. År 1999 hade alla nybörjare vid KTH i grundskolan läst enligt den tidigare läroplanen (Lgr 1980). År 2002 däremot hade de flesta nybörjarna läst enligt 1994 års läroplan. Försämringen av testresultaten inträffade alltså när en allt större del av nybörjarkullen i grundskolan hade läst enligt den läroplan som infördes år 1994 (Lgr 94). Efter år 2002 har de årliga förändringarna i testresultaten varit marginella. Detta talar för att den nya läroplanen som infördes 1994 i grundskolan på något sätt är en orsak till de försämrade testresultaten.

Som framgår kan man alltså utlösa av dessa från skolväsendet fristående utvärdering av studenternas kunskaper att det åtminstone i ämnet matematik inte finns grund för antagandet om betygsinflation. Man kan alltså också konstatera att bortsett från en tydlig nedgång i testresultaten när huvuddelen av nybörjarna gått grundskolan enligt LPO94 så är resultaten sedan stabilt om än på den lägre nivån. En hypotes som Brandell inte prövar skulle ju kunna vara att ambitionsnivån i grundskolan helt enkelt sjönk till uppnåendemålens nivå i samband med det nya betygssystem som också infördes samtidigt. En följdfråga som är naturlig att ställa sig är ju också att om det – som Brandell visar – är i grundskolan nedgången stadfästs hur det kommer sig att inte gymnasieskolan förmår rätta till bristerna.

Technorati Tags:
Skola, Lars Brandell, Helena von Schantz, Utbildning, Läroplan

”Dags att svenska skolan återinför studentexamen” – DN.SE: “Utan en objektiv resultatutvärdering får vi aldrig en bra skola. Därför är det nödvändigt att Sverige tar fram en modern studentexamen. När...