Har skolan överlevt sig själv?

Skolsystemet hör hemma i 1800-talet: “Skolan är en 1800-tals-institution som försöker undervisa 2000-talets barn. Många av de nyckelfärdigheter som är nödvändiga i dagens samhälle saknas helt i skolans undervisning. De bästa datorspelen bygger på lärandeprinciper som är betydligt bättre anpassade till den verklighet vi lever i idag, menar Jim Gee, internationellt erkänd forskare inom datorspel och lärande.”

(Via Kollegiet.)

Kanske försöker den gode forskaren Jim Paul Gee provocera lite men han har ju rätt. Skolan som institution skapades under 1800-talet, under den framväxande industrialismen. Då var disciplinering genom t.ex. tidspassning, auktoritära metoder, bestraffningar viktiga för ge rätt egenskaper hos de små slynglarna som skulle fostras till arbetskraft i fabrikerna. Detta sker i en brytningstid så det gamla agrara samhället påverkar också, därav följer indelningen av dagen i lektioner och av läsåret i terminer och lov. Det är inte så länge sedan vi fortfarande hade potatislov.

Då grundlades också de allmäna principerna för undervisning som gäller än idag – alla undervisas samtidigt och förutsätts göra allt (lära sig) i samma takt. Så länge vi hade ett parallellskolesystem gjorde detta inte så mycket – vid lämplig ålder kunde medel- och överklassens barn skiljas från pöbeln (jag vet faktiskt fortfarande familjer i vilket det är tradition att skicka barnen på internatskola vid sådär en 11-12 års ålder).

De yttre formerna inklusive lokalerna har alltså förhållit sig märkligt stabila under mer än 150 år. Man brukar säga att skolan är den enda verksamhet där en yrkesverksam från 1800-talet faktiskt skulle känna igen sig om han/hon på något mystiskt sätt skulle dimpa ner i dagens verklighet.

Under nu rätt lång tid har det gjorts försök att förändra dessa yttre former något men det har gått otroligt långsamt.

Det inre arbetet om uttrycket tillåts för att beskriva undervisningen har förstås förändrats något. Vi har dock kvar ämnen såsom slöjd som baseras på det gamla hantverkssamhället som fortfarande hade stor betydelse 1850. Nästan alla andra ämnen finns kvar och handlar nog i huvudsak om samma saker som då även om man ständigt försökt lägga till allt nytt. Världen har dock genomgått en fantastisk utveckling under tiden – den vetenskaplaga produktionen är enorm. Om vi alltså trodde att det 1874 gick att lära de små telningarna allt de behövde på 6 år så har vi nu förlängt skoltiden för alla till i princip 12 år. När vi 1994 införde teknik i grundskolan så fick vi äntligen ett ämne som åtminstone hade bäring på vår tid och förståelsen av vår omgivning men det har ännu 12 år efter införandet inte hittat sin form.

Frågan som Gee väcker gäller dock huruvida skolans arbetsmetoder och innehåll matchar 2000-talets behov. Hans svar är nej och han söker lösningar i dataspelens värld, dels därför att en del färdigheter/kunskap som är attraktiv idag (och kanske än viktigare i morgon) uppenbarligen erövras genom en del spel, dels därför att det finns en slags autencitet i lärandet som pågår under spelandet. Jag tror han har rätt när det gäller de fördigheter/kunskaper man kan tillägna sig under spelandet som problemlösning, samarbete. Jag tror däremot att det framtida lärandet borde bygga på en annan slags autencitet (bland annat för att det blir så oerhört kostsamt att ens försöka producera ett tillräckligt stort antal spel) som utgår från den lärandes egen lärprocess och utgår från en mer konstruktivistisk ansats – baserad på en slags kunskapsrpoduktion där kreativitet och skapande är framträdande metoder.

Technorati Tags:
IT i skolan, Politik, Socialdemokraterna, Utbildning, Skola, Kollegiet, James Paul Gee

Skolsystemet hör hemma i 1800-talet: “Skolan är en 1800-tals-institution som försöker undervisa 2000-talets barn. Många av de nyckelfärdigheter som är nödvändiga i dagens samhälle saknas helt i skolans undervisning. De...