Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Provokation mot vad?
Läser på Kulturbloggen att RS tycker att Guillou har fel, Guillou som i Aftonbladet skriver att (som RS också citerat):
Däremot vill jag bestrida att Jyllands-Postens provokation utformades för att – som Sveriges mest främlingsfientliga dagstidning Expressen formulerade det – “prova var yttrandefriheten har sina gränser i ett multikulturellt och globalt samhälle”. Det är skitsnack.
Försöker leta rätt på någon bakgrundsbeskrivning – har för mig att Jyllandsposten publicerade dessa karikatyrer av Mohammed för att någon författare haft svårt att få fram illustrationer av detta slag til en bok – men hittar inte den. Hittar istället Olle Svennings krönikor i Aftonbladet som ju på ett utmärkt sätt illustrerar och stödjer Guillous ståndpunkt:
Danska samhället är inpyrt av islamofobi
Dansk folkepartis 15-punktsprogram ringar in huvudmotståndaren: invandraren i alla skepnader.
Först en uppmjukande paragraf 7: Trafikkultur hos invandrare ska undersökas. Sedan skärps tonen: invandrargäng ska behandlas som kriminella. Invandrarfamiljer, där någon begått brott, ska utvisas.
Främlingsfientligheten förenas med omsorg om yttrandefrihet: ”Rasism- och blasfemiparagrafen ska upphävas.”
Alla de liberaler som blöder för Jyllands-Postens rätt att visa teckningar på Muhammed som levande bomb eller dragshow-artist borde trycka partiledare Pia Kjaersgaard till sina rättrådiga bröst.
Kjaersgaard önskar maximal frihet för rasistisk propaganda. Statsrådet Bertel Haarder ska få frihetsvälsignelse för att kalla invandrare för ”en subkultur utanför den danska folkstammen”. I samma fria anda kan Kjaersgaard peka ut danska muslimer som femtekolonnare, beredda att förråda nationen. Hennes partivän i folketinget, Sören Krarup, kan tryggt förkunna att muslimer ”drivs av en ohygglig längtan att utrota andra människor”.
I Danmark härskar Pia Kjaersgaard
Ett lands politiska klimat kan och bör mätas i parlamenten, hur debatterna ser ut, hur offentligheten tänker och känner.
Louise Frevert heter en ledande medlem av dansk folkeparti. Hon var partiets kandidat till den prestigefyllda posten som Köpenhamns överborgmästare. Frevert framförde som förslag att småkriminella muslimska ungdomar borde säljas för 25 kronor styck till ryska fängelser, eftersom det beklagligtvis inte gick att avrätta dem. (Allt dokumenterat i bokform.)
Pia Kjaersgaard, partiledare, jämför upproret mot humanitär invandrarpolitik med motståndsrörelsens kamp mot den nazistiska ockupationen.
Hennes unge partivän, tillika folketingsledamot, Morten Messer-schmidt (han heter så) menar: ”Att vilja uppföra en moské
i Danmark är ett knäfall för en totalitär mentalitet.”
Människor med de värderingarna skriver lagar och är förtroendefullt allierade med den borgerliga rege-ringen. Värdeskalorna dem emellan sammanfaller. Den tidigare integrationsministern Bertel Haarder, venstre, anser att flyktingar har svårt att gå upp på morgnarna, simulerar sjuklighet och skaffar falska läkarintyg. De borde i stället, säger han, ta de lägst avlönade, skitigaste jobben, till exempel som svinskötare.”Tokiga hembygdsföreningar”
När arbetsmarknadsminister Claus Hjort Frederiksen som han säger ”talar ur skägget” bubblar det ut sådant som, att flyktingar både är arbetsovilliga och obenägna att bli ”danska till själen”. Ministern säger, i en fryntlig bisats, att invandrare ska ha rätt ”att odla vilka tokiga hembygdsföreningar som helst”.
Detta offentliga Danmark, stats- och regerings- Danmark, sammanflätat med allsköns fördomsfull inskränkthet möter motstånd inifrån. Till exempel från breda författarupprop, från hundratals präster och ansvarskännande ambassadörer
Personligen tycker jag inte att Guillous slutsats är särskilt långsökt, behövs knappast någon profetisk förmåga. Fortfarande har Jyllandsposten rätt att publicera dessa provokativa bilder. Fortfarande var det fel att göra det. Och fortfarande har muslimer rätt att uttrycka sin kritik mot detta. Det gör det emellertid inte rätt att bränna ambassader, hota med eller utöva våld.
Technorati Tags:
Demokrati, Freedom of speech
Jag tycker inte Guillou har fel i allt han skriver i frågan. Frågan är rätt komplex och har flera bottnar.
Men det jag citerade var ett exempel på ett fenomen som florerar lite varstans, och inte alls bara i frågan om muhammedbilderna, att många har en tendens att säga vad andra tänkt när de gjort något, istället för att diskutera det som verkligen skett.
Det som skett är vad som skett, de bakomliggande tankarna kan vi inte ta på.
Om jag blir slagen blir jag slagen, det gör ont oavsett tankarna bakom.
Jag såg hos dig på Kulturbloggen att du egentligen avsåg att fokusera just det – att man bestämmer åt andra vad de egentligen tänkt. I det har du helt rätt och det är en utbredd sjuka.
I det speciella fallet med Guillous text tyckta jag möjligen att han hade rätt bra på fötterna för att ha en uppfattning om vad de egentligen var ute efter men det kan ju alltid diskuteras. Jyllandsposten hade ju för några år sedan avvisat bilder av Jesus just med hänvisning till att de kanske skulle vara stötande för läsekretsen (minns inte den exakta ordalydelsen), Nu försöker de hävda att det var av kvalitetsskäl så man vet ju som vanligt egentligen ingenting.
Senaste kommentarerna