Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Blir det en tusenlapp rent?
LO spikar lönekrav: “LO vill med sina krav “förhindra lönekonkurrens och säkra mer till dem som har minst”. Därtill vill man stärka kollektivavtalets ställning på arbetsmarknaden och minska risken för lönekonkurrens och även säkerställa en mer rättvis fördelning.
“Det ska ske genom att i tillämpliga fall avtalets lägstalöner höjs med minst 910 kronor”, skriver LO.
***
Påslagen på lägstalönerna är också för höga, menar Stenqvist:
– Om man tar 910 kronor och lägger på en lägstalön som ligger någonstans runt 14 000 kronor så hamnar man på 6,5 till 7 procent. Det är väsentligt högre än förra gången och det är med oro vi konstaterar det.
Stenqvist konstaterar också ett en ledamot i LO:s styrelse reserverat sig mot beslutet.
– Det visar i viss mån orealismen i förslaget om man vill öka sysselsättningsgraden i landet, säger han.
”
(Via E24.)
Stenqvist ovan är teknikföretagens förhandlingschef. Han har den märkliga förmågan att se frågan om de lågavlönades löneökning som en sysselsättningsfråga. Att ha en lön som går att leva på är tydligen inte ens ett rimligt krav.
Synd att LO inte tog tillfället i akt och köpte min paroll 1000 kronor rent efter avgiftshöjningar och borttagen avdragsrätt – jag säljer den för en tusenlapp svart:-). Kanske har de ändå använt parollen som räkneexempel: Om man tar skattesänkningen för 2007, minskar den med höjd avgift till a-kassa m.fl försämringar och sedan adderar 910 kronor kanske det trots allt blir en tusenlapp kvar?
Technorati Tags:
Kapitalet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, E24
Dömd på förhand?
Jag har lite svårt att kommentera den nya regeringens sammanstättning och politik av det enkla skälet att den faktiskt ännu ingenting gjort. Dessutom var regeringsförklaringen i huvudsak helt ok med utgångspunkt i den politik högeralliansen gått till val på.
Roligt blir det när det omedelbart spekuleras i sprickor. ENligt Expressen tog det 23 minuter att upptäcka en motsättning mellan Bildt och Reinfeldt. Att utse Bildt tror jag för övrigt var ett klokt drag av Reinfeldt – borgerligheten har inte så mycket mer att komma med på det utrikespolitiska området och Bildt är för att vara en högerman faktiskt oftast rentav klok:-)
Bildt slog till direkt: “Moderaterna har under hela valrörelsen sagt att arbetsrätten ska behållas ungefär som den är.
Men Bildt proklamerade i går att arbetsrätten måste luckras upp, till följd av globaliseringen.
Sker inte det, anser Bildt, så kommer många jobb att försvinna från Sverige.”
(Via Expressen.)
Lite undrande blir jag dock när det gäller hans (Bildts) syn på effekterna av globaliseringen. Stämmer hans resonemang så är det altså så att anställda i Sverige skall konkurrera om jobb genom att få sina anställningsvillkor försämrade. Vilka försämringar är det och i vilken grad måste de försämras. Vilket lands regler är det som skall vara norm?
Technorati Tags:
Utrikespolitik, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Kreativ ekonomi, Arbetsrätt, Högeralliansen, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt
Vill man hårddra resonemanget så verkar det ju som om BIldt tycker att vi skall möta konkurrensen t.ex. från Kina genom att sänka oss till deras nivå vad gäller löner, anställningsvillkor i övrigt. Det är ju villkor som skulle omöjliggöra överlevnad i Sverige och demonstrerar ju dessutom en bristande tiltro till vår förmåga att vara konkurrenskraftiga genom att fortsatt vara kreativa och ha högre effektivitet än andra. Lite deprimerande inställning:-(
Bortsett från denna lilla kritiska utvikning – låt oss alla vänta med att kritisera den nya regeringen till de faktiskt gjort något!
Fler servicejobb till anständiga villkor!
Maria Borelius skriver i Svd om servicesektorn och möjligheterna till nya jobb där. Hon argumenterar för att det inte är nog med skattelättnader för tjänsteföretag utan att det behövs en mer genomgripande ansats. Vad den egentligen skall gå ut på lämnar hon hos utan ledtråd till. Möjligen är det ord som lättrörlig, anställningsformer (“man kan inte ge bort en trygghet man själv inte äger”) och liknande man skall ta fasta på.
Jag håller nämligen med Borelius om att det skulle kunna skapas fler jobb inom tjänstesektorn. Jag håller också med om att det bör ske i första hand genom att kostnaderna minskas. När jag säger att kostnaderna skall minskas så menar jag inte att den som utför tjänsterna skall få lägre lön eller minskad anställningstrygghet. för oavsett om det är tjänster som köps i butik, på verkstad eller sådana som ev. utförs hemma hos mig så är själva arbetet för vilket den anställde får lön lika mycket värt.
Problemet idag – som förhindrar en utökad servicesektor – är ju att alltför få har råd att betala för tjänster idag. Det gäller förstås i synnerhet för sådana tjänster där det är möjligt att utföra dem själv – som att jag tapetserar om hemma eller byter däck på bilen. För den med måttliga inkomster är det inte självvalt – man måste helt enkelt göra det mesta själv.
Service är mer än pigjobb: “I serviceekonomier finns dessa sysslor som riktiga yrken. Fixare, mäklare, tränare och terapeuter.
Där finns också betydligt fler anställda i skoaffärer, hos frissor, på apotek. Man får snabbt hjälp, och snabbt jobb.
De som köper hjälp får chansen att hämta sig eller fördjupa sin livskvalitet. Men också tid att specialisera sig ytterligare på jobbet, vilket i sin tur ger ökad välfärd; det lärde oss redan Adam Smith. De som utför jobben får lön och yrkesstolthet.”
(Via SvD.)
Technorati Tags:
Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Småföretag, Arbetsrätt, Högeralliansen, SvD
En sak som jag tror är viktig – om det nu kommer konkreta förslag som syftar till att göra det möjligt för fler att efterfråga/konsumera tjänster – är att man dels ser till att detta inte bara blir en massa enskilda som startar egen firma och utför arbetet till underpris, dels att arbetsmiljön i alla bemärkelser kvalitetssäkras. Med det senare menar jag t.ex. att det är viktigt att man ingår i en arbetsgemenskap – även om arbetet t.ex. utförs i privata hem/trädgårdar – och att man professionaliserar själva arbetsuppgifterna. Som exempel – det är sannolikt väsentlig skillnad på den utrstning som en städare på kontor har tillgång till och den som vanligen finns i hem. I det förra fallet har man säkert (förhoppningsvis) kunnat utveckla redskap som inte onödigt sliter ut kroppen. Sådana redskap måste förstås också en hemstädare ha tillgång till (och inte den billiga dånande damsugaren man köpt på ÖB). Undrar om Borelius tänkt på det.
En annan viktig fråga gäller riskerna med att folk ändå fastnar i slitsamma låglönejobb. Till viss del fungerar ju sådan som extraknäck för unga, studerande m.m. Men som livstidsprojekt är det för de flesta svårt att se dem. Hur förhindrar man att vissa jobb inom tjänstesektorn förvandlas till fällor för t.ex. lågutbildade kvinnor med utländskt klingande namn?
Osäkrare anställningar
Jag är förmodligen enfaldig men i högeralliansens valmanifest skriver man att “Vi vidgar möjligheterna till visstidsanställningar för att öppna bredare
vägar in på arbetsmarknaden.” Jag trodde att ett av de störrre problemen på arbetsmarknaden – särskilt för ungdomar – är att de inte får tillsvidareanställningar. Både offentliga och privata arbetsköpare utnyttjar nuvarande regler – ofta i det närmaste systematiskt olagligt – i mycket stor utsträckning.
Technorati Tags:
Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Arbetsrätt, Högeralliansen
Viktigaste valfrågan – jobben
Häng med på första blogg-karavanen: “Ämnet är: Vilken eller vilka frågor tycker du är viktigast i valet och varför?
Vad är en blogg-karavan?
När jag var på BlogHer i USA, den stora bloggkonferensen, fick jag höra talas om blogg-karavaner. Det är tydligen väldigt vanligt där. Så kanske det har varit något här som jag missat också.
En blogg-karavan är som en karavan av inlägg kring ett ämne. Någon är värd för blogg-karavanen. I det här fallet är det alltså jag som är värd.
Alla som bloggar om ämnet mailar mig länken till sitt inlägg, eller lämnar en kommentar här nedan med länken. När tiden för karavanen gått ut sätter värden ihop ett inlägg med sammanfattningar av alla inlägg i karavanen och länk till dem.”
(Via Kulturbloggen.)
Det enklaste sättet att besvara frågeställningen är förstås att ta med allt dvs utgå från försvar och utveckling av den välfärdsmodell vi har och göra den bättre – inkludera alla – men det är ju redan gjort av det socialdemokratiska partiet sammanfattat i parollen “Alla skall med”. Då kan man få med barnomsorg, skola, sociala frågor, arbete, högre utbildning, kunskapssamhälettrygghet, socialförsäkringar, tillväxt – helt enkelt allt. Om man istället försöker isolera en eller några få frågor som absolut viktigast blir det lite svårare. Svaret måste ändå bli arbete åt alla.
Skälen till detta är flera:
Viktigast är förstås att ge varje människa som har förmåga att efter denna förmåga få möjlighet att helt eller delvis svara för sin egen försörjning. Ur den enskildes perspektiv är detta en fråga om självkänsla, egenkontroll, gemenskap m.m. Arbetet kan förstås lika gärna vara lönearbete som egen verksamhet men att det skall stå i relation till den enskildes förmåga är viktigt då också människor med funktionsnedsättningar och liknande skall inbegripas.
Viktigt är också att det bidrar till vår välfärd, eller kanske snarare avgör våra möjligheter att kunna finansiera dels en relativt hög “privat” levnadsstandard, dels de välfärdstjänster vi vill ha och behöver. Klarar vi att öka andelen sysselsatta (arbetande) samtidigt med den oerhörda efektiviseringen som sker inom många områden säkrar vi en betydande tillväxt vilket skapar utrymme för fortsatta konsumtionsökningar (som vi kan ha olika uppfattningar om hur de skall “fördelas”)
Viktigt är också att full sysselsättning ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden. Är arbetslösheten hög måste folk oftast välja trygga, fasta jobb framför nya möjligheter. Är det lätt att få ett nytt jobb ökar känslan av att försörjningen är säkrad och man har betydligt större incitament att chansa, våga ta risker, starta nytt. Trygga människor blir innovativa, kreativa.
Technorati Tags:
Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Småföretag, Kreativ ekonomi, Arbetsrätt, politik, Kulturbloggen, Arbete, bloggkaravan
Några randanmärkningar. När jag hävdar arbetets betydelse för den enskildes självuppfattning, självkänsla osv så handlar det ju i stor utsträckning om behovet av att faktiskt vara behövd. Det skapar solidaritet med andra vilket är en samhällelig hörnsten. Det handlar också om makt – behov av bidrag underminerar inte bara självkänslan utan berövar fröämst den enskilde från makten över sitt eget liv. Arbete åt alla betyder arbete som det går att försörja sig på åt alla. En av mina käpphästar är därför en rejäl förbättring av de riktigt lågavlönades förhållanden. Det skall gå att försörja en mindre familj (t.ex. ensamstående med barn) på en lön!
När jag hävdar arbetets betydelse för välfärden menar jag att det är oerhört viktigt att vi ser att inte alla blir högutbildade kunskapsarbetare även om den andelen kommer att öka framgent. I det framtida samhället blir alla möjliga former av tjänsteproduktion viktigt varför t.ex. servicesektorn måste växa och fler få möjlighet att efterfråga alla typer av tjänster. Det ger dessvärre en lite svår nöt att knäcka – kostnadsnivån på tjänster påverkas förstås av lönenivån, om alla kan försörja sig (rimligt drägligt) på sin lön riskerar kostnadsnivån just på arbetskraftsintensiva tjänster att bli så hög att få kan konsumera (så är det ju idag). Den nöten måste vi knäcka.
När jag argumenterar för att trygghet är grunden för ökad flexibilitet och ökat risktagande så baseras det bl.a. på det självklara – vi är villiga att röra på oss om vi känner att vi har något att falla tillbaka på, man kan säga upp sig från ett jobb om man vet att det finns rimliga möjligheter att få ett nytt. Då kan man förvänta sig fler som prövar att starta eget och bytandet av bransch underlättas.
Billigare tjänster
Ofta tycker jag (som ändå tjänar riktigt bra) att olika former av tjänster vi, dvs min familj, behöver är för dyra. Det gäller allt från att reparera bilen (har hittat en billig och bra verkstad dock), ommålning av huset (som hustrun och jag slet med förra sommaren), byggandet av altan (årets projekt), upprustning av kök (ännu ej helt slutfört), tvätt och strykning (för vilket hustrun tar huvudansvar) till den ständigt eftersläpande städningen. Mycket mer än det uppräknade ingår i det vi gemensamt lyckas få gjort men mycket blir också ogjort.
Tittar man lite tillbaka i tiden (som jag skrev i en kommentar hos Promemorian) så finner man att arbetsbelastning/stress hos kanske främst småbarnsföräldrar i ett lite längre perspektiv ökat kraftigt och “att vi de senaste 50 åren gått från en situation där man kunde försörja en familj på en lön varför många hade en hemarbetande förälder (främst kvinnor förstås) till dagens situation där båda föräldrarna måste arbeta för försörjningen skull. (OBS jag bortser här från jämställdhetsaspekter).
Därmed skulle man kunna säga – om vi utgår från att varje vuxen spenderar 40 timmar per vecka på arbete – att tidigare kunde man lägga 40 timmar på hemmet (en heltid plus en hemarbetare blev alltså 80 timmar per vecka). Numera skall alltså båda arbeta 40 timmar utanför hemmet och på detta läggs hemarbetet. Från undersökningar vet vi att det oftast är kvinnan som drar det tyngsta lasset men bortsett från det så blir alltså konsekvensen att man lägger 40+40+ x antal timmar på arbete (där x är hemarbetet) och summan blir betydligt större än 80 timmar. Till detta kommer sannolikt genomsnittligt längre restider till och från jobbet etc.
Även om tekniken i hemmen lättat på belastningen har den naturligtvis inte gjort det möjligt att helt sluta lägga tid på hemarbete. Skäl för att öka möjligheterna att köpa tjänser för alla?”
Technorati Tags:
Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Arbetsrätt, Jonas Morian, Lena Micko, Jinge, Mattias Ottosson
Nu stöter man på många som argumenterar för att det skulle vara något fel på jobb som kan köpas av hushåll – den senaste jag läste var Jinge som, och man blir lite trött, tycks tro att vissa typer av jobb är mindre värda än andra eller åtminstone att de som utför dem är det. Jinge polemiserar mot en debattartikel av de socialdemokratiska kommunalråden Micko och Ottosson i DN häromdagen som relativt väl argumenterar mot att det skulle vara fult med hushållsnära tjänster.
Observera att det aldrig anses fult att anlita en snickare för att bygga om köket men alltid är fult att engagerara en städare för att torka golven! Det är ju för övrigt bara fult att engagera städare om man är fullt arbetsför, hos äldre är det inte så:-)
Så långt kan man säga att diskussionen alltså handlar om vilka typer av tjänster det kan anses acceptabelt att köpa. Argumenten för att skilja ut vissa tjänster som sämre är utomordentligt svaga.
När det handlar om möjligheten att konsumera tjänster så är problemen lite större. Det är ju naturligtvis så att det idag är möjligt för högavlönade att köpa en del tjänster medan det för lågavlönade är näst intill omöjligt. Att det finns en efterfrågan på mer tjänster – oavsett om det handlar om tapetsering eller städning (m.fl.). Hur gör man det då möjligt för fler att kunna köpa sig tid – vilket det ju egentligen handlar om – tid för annat roligt, för annat nödvändigt, tid för att kanske bara umgås, kanske vila?
Det finns två sätt – antingen ökar vi den disponibla inkomsten hos alla eller så minskar vi kostnaden för köp av tjänster t.ex. genom lägre avgifter/skatter. Själv tror jag mer på det senare alternativet – åtminstone i ett kort perspektiv. Att vi alla skall slita ut oss med dubbelarbete verkar vara ett sämre alternativ och vi ser ju rätt ofta konsekvenserna.
Ungdomar och anställningsvillkor
Tidigare under våren har vi ju sett Centerpartiet presentera märkliga förslag beträffande ungdomars anställningsvillkor baserade på lagstiftningsförslag i Frankrike som utsattes för stundtals våldsamt motstånd vilket gjorde att det aldrig blev verklighet. För centern och Maud Olofsson var modellen ändå bra och skulle enligt deras uppfattning ha gett ungdomar fler jobb (vad som skulle hända de något äldre som därmed blev utan framgick inte).
Rosemari Södergren tog för någon vecka sedan upp Danmark som av en del används som exempel på en bättre fungerande arbetsmarknad (än den svenska) särskilt för ungdomar. Hon skriver:
Flexicurity – trygga människor är flexiblare – och om vem som skildrar arbetarnas liv och annat om gräsrötter: “Men hur kan de använda Internet för att nå ut med sina berättelser om livet? Hur kan de påverka det som skildras i medier så att också deras frågor kommer fram?
Ett konkret exempel: Förra veckan presenterade LO en rapport om Flexicurity. I korthet är det en modell i Danmark som gör att genom trygghet blir arbetskraften också mer flexibel.
Det är precis motsatsen mot centerns förslag att göra ungdomar utan anställningstrygghet.
Då har alltså LO presenterat en rapport om verkligheten, alltså inga spekulationer om hur det skulle kunna bli, utan en rapport från ett grannland som har goda erfarenheter av sin modell.
Hur uppmärksammat blev det i medier?”
(från Kulturbloggen.)
Rapporten som kan laddas ner i sin helhet från LO visar snararst på likheter än på skillnader mellan den danska och svenska modellen. Det man kanske missar
Technorati Tags:
Ekonomi, Politik, Arbetsrätt, Danmark
är något som jag slagits av vid mina besök i vårt södra grannland: Skillnaderna när det gäller näringslivsstruktur särskilt på handelsområdet. Detta är kanske vad som i rapporten döljer sig bakom konstaterandet av att vi har en högre produktivitetsutveckling i Sverige.
Rapporten pekar också på att den högre rörligheten som danskarna har kan vara hämmande på just produktivitetsutvecklingen då den kan påverka kunskapsutvecklingen negativt. Samtidigt är det förstås för den enskilde en oerhörd styrka att känna att man lätt kan gå från ett jobb till ett annat – särskilt när man är ung och vill pröva sig fram.
Den danska modellen – flexicurity – bygger alltså på att man både stimulerar arbetskraftsutbudet och rörligheten med bibehållen (och som jag förstår det när det gäller a-kassa bättre villkor än de svenska) eller utökad trygghet. Kanske har vi något att lära?
Flera fackliga för minskad beskattning av tjänster
Det är roligt att nu också HTF anslutit sig till de fackliga organisationer som är för lägre beskattning på “hushållsnära” tjänster. Synd bara att det fortfarande beskrivs som just sådana vilket öppnar för den infantila argumenteringen där tjänsterna går under beteckningen pigavdrag.
Det är nämligen inte vad vi borde fokusera på utan istället bör den lägre beskattningen (t.ex. gärna borttagen moms) gälla alla typer av tjänster som vi som privatpersoner kan tänkas efterfråga. Då blir det nämligen möjligt för även relativt lågavlönade att få del av de lägre priserna – kanske på bilreparationer eller kemtvätt.
Fler fackliga röster för hushållsnära tjänster: “Nu ansluter sig även fackförbundet HTF till de fackliga organisationer som förespråkar en lägre beskattning av hushållsnära tjänster. HTF räknar upp flera skäl till sin ståndpunkt:
– Det är en väg att öka sysselsättningen som bör prövas – vi behöver fler jobb!
– Det är en väg att förhindra skattefusk och svartarbete – vi behöver höja skattemoralen!
– Det bidrar till att de som utför hushållsnära tjänster får en bättre situation – villkoren för jobben ska följa lagar och avtal!
– Det är ett sätt att förbättra jämställdheten – män och kvinnor ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor!
Technorati Tags:
Swedish, Politics, Solidaritet, Skattebrott, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Arbetsrätt
HTF konstaterar att skattefusk och svartarbete är mycket utbrett. Man hänvisar till att Skatteverket i mitten av nittiotalet gjorde beräkningar som visade att det kvittolösa svartarbetet med enkla hushållstjänster i de svenska hemmen omsatte cirka 3 miljarder kronor i svarta löner. Reparationer och underhåll i hemmen svarade för minst 5 miljarder kronor i svart arbetsersättning och bilreparationer för ytterligare minst 2 miljarder. Sammanlagt rörde det sig alltså om minst 10 miljarder kronor i svart ersättning för arbeten som utförs med koppling till hemmen. Och inget tyder på att en motsvarande beräkning i dag skulle resultera i en lägre summa.
Det beroendeförhållande som finns i dag mellan uppdragsgivaren och de som utför tjänsterna svart måste brytas, slår HTF fast. Skattelättnader för hushållsnära tjänster innebär att fler företag kan startas och därmed får de anställda möjlighet att organisera sig fackligt för att påverka sina anställningsvillkor; avtalsenliga löner, rätt till pension och försäkringar och andra rättigheter som följer med kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund.
”
(från Jonas Morian | PromeMorian.)
Satir eller?
Ingemar varnar känsliga läsare för den PM han “kommit över”. Ett bra exempel på satir får man väl säga:-)
Stiftelsen Den Nya Högern: “Hur skall vi få den late att bli arbetsam.
Arbetsamhet är ett hedersbegrepp för konservativa krafter och för den moderna liberalismen. Att likt en arbetande bäver bygga imperier och rikedom är den yttersta av dygder. Detta visar de goda exemplen som de av entreprenörsanda som lyckades fördela om Skandias förmögenhet till de hårt arbetande direktörerna precis som alla kunniga ekonomer vet; pengar skall inte ligga i anonyma bankvalv eller spridas på ett ansvarslöst sätt ner kunniga och driftiga företagsledare som Håkan Petterson visade med sin kreativitet. Se här en verklig kämpande bäver!
Tyvärr kan vi inte säga samma sak om den arbetarstam som är bortskämda med stekta sparvar som flyger in i deras vidöppna käftar och likt omättliga fågelungar kräver bara mer och mer och mer i all oändlighet. Dessa har blivit bortskämda av den socialistiska regim som i enpartistaten styr med total uniformistisk makt.
“Stiftelsen Den Nya Högern” vill ändra på detta sakernas eländiga tillstånd genom att avbryta detta överdrivna och till arbetsskygghet skapande tillstånd. Detta för att lära de bortskämda ej kämpande arbetarna att bli likt våra bävrar som skapar ny förmögenhet genom kreativ och sann entreprenörsanda. Vi måste på detta sätta krossa den förkvävande enpartistaten.”
(från Ingemars blogg.)
Technorati Tags:
Fun, Kapitalet, Swedish, Politics, Skattebrott, Arbetsrätt, Ekonomi
Senaste kommentarerna