Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Lite om samhällets förändringar
Läste ett inlägg på Twitter där enkelt uttryck två förklaringar till situationen i Frankrike de senaste dagarna ges – liberalt initierad nedmontering av föräldraskapet och flyktingströmmar från Mellanöstern och Afrika orsakade av USAs politik och krigföring. Om orsakerna till flyktingströmmen är jag enig. Detta med föräldraskapet är mer komplext. Sedan typ 50-talet har livet i många västländer förändrats för flertalet av i huvudsak två orsaker. De är båda av materiell natur. Den ena är en kraftig urholkning av värdet av arbete (lönearbete). Detta har medfört att en nödvändighet för att upprätthålla en dräglig levnadsstandard är att båda föräldrarna arbetar utanför hemmet. Så var inte situationen tidigare för de flesta med undantag för de lägst betalade. Staten har i de flesta fall övertagit ansvaret för tillsynen av barn och unga genom kraftigt utbyggd barnomsorg och utökad skolgång under föräldrarnas arbetstid. Detta medför att tillsynen professionaliserats och att barn och unga spenderar mindre tid i hemmet och därmed med föräldrarna. Samtidigt har boendet förändrats delvis som följd av urbaniseringen men också starkt påverkad av att traditionell stadsbebyggelse ersattes av solitära byggnader utan innergårdar och gärna långt från centrala delar av städerna. Det som tidigare var en social fostran (och kontroll) i närsamhället har ersatts av boende som i stor utsträckning anonymiserats, man känner inte sina grannar och vet inte namnen på de barn och ungdomar som kanske behövt vuxna att respektera eller t.o.m. bara prata med.
Den andra är direkt kopplad till den föregående. Del av de ökade levnadsomkostnaderna beror på generellt ökad levnadsstandard som också präglas av kapitalets behov av att skapa avsättning för all produktion, därav vårt konsumtionssamhälle. Nu ska den frihet bilen en gång skapade ersättas av 1800-talsteknik utom för den del av medelklassen som har råd att lägga en halv städerskelön i månaden på sitt bilägande. Samtidigt ska barnfamiljer ha råd med den kommunikationsteknik som blivit nödvändig och ha tillgång till allehanda streamingtjänster.
Envision 2030 #cosn Portland
Har varit på äventyr. Syftet var förstås inte särskilt äventyrligt utan att följa en konferens anordnad av CoSN, en organisation för CTO, CIO och motsvarande i skoldistrikt. CoSN har en omfattande verksamhet inkluderande en stor årlig konferens. Intressant är att denna yrkesgrupp defnerar sg som ”educators” så att möjliggöra för lärare och elever genomsyrar helt.
Att ta sig till Portland gick inte så bra. Inbokad på en KLM-flight från Arlanda till Amsterdam i söndags för vidare transport med Delta till Portland såg mycket bra ut men det visade sig att KLM-planet blev 2 timmar försenat varför jag missade anknytningen och fick stanna 24 timmar i Amsterdam. Det kunde ju ha varit trevligt men av dessa tillbringade jag 5 timmar på flygplatsen för att boka om biljetten. KLMs fullständigt totala brst på effektivt hanterande av ombokningar får en sju att undra över kompetensen i största allmänhet och det ska man kanske inte behöva göra när det gäller flygbolag.
Finland får fortsatt mycket uppmärksamhet. Det var flera inslag som handlade om den finska skolan, Vid ett av tllfällena medverkade jag genom att beskriva vad som är lika respektve skiljer sg mellan Finland och Sverige.
Konferensens tema Envision 2013 ska tolkas som att vi behöver fundera på vad de barn som nu börjar skolan ska ha med sig när de lämnar den 2030. Frågan om likvärdghet särskilt när det gäller tillgång till bredband utanför skolan togs upp och exempel gavs på hur man från skoldstriktens sida jobbade med detta. Förefaller vara ett större problem i USA än hos oss.
Definition of AI
Computer systems that demonstrate behaviors associated with human intelligence: the ability to plan, adapt, learn, reason, problem solve, perceive, manipulate, demonstrate creativity or social intelligence.
Två andra områden som jag fann mycket intressanta var dels AI där särskilt Richard Culatta från ISTE argumenterade för att vi redan nu måste adressera AI i undervisningen, främst utifrån hur denna utveckling redan och än mera framgent kommer att påverka våra liv och som vi alltså måste kunna förhålla oss tlll. Dels togs designfrågorna också upp där just frågan om hur design påverkar och möjliggör – det gäller lärmljöer såväl fysiska som digitala. Större medvetenhet om möjligheter och risker, mer medverkan från t.ex. elever efterlystes.
Självfallet diskuterades också användande av data (och privacy) där bl.a. Ruben Puentadora argumenterade för en bredare syn på viken data vi använder i polemik mot den numeriskt baserad sådana som är vanligt.
Något om Håkan Juholt
Nu har jag kommit på vad som är problemet – dock inte problemet med stort P (som ju förstås är att vi tycks tro att vi kan forma en politik för detta århundrade med en ledning som till stora delar är samma som ledde oss fram till två raka förlustval. När ett parti väljer ordförande så väljer man en person som också kan bli partiets ledare. Den valde har fått ett uppdrag vilket innebär möjlighet att växa in i en ledarroll men är inte en sådan. Detta måste man ha klart för sig och agera därefter. Mona Sahlins korta sejour som ordförande illustrerar detta.
Lyssnar med detta som utgångspunkt igen igenom Håkan Juholts tal vid dagens förtroenderåd. Har i mellantiden läst bl.a. Lena Melins analys av talet – lamt, Eva Hillén Ahlström motsatta bild och Martin Moberg som tillsammans med Peter Högberg hört ett ideologiskt laddat tal.
Kan väl så där lite generellt konstatera att min värdering av talet snarast ligger i linje med Lena Melins – jag hör bara stundtals lite agitation, hör en viss modlöshet, hör och ser få och tama reaktioner från åhörarna som ser ut att ha tråkigt.
Lite mer i detalj: Huvudbudskapet är ok men lyfter inte – handlar också egentligen bara om kampen mot arbetlösheten utan att egentligen peka ut hur och så lite utbildningspolitik (som ju till viss del dock är en del av arbetslöshetsbekämpningen) och infrastrukturinvesteringar (var tog moderna sådana vägen?). Tillsammans ska vi bygga landet – välbekant paroll men den behöver lite konkretion. Nya jobb skapas bara genom tillväxt, sådan får vi bara genom ökad konsumtion (offentlig/privat) – det måste sägas.
Sen stör mig en del detaljer:
Juholt säger om sin turné att “Jag har fyllt……”. Vore bättre med en något mera ödmjuk inställning.
Juholt kallar regeringens budgetproposition “Den senaste moderata budgetmotionen……”. Kanske avsett som ett retoriskt grepp men alldeles för låg nivå, om felsägning lite oroande eftersom det sker åtminstone två gånger.
Hade också svårt med den retoriska figuren “bättre än de andra”.
Saknar också några viktiga områden:
Inget om den stora segregationen/diskrimineringen/rasismen. Tror faktiskt att inget tillfälle får missas när det gäller detta.
Inget om Europa och inte heller resten av världen. Märkligt (jag hörde att han pratade lite om sin resa till Indien men det blev lite som namedropping utan name). För övrigt så utbildar Kina 350 000 ingenjörer per år vilket om jag minns rätt är fler än resten av världen gör tillsammans – vi ska/kan inte konkurrera men borde ha en politik för samarbete.
Inget om de kraftiga inskränkningarna av friheten – yttrandefriheten, frihet från övervakning, åsidosättande av demokratin (Grekland, Italien som exempel). Henrik Alexandersson skriver för övrigt utmärkt om det idag.
Gillade verkligen:
Att vi är en frihetsrörelse
Att vi slapp sportmetaforer – Juholt markerade mycket bra också mot att betrakta politik och parti som företagsliknande organisationer eller någon form av Idol-tävling.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Håkan Juholt, Henrik Alexandersson, Lena Mellin, Peter Högberg, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, förtroenderåd
Saltsjötorget börjar leva redan på sensommaren
Torget flyttas till solen: "– Gatan vid Park hotel blir klar i höst, då stänger man av gatan vid det nedlagda apoteket och då är det fritt att börja med torget, säger Kurt Ackerblad på samhällsbyggnadskontoret, som inte tror att torget står klart förrän nästa vår.
Det nya torget ska få en ny karaktäristisk markbeläggning, nya belysning, träd och sittplatser."
Men långt tidigare kommer Kantro att öppna i det “nedlagda apotekets” lokal – håll utkik!
Digital inkludering
På vei til ministermøte i Lisboa: “På vei til Lisboa og Ministerial Debate on eInclusion Policy”. Iflg EU er digital inkludering på alles lepper.”
På Johannessens blogg har man kunnat följa hans resa (som ovanstående är hämtat från) till och deltagande i ministermötet om digital inkludering både från dag 1 och 2. Tillställningen har rubriken Ministerial Debate on e-Inclusion Policy och från hemsidan hämtar jag följande citat:
Inclusion is a cornerstone of the EU policy in the information society
Frågan är då om detta är intressant. I alla fall så hittar man inte mycket från Sverige om man googlar på digital inkludering (men det kan ju vara fel ordval). Alla de första träffarna blir norska:-(
Har heller inte hittat något i de svenska medierna kring detta. Har heller inte hittat någon rapportering direkt från den svenska delegationen – för det fanns väl en sådan? Norge hade ju uppenbarligen representation både från Kunskapsdepartementet (motsvarande Utbildningsdepartementet) och från Fornyings- og administrasjonsdepartementet (vi har väl inget förnyelsedepartement?). Vilka departement var representerade från Sverige?
Har vi förresten en policy på detta område, och vad går den i så fall ut på? Det är ju uppenbart att frågan om digital inkludering blir allt viktigare ju mer digitaliserat vårt samhälle blir. Bloggar är ju numera en del av vår vardag (men inte för de som inte är uppkopplade). Våra privata affärer sköts numera mest effektivt via nätet (men inte för de som är beroende av personlig service). Att felanmäla en telefon tar kanske en halvtimmer per telefon men någon minut på nätet. En miljon svenskar fins på Facebook men hur är det med de som står utanför – inte för att de valt det utan för att de inte har tillgång, kunskapen.
Polisen farligt hot
Polisen: Vår censur saknar gränser!: “ag granskar längre ned ett par exempel ur polisens lista över spärrade domäner och publicerar ett par bilder som bör vara barnporr.
IDG:s Daniel Goldberg fick ett långt samtal med chefen för Rikskriminalpolisens IT-brottssektion, Stefan Kronqvist.
Riktigt skrämmande är att polisen inte ser något fel med att en statlig myndighet sitter och blockerar söktjänster på nätet: “Stefan Kronqvist bekräftar att det barnpornografiska material som fanns på sajten inte lagrades på The Pirate Bays egna servrar. Men han tycker inte att polisen gör fel i att föra upp söktjänster på sin spärrlista.””
Jag har skrivit om detta flagranta brott mot yttrandefriheten, mot informationsfriheten, mot vår rättsordning (ingen skall kunna straffas utan att vara dömd – alla är oskyldiga tills en domstol sagt annorlunda) tidigare och ovanstående är hämtat från Oscar Swartz inlägg i somras. Nu har frågan blossat upp igen tack vare Blogge Bloggelito och en artikel på IDG av Jonas Fredén där Håkan Kvarnström på Telia gör följande “avslöjande”:
TeliaSonera spärrar det som är uppenbart olämpligt och förbjudet.
– För vår personal stoppar vi enbart barnpornografiska sidor. När det gäller våra kunders internetaccess stoppar vi det som polisen ålägger oss. Den listan är lite vidare och omfattar
sidor som innehåller information av kriminell art. Det inkluderar barnpornografi, men även en del andra ”olagliga” sidor. Vi möter inget motstånd mot det, säger Håkan Kvarnsström, CSO på TeliaSonera.
– I övrigt strävar vi efter att bevara användarnas frihet så långt det går genom att spärra så lite som möjligt..
Själv tillskrev jag den s.k. childabusegruppen /(som förstås döljer sig bakom anonymiteten) i somras för att anmäla invändningar mot att jag tack vare listan inte kan titta på bonsai-träd och fick den 23 augusti – alltså efter en månad och 10 dagar följande svar:
Hej !
Sidan koreabonsai.com har varit spärrad då den innehöll grovt
barnpornografiskt material. Sidan är nu bortplockad från listan då den ej
längre innehåller sådant materialVänligen
Gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi
—– Original Message —–
From: Peter Karlberg
To: childabuse@rkp.police.se
Sent: Friday, July 13, 2007 9:04 PM
Subject: http://koreabonsai.com/Jag har invändningar. Ni verkar ju inte ha någon koll överhuvudtaget alldeles bortsett från att själva förekomsten av denna hemliga verksamhet är stötande och inte hör hemma i en demokrati.
Med mindre vänliga hälsningar
Peter
——-
Nu visar det sig alltså att TeliaSonera censurerar annat också, därtill tvingade av polisen som ju alltås gör en hemlig bedömning av vad som enligt deras mening är olagligt. Man blir så upprörd av inte bara förekomsten av listan som jag betraktar som fullständigt oacceptabel i en demokrati utan också den ändamålsglidning som polisen här gör, från det lättsålda barnporrfiltret över till “andra olagligheter” (vilka då – måste tydligen ge mig ut på upptäcktsfärd för själv möter jag inte polisens “stoppskylt”).
Torstensson och kojorna
Bu och Bä för Åsa Torstensson: Om staten och nätet och luften: “Annars är hon frihetlig och vill begränsa statens inflytande och vill bara i nödfall subventionera bredband till folk som väljer att bo fjärran från oss andra (även om hon enligt kritikern Anders Comstedt missar EU-pengar för just stugorna). Hon föreföll hålla med paf om att man inte kan begära en fiber ut till en skogskoja om man väljer att bo där utan kanske fick nöja sig med någon trådlös uppkopping med mindre bandbredd.”
Oscar Swartz verkar positivt överraskad av det tal Åsa Torstensson höll på Internet-dagarna. Just passusen ovan är lite rolig av den anledningen att jag visserligen bor på en ö men har landförbindelse och många grannar – lite drygt 3 mil till Södertälje centrum och bara 5 mil fågelvägen från Stockholms slott – men saknar fiber. Vaken paf eller Torstensson tycker tydligen att det vore rimligt!
Jag kritiserade kommunen när de valde att bygga stadsnät (som ju marknaden enkelt fixar) och bara såg till att de flesta av oss utanför tätorterna fick ADSL, levererat av Telia och därför hittills mycket dåligt.
Jo, Telia kan vara ännu värre
Försöker lite senare att felanmäla via webben (så det går trögt även där). När jag alltså klickar på felanmälan av bredband får jag ange det telefonnummer som bredbandet är anslutet till. Får då (andra gången jag försöker – första hände ingenting) följande uppmuntrande svar:
Vi har för närvarande problem att utföra tjänsten. Tjänsten är troligen överbelastad. Var god försök senare.
Ingen angivelse om hur jag skall kunna gå tillväga för att ändå få anmäla felet utan jag skall försöka igen – den som konstruerat detta måste ju vara imbecill!
Telia – kan det bli sämre
Jag har problem med min adsl-förbindelse. Problemet yttrar sig genom låg hastighet och ibland sannolikt ingen hastighet alls. Under vintermånaderna var det så ganska ofta och då lovades jag kompensation för detta – någon sådan har jag inte sett.
Nu är det sämre än vanligt. Jag skall ha 8Mb men uppkopplingen till Internet är så dålig att det inte ens går att köra TPtest (får kommunikationsfel dvs programmet får inte kontakt med testservern). Bestämmer mig after att ha gjort ett antal omstarter av adsl-modem, airport och dator under de senaste veckorna för att ringa Telia. Då får man först ta sig igenom ett samtal med röstigenkänning, eftersom jag gjort det förut klarar jag den delen ganska bra. Därefter får man knappa sig fram rätt många tryckningar innan man tar sig förbi allehanda uppmaningar just att starta om etc. Till slut hamnar jag i en telefonkö bara för att meddelas att väntetiden är 23 inuter och att jag har plats 58.
Det är ju ett skämt! Ingen människa kan ju ägna sin tid åt att sitta 23 minuter med en telefon i handen väntandes.
Ett tips: Hos Folksam uppmanas man att knappa in ett telefonnummer man kan nås på och blir sedan uppringd. Det kan kallas kundvård!
PS Det fanns “idioter” i min kommun som tyckte ADSL var en rimlig lösning utanför Södertälje stad där man byggt stadsnät. Självklart skulle man gjort tvärtom dvs byggt fibernät på landet där kommersiella krafter aldrig finner det lönt att erbjuda tillfredställande service.DS
Morgondagens skola
"1: Hur ser det samhälle ut som vi lever idag i?
2: Vilka krav ställer detta samhälle på dagens unga?
3: Hur kommer morgondagens samhälle att se ut?
4: Vilka krav kommer detta samhälle att ställa på våra unga?
5: Hur rustar vi våra unga så att de kommer att stå väl förberedda för det samhället?"
(Hittat via s-info.)
Roger Jönsson från Ystad ställer betydligt mera relevanta frågor än de som nu gått ut inom ramen för rådslaget om skolan/utbildningen. Man undrar faktiskt hur de rådslagsansvariga tänkte, skall vi konkurera med Björklund genom att ha en skolpolitk där man lär sig tidigare och under mer “ordnade” former eller skall vi faktiskt skapa en socialdemokratisk skolpolitik för 2010-talet?
Jämför gärna själv – detta är rådslagsfrågorna:
1. Bör alla barn lära sig läsa och skriva redan i förskolan?
2. Hur kan vi bryta klassamhället så att alla elever, oavsett föräldrarnas bakgrund, verkligen kan nå målen?
3. Går det att förena valfrihet med en gemensam skola där elever med olika bakgrund lär sig tillsammans?
4. Varför anser många väljare att (s) inte står för en kunskapsskola?
5. Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?
6. Kan vi vara nöjda med att 25 % inte når målen i gymnasieskolan?
7. Behövs nya grepp för att anpassa vuxenutbildning till framtidens krav?
8. Är socialdemokraterna lärarnas vän?
9. Lär sig eleverna mer om de också får vara med och bestämma?
Nu saknar ju förstås inte dessa frågor helt mening, tvärtom. Möjligen kan man ju betrakta dem så som Roger Jönsson gör som underfrågor men fundera t.ex. på svaret till fråga 6 – 9!
Det vi bör tala om är ju förstås frågan om hur skolan (om vi nu skall behålla den institutionella ramen) skall vara uppbyggd och vilket innehåll den skall ha för att ge alla elever rimliga förutsättningar att kunna leva och verka i 2020-talets Sverige. Dit är det ca 13 år.
För 13 år var det bara de mest teknikintrsserade som använde Internet. För 13 år sedan hade ingen hört talas om en Ipod. För 13 år sedan var det relativt få vuxna som hade mobiltelefon. För 13 år sedan fanns inga bloggar. För 13 år sedan hade ingen platt TV. För 13 år sedan använde vi bank och/eller postkontor för att betala räkningar (om än med post). För 13 år sedan fanns inte mycket bredband. För 13 år sedan fanns inte Google. För 13 år sedan hade vi precis gått med i EU. För 13 år sedan hade inte USA ockuperat vare sig Afganistan eller Irak. För 13 år sedan…………fanns inga bloggar:-)
Senaste kommentarerna