Bredband till alla

debatt@aftonbladet.se

Flera debattörer har – sedan Jonas Birgersson m.fl. lyckades sätta statliga bredbandssatsningar på dagordningen – både pekat på sambandet mellan kommersiella aktörers intressen och dessa “fria” debattörers åsikter och kanske i sak något viktigare alla de problem som statliga satsningar på utvecklingsintensiv teknik innebär. Björn Rosengren pekar i sin artikel (23 november) “att det måste finnas en god tillgänglighet till snabba datakommunikationer i hela landet. Att Sverige ska ha en väl fungerande infrastruktur för data- och telekommunikationer är givet.” Vad innebär då detta?

I Computer Sweden har vi kunnat läsa att Rosengren med fungerande infrastruktur inte menar fiber till glesbygd. Av Svenska Kafts utredning av kostnaden för att använda deras stolpar att hänga fiber i (uppdrag från Rosengren?) framgår dels att det skulle ta lång tid, dels att det inte heller i detta fall gäller stolparna på landet utan stamnätet.

Socialdemokratin har här, kanske haft snarare än har, en chans att utforma en politik som borde kunna generera kraftigt stöd bland väljare utanför storstadsområdena. Nu verkar emellertid andra partier snabbt hugga för sig – senast Centern med sitt krav på 60 miljarder till bredbandssatsningar.

Vad betyder detta?

Den infrastruktursatsning som nu förbereds har mycket lite med hela landet att göra. De kommersiella aktörerna bygger nu i snabb takt ut förbindelserna mellan landets större orter. Allt som ligger däremellan eller lite vid sidan om täcks dock inte in. Så är det faktiskt också med de tekniker som kan använda gammal struktur som telenätet. Vi behöver bara ta oss några få mil utanför Stockholm för att finna att sådant som ISDN överhuvudtaget inte erbjuds. Några kommersiella aktörer med andra lösningar till rimliga priser finns inte heller trots att det ju faktiskt finns behov.

Det förefaller alltså som om myndigheter och politiker leker med tanken att ge sig in i den del av infrastrukturn som det redan har respektive kommer att investeras stora summor i (Banverket har fiber utmed järnvägen, Utfors drar fiber utmed huvudvägar, Telia, Tele2, Bredbandsbolaget m.fl.). Däremot avser man tydligen att strunta i de delar av landet som inte är tätbebyggt.

Redan idag kan man se hur stora svårigheter uppstår för den som vill ha något snabbare förbindelser än modemuppkoppling. Telia erbjuder t.ex. inte ISDN till abonnenter så nära Stockholms centrum som några mil. Ingen tror väl att de eller någon annan kommer att erbjuda ISDN eller andra tekniker utanför rejält tätbebyggda områden när de måste anlägga ett strikt kommersiellt perspektiv.

Vad bör göras?

Om man menar allvar med att hela landet skall ha en fungerande infrastruktur och samtidigt har klart för sig att statens roll endast kan (med utsikt till framgång) och bör (med avsikt på konkurrens) vara att möjliggöra finns det några bra svar på frågan om vad som bör göras.

I de delar av landet – den alldeles övervägande huvuddelen av landet – där det varken idag eller i morgon är kommersiellt intressant att erbjuda bredband bör man subventionera eller helt finansiera utbyggnad. Genom att låta många aktörer konkurrera om rimligt avgränsade projekt kan man åstadkomma både prispress och innovation vad avser möjliga lösningar (fiber, radiolänk, satelit…). Oerhört väsentligt dock att upphandlingen i så fall läggs upp så att många aktörer kan konkurrera – alltså inga gigantiska upphandlingar som omöjliggör för mindre kapitalstarka uppstickare med innovativa lösningar.

Då dagens teknik inte är eller ännu blivit kostnadseffektiv i glest befolkade delar (all bebyggelse, boende och näringsverksamhet utanför tätort respektive bredvid stamväg/järnvägsnät) bör man satsa på forskning och utveckling av bättre teknik. Stora delar av världen ser likadan ut och är dessutom betalningssvagare än svenskar varför billig teknik som enkelt kan koppla upp alla har stor potential. Särkilt intressant är förmodligen trådlösa förbindelser.

debatt@aftonbladet.se Flera debattörer har – sedan Jonas Birgersson m.fl. lyckades sätta statliga bredbandssatsningar på dagordningen – både pekat på sambandet mellan kommersiella aktörers intressen och dessa “fria” debattörers åsikter och...