Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Lägg din ”röst” på nätet
“Rösta” på nätet: Kanske inte det mest vetenskapliga sättet att utröna hur partisympatierna ligger men ändå ett rätt kul försök att skapa en mätare på nätet (vilket förstås begränsar målgruppen) där man också har möjlighet att ändra sin “röst”. Hittills lite för få av mina partikamrater och sympatisörer som hittat dit. Sverigedemokraterna verkar däremot ha startat någon form av mailkedja eller liknande – bara det ett skäl att markera!
Technorati Tags:
Demokrati, edemocracy, Democracy, Swedish, Socialdemokraterna
Oskyldigt dömd
Läs gärna Guillous krönika i Aftonbladet där han förutspår att terrorism kan komma att bli nästa våg (redan på gång så det är kanske inte så svårt). Egentligen är det väl, utöver den uppenbara politiseringen som är Guillous huvudtes, det osjälvständiga rättsväsendet i vårt land och den undermåliga lagstiftningen som är problemet. Vi har kammaråklagare som springer departementets ärenden, vi har allt fler situationer då det är den misstänkte som skall bevisa sin oskuld (eko-brott t.ex.), vi begränsar åsiktsfriheten etc.
Guillous kristallkula:
Kriget mot terrorismen blir nästa våg av justitiemord: ” Frågan är då vilket område som kan bli nästa våg av justitiemord. Dessvärre tror jag att den politiska frågan är lätt att besvara. Det blir terrorism.”
(från Aftonbladet.)
Technorati Tags:
Demokrati, Bodström, Kontrollsamhälle, Swedish, Rättssäkerhet, Socialdemokraterna, Yttrandefrihet, Övervakning, Rikspolischefen, Åklagare, Håkan Roswall, Jan Guillou
Tillsammans med den utomordentligt märkliga syn på syftet med den polisiära verksamheten som kommer till uttryck i brist på kvalitativa mål i termer av minskat olagligt beteende och fokusering på kvantitativa mål i form av utfärdade ordningsböter/lagföringar som Rikspolisstyrelsen (med regering och riksdags goda minne) tillämpar rör vi oss alltmer mot det övervakningssamhälle de flesta av oss inte vill ha. När vi “vanliga ” medborgare blir varse detta kommer det att vara försent!
Vem vinner valet?
Det finns en rätt underlig tendens i rapporteringen från framförallt opinionsundersökningar inför valet. Man tycks utgå från att det är en slags tävling om makten – egentligen rätt fri från politiska ambitioner. Varje parti har ju ett program och det bör väl rimligen vara utgångspunkt för varje väljares ställningstagande. Genom att medier understödda av statsvetare och opinionsmätningsinstitut fokuserar ställningen mellan de s.k. blocken försvinner diskussionen om vad för politik folk faktiskt vill ha. Förändringar av enskilda partiers stöd förklaras nästan aldrig i termer av hur deras politik uppfattas.
Oaktat partiernas ev. överenskommelser angående regeringsbildning måste ju väljarna ha rätt att uttrycka sin uppfattning genom att göra val mellan partier. Det resultat som sedan nås borde sedan hanteras med mycket stor respekt för hur väljarna röstat – den politk som kommer att föras borde utgå inte från koalitioner baserade på någonslags köp- och sälj utan från en mer relativiserande hållning. Koalitioner bör baseras på ett relativt inflytande (baserat på valresultatet) på alla frågor – inte allt inflytande i vissa.
Technorati Tags:
Demokrati, Bodström, Kontrollsamhälle, Democracy, Swedish, Politics, Politik, Socialdemokraterna, Småföretag, Övervakning
Idag är det t.ex. som väljare omöjligt att veta hur man skall rösta om man vill ha t.ex. en socialdemokratisk politik i huvudsak men kanske en bättre, mer offensiv politik när det gäller nyföretagande. Lika svårt är det att veta hur man skall rösta för att få en vettig flyktingpolitik, en bättre EU-politik eller slippa det Bodströmska övervakningssamhället.
Vårt valsystem med märkligt oprofilerade kandidater gör det inte ens möjligt att påverka politiken genom kryssa kandidater. Vi behöver betydligt bättre instrument för att göra det möjligt för medborgarna, väljarna att tydligare uttrycka sina åsikter – förstås inte bara i val vart fjärde år utan kontinuerligt.
Ilshammar ser inte skogen för alla träd
Lägg skatt på bredband: “Rubrikerna har varit många under de senaste dagarnas allt hetare ”fildelningskrig”. Ur denna strid kan inget gott komma.
Nu måste politiska beslutsfattare hitta ett alternativ till den meningslösa jakten på ”fildelare”, t ex genom att diskutera en licens eller avgift på innehavet av bredband, uppkopplingen.
Det som en gång började som en sysselsättning för teknikfreaks, är numera något som i princip alla med tillgång till Internet sysslar med.
Tre av fyra hushåll har internetuppkoppling och enligt forskningsprojektet Musiclessons på KTH fildelar 700 000 svenskar.”
(från SvD.)
Artikelförfattarna Jeanette Gustafsdotter och Lars Ilshammar tycker att de knäckt frågan om olaglig kopiering av upphovsrättsligt skyddat material. Deras idé går ut på att skapa en kompromiss mellan industrins intressen och “fildelarna” som innebär att skatt/avgift/licens tydligen skall tas ut på själva anslutningen vilket å den ena sidan innebär indirekt erkännande av upphovsrätten (av “fildelarna”) och ett centralistiskt insamlande och distribuerande av ersättning till upphovsrättsinnehavarna (till film- och skivindustrin). Skulle orsaka båda parter lika mycket “lidande” om jag förstår Gustafsdotter/Ilshammar rätt.
Själv tycker jag inte om dåliga kompromisser. I det här fallet väljer också förslagsställarna att hämta sin lösning från 70-talets kris för samma industri (när kasettbanden kom). Kanske skulle en liten blick framåt gjort att det dammiga förslaget inte lyfts fram ur historiens gömmor.
Technorati Tags:
Freedom of speech, Kapitalet, Music, Swedish, Politics, Rättssäkerhet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Yttrandefrihet, iTunes, Lars Ilshammar, Bredbandsskatt, Copyright
Några saker glömmer Gustafsdotter/Ilshammar helt. Så är det t.ex. tre parter vars intressen borde tillgodoses – varav de båda förslagsställarna bara upptäckt två. Enligt artikel finns det 700 000 fildelare i Sverige och samtidigt har 75% av alla hushåll bredband. Själv har jag ingen uppgift om antalet hushåll i landet men jag gissar att det överstiger de 700 000 fildelarna i antal med någon/ra miljoner. Det är alltså de senare som skall bekosta fildelarnas nyttjande och mätta industrins girighet?
Själv tillhör jag kategorien bredbandsanvändare som köper min musik från iTunes. Med en bredbandsskatt skulle jag få betala upphosrättsinnehavaren en gång till – kul!!!
Det är synd när man har så bråttom att man inte ser på hela bilden utan har tunnelseendet påkopplat. Det finns många nyanser som försvinner på vägen då:-)
”Fildelning” tillväxtskapande
Nicklas Lundblad har skrivit en intressant beskrivning av skivindustrins misslyckande, hur de helt enkelt inte klarade av övergången från CD/DVD till digital distribution över nät. Nu klagar de på sjunkande försäljning av ett obsolet format – samma hände ju förstås när vinylen ersattes av CDn men då var de nog huvudsakligen på spåret. När kunderna ville ha MP3 verkar de inte ens ha vetat vad det var, än mindre anpassat sin affärsmodell till den nya tekniken. Herr Lundblads analys får en nästan att tänka i marxistiska termer:-)
Fildelning kostar en miljard, och skapar tillväxt för 23 miljarder : “I dagens SvD Näringsliv finns en intressant artikel om skivbranschen. Den bärande idén i artikeln är att piraterna kostar skivbranschen 1 miljard kronor, totalt. Men det finns en annan intressant hypotes som man kan diskutera. Några fakta först.
1) Musik säljs i format. Vinyl, CD, DVD och digitalt.
2) När formaten förnyas, minskar försäljningen av föregående format. (se exempelvis denna graf)
3) Hitintills har produktionsmedlen för de nya formaten varit koncentrerade till ett fåtal aktörer – inte alla kunde trycka CD när CD:n kom, och musikbranschen var snar att utforska detta nya format (och kunde göra det i lugn och ro eftersom det tog ett tag innan det var möjligt att tillverka CD hemma).
4) När Internet kom var det länge uppenbart att vi skulle se digitalt distribuerad musik, men skivbranschen ville återigen vänta – i tron att man kunde pröva det nya formatet i lugn och ro. Ingen eller litet musik digitaliserades på ett konsumentvänligt sätt före år 2003 då iTunes kom. (Och även där diskuteras om iTunes är särskilt konsumentvänligt!).
5) Produktionsmedlen för att distribuera musik digitalt kontrollerades emellertid inte av någon industri som skivbolagen kunde slå sig i slang med, utan av forskningen och sedan av ett stort antal privatpersoner.
6) Infrastrukturen för den nya innovationen växte i normaltakt, eftersom elektronikindustrin såg vad som höll på att hända och mp3-spelare började sälja i stor omfattning.
7) Resultatet blev ett grovt marknadsmisslyckande.”
(från Kommenterat.)
Technorati Tags:
Demokrati, Democracy, Kapitalet, Music, Swedish, Politics, Ekonomi, Socialdemokraterna, Intellectuell property, Copyright, Nicklas Lundblad
I en kommentar till ett tidigare inlägg försökte jag något mera kortfattat förklara samma sak som herr Lundblad nu vältaligt och välbelagt beskriver. Det märkliga är ju att detta faktum inte gått upp för industrin som nu med näbbar och klor försöker försvara en förlorad sak – tyvärr med bistånd av okunniga och visionslösa politiker (inte bara här hemma dock).
Bredbandsskatt är kanske inte direkt lösningen
Det är som jag tidigare noterat välgörande att det också bland socialdemokrater finns de som reagerat på den nuvarande lagstiftningen angående nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material, en lag som ju har begränsat stöd bland folket och då i synnerhet bland de som växt upp med nätet som en naturlig företeelse. Själv tillhör jag de digitala immigranterna men känner mig ändå rätt så hemma i den digitala världen.
Uppenbart är dock att företrädare för flera politiska partier som nu “ändrat” uppfattning i det som brukar (felaktigt) kallas fildelningsfrågan egentligen mest är ute efter att låta rätt i förhållande till den nu rätt stora väljargrupp som mera direkt berörs – det är ju valår!
Oscar Swartz, som kommit med flera utmärkta artiklar kring frågan och inte minst specifikt försett oss med intressant bakgrundsinformation angående tillslaget mot The Pirate Bay, har funderat över denna fråga och skriver:
Oscar Swartz :: Texplorer: Bredbandsskatt och Bloggbok: “Politikerna velar ju väldigt vad gäller fildelning nu. Ett rent “instrumentellt” velande, dvs de inser att deras egentliga position i frågan inte var så poppis och att folk var mer engagerade än de hade trott. Instrumentet för att få röster blir att nu kanske börja backa en smula. Det är bra att frågorna nu diskuteras men inget av riksdagspartierna har ju egentligen förstått den grundläggande kritiken mot patent och upphovsrätt, speciellt i det digitala samhället. De har inte insett nätets potential att ändra kultur, ekonomi, samhälle och social samvaro (läs t.ex. min krönika i Computer Sweden för att par veckor sedan). Tvärtom ångar de på om att “upphovsmännen måste få betalt” på samma sätt som tidigare. Men idén om att betalning måste utgå till någon så fort en fil förs över på nätet är befängd och i grunden konservativ.”
(från Oscar Swartz :: Texplorer.)
Jag tror. liksom herr Swartz verkar göra, att mina partikamrater liksom andra partiers företrädare saknar insikt ….
Technorati Tags:
Demokrati, Democracy, Freedom of speech, Swedish, Rättssäkerhet, Socialdemokraterna, Yttrandefrihet, Oscar Swartz, Bredbandsskatt
de har (med herr Swartz ord) inte insett nätets potential att ändra kultur, ekonomi, samhälle och social samvaro. För mig är detta ett stort problem och det var del av bakgrunden till min tidigare kommentar till Ulvskogs förslag om en utredning. Saknas denna insikt kommer man fel – precis som alla de som nu förespråkar en bredbandsskatt som lösning. Det förslaget bygger ju just på den konservativa föreställningen om att allt skall bestå och tar inte hänsyn til alla de möjligheter som den digitala generationen redan gjort till sina.
PS Oscar Swartz har behov av pengar:-) Numera uppmuntras man att via SMS stödja hans bloggande. Det har jag nu också yckats göra – var svårt tidigare idag. Själva företeelsen är jag dock lite ambivialent inför men herr Swartz lägger uppenbarligen ned betydande arbete inför sina artiklar så det är väl inte helt orimligt. Särskilt många bloggare skulle det ju dock vara svårt att stödja på det sättet.
Dessutom är han uppenbarligen lite stolt över att ha blivit publicerad i någon obskyr skrift med samlade liberala bloggar med bl.a. Timbro som förläggare, det talar ju rätt strakt emot:-( DS
Brumark – mytoman eller privatpolis
Vi sänkte
The Pirate Bay: “Jag måste påpeka att jag har varit projektansvarig för detta och har inte fått lön från någon. Det finns många kunniga människor som har var väldigt trötta på hyckleriet kring The Pirate Bay. Jag har nyttjat mina kontakter på väldigt många hål
– Det är N.N., men han kommer inte att bekräfta det om ni ringer honom. Min inblandning står för sig själv. Jag kan inte namnge vilka som informerar polisen.”
(från realtid.se.)
Antingen har vi alltså en fullständig skandal gällande tredjepartsinblandning (styrning) av polis och åklagares arbete. Man undrar om/hoppas att herr Brumark är en mytoman? Eller så har vi ett flagrant exempel på mininsterstyre. Jag vet inte längre vilket som är värst. Det är förstås helt orimligt att ministrar styr myndigheters tolkning av lagar stiftade av riksdagen men samtidigt är det faktiskt än mer orimligt för att inte säga egentligen otänkbart att en myndighet (eller flera) låter sig styras (påverkas) av någon ”projektledare” – det är vad herr Burmark kallar sig enligt realtid.se’s intervju.
Vad som antyds i intervjun med Burmark är att polisen i Sverige agerar – med åklagarens goda minne – mot ett officiellt mål men i själva verket försöker säkra bevis i ett dolt mål. Detta är förstås helt oacceptabelt och saknar allt rättsligt stöd. Det påminner om polisens inställning i en rad andra frågor där man “vet” och därför anser sig ha rätt att agera som om brottslighet förekommer trots att man inte kunnat bevisa densamma. Jag accepterar inte den typen av resonemang!
Kulturbloggen observerar mig på artikeln /intervjun mewd Brumark.
Technorati Tags:
Bodström, Kontrollsamhälle, Freedom of speech, Kapitalet, Swedish, Politics, Rättssäkerhet, Politik, Yttrandefrihet, Övervakning, Pär Brumark, Åklagare
Kanske inte helt oväsentligt: Enligt min uppfattning så påverkas inte bedömningen om det rimliga i tillslaget mot Te pirate Bay, eller omfattningen av tillslaget (beslag av servrar där andra hade tjänster) av The Pravate Bays finansiering, Insatsen framstår som oproportionell oavsett.
Kajsa Klein i Med- eller motborgare
En öppnare politik: Fem förslag: “Just nu pågår en valrörelse i Sverige. Som vanligt är de dominerande tongångarna verklighetsfrämmande nationalistiska. Som om Sverige inte var ett av världens mest globaliserade länder, som om Sverige inte var medlem i EU och som om makten över vardagen var koncentrerad till Sveriges riksdag.
Vidare kan konstateras att den så kallade europeiska tankepausen ännu inte lett till den breda gränsöverskridande debatt initiativtagarna hoppats på. Det är synd, men kanske inte så konstigt. Partiväsendet är slutet, det gränsöverskridande civila samhället fattigt och översättningarna alltför få. Vad gäller medielandskapet är ägandet i stor utsträckning gränsöverskridande, däremot finns ännu bara embryon till paneuropeiska medier. Var möts då människor? Mycket tyder på att en viktig del av framtidsdiskussionen förflyttats in i kyrkor och moskéer. För att inte tala om de samtal som förs i informella nätverk av olika slag.
I den här artikeln sammanfattar jag i punktform några förslag för en öppnare politik, främst på Europanivå.”
(från D2D.)
Kajsa Klein har en del intressanta förslag. Jag har själv tidigare försökt uppmärksamma det märkliga förhållandet att man inte kan rösta på europeiska kandidater till EU-parlamentet utan tvingas rösta på endast svenska sådana. Därmed blir det ett nationalistiskt perspektiv som dominerar och det bidrar också till att vi fortsätter att se unionen som “dom” och oss själva som “vi”.
Technorati Tags:
Demokrati, edemocracy, Democracy, Swedish, EU, Politik, Socialdemokraterna, d2d, Offentliga rummet
Technorati Tags:
Kajsa Klein
Jag tror att Kajsas förslag är mer adekvata än alla tänkbara uppifrån initierade förslag om att “åtgärda det demokratiska underskottet”. Hoppas att hennes avsnitt i pamfletten kan få fart på diskussionen.
Vilka är pirater?
Pär Brumark till
attack mot pirater: “Tja, enklast är väl att i sitt eget namn skriva om det enda som tycks vara tabubelagt på nätet. Att avslöja frihetshyckleriet och vem som profiterar ekonomiskt på friheten i Internetslummens dunklaste vrår. Och därefter döljer hela sin företagskonstruktion bakom planerade dimridåer..
Internet är inte fritt. Det tas sakta men säkert över av fiktiva frihetsivrare, vilka mest ömmar för sin egen profit. Ingenting spelar dem bättre i händerna än naiva idealisters kamp för det fullständigt oreglerade nätet.
Profiterande pedofiler, pirater och rasister frodas de i ekonomisk symbios med varandra. De som stjäl vårt fria Internet och gör det i yttrandefrihetens namn för att profitera på dess avarter. Fortsätter friheten att missbrukas kommer den att försvinna. Bit för bit, eller ”byte by byte”.
”
(från REALTID.se.)
Pär Brumark skriver i en debattartikel att The Pirate Bay är/har varit sponsrade av någon högerextremist (Carl Lundström) och att de finansierar verksamheten via annonser. Det senare är enligt Pär Brumark förgripligt därför att det inbegriper annonser från suspekta verksamheter såsom länkar till webporrposerande tjejer i yngre tonåren. Herr Brumark avslutar med:
Technorati Tags:
Demokrati, Freedom of speech, Swedish, Politics, Utrikespolitik, Politik, Jinge
Säkerligen kommer jag att beskyllas för att vara ombud eller betald lobbyist för antipiratorganisationer gällande vad jag skriver här. Så är det inte, jag är helt oberoende. Detta handlar om hyckleri, lögner och missbruk av friheten på Internet. En frihet som med all frihet, även medför ett ansvar. Och jag skriver det inte i det fega ”alias-träsket”, utan i mitt eget namn.
Brumarks artikel är intressant om än huvudsakligen i avsaknad av belägg. Den blir särskilt intressant i ljuset av de senaste dagarnas händelser. Blir det mera “rätt” att polisen slår till mot The Pirate Bay för att det eventuelt finns anledning att undra över hur verksamheten finansieras? Blir torrenttjänsten mera olaglig av samma skäl?
Annat att undra över: Varför skulle en torrenttjänst vara en intressant plats att annonsera på för de mer tvivelaktiga annonsörer Burmark refererar till? Är fildelare en grupp särskilt intresserade av poserande flickor i de nedre tonåren?
Oaktat dessa frågor pekar förstås herr Burmark på ett problem. I allt större utsträckning har kampen för ett fritt Internet kommit att påverkas av kommersiella krafter vilkas intressen döljs bakom idealitet och aktivister. Det visar sig också i diskussionerna om vilka som skall ha “makten” över Internet.
Mycket bra att någon åtminstone försöker granska aktörerna och vilka intressen de tjänar. Just när det gäller frågan om fildelning och relaterade frågor bör man dock skilja på dessa aktörer och deras finansiering och den principiella frågan. Då handlar det om hur tekniken påverkar/förändrar, vad som konstituerar brott, hur våra konsumtionsvanor förändras etc. Man bör förstås också skilja på eventuella antipatier den påstådda finansieringen kan väcka från frågan om brott begåtts, vilka åtgärder polis och åklagare vidtar och inte minst från frågan om vad som föregått tillslaget. Om Brumark gör detta framgår förstås inte eftersom hans debattartikel publicerades redan den 28 april i år.
Jag tror Bodström utövat ministerstyre
Några av mina socialdemokratiska kamrater tror inte att Thomas Bodström utövat ministerstyre i samband med tillslaget mot The Pirate Bay och en lång rad andra (som väl inget har med saken att göra såvitt jag kan förstå). Några vettiga argument för denna sin ståndpunkt har jag inte hittat. Stefan Sanneskär skriver t.ex.:
Borgerliga bloggare tror att Bodström bedriver ministerstyre: “Kortfattat och genomgående vill man göra gällande att USA har kontaktat minister Bodström som i sin tur beordrat en omfattande razzia i jakt på upphovssyddat material.
Fantastisk slutledningsförmåga anser jag. Jag tror absolut att amerikanarna har tagit kontakt med svenska UD med funderingar över vafrör Sverige inte utnyttjar de lagar som finns stiftade. Så långt är jag med i resonemanget.”
(från Sannblogg.)
Det jag tror sedan har hänt är att UD talat med Justitiedepartementet (för vilket Bodström är chef) som i sin tur antingen i de regelbundna kontakterna departementsledningen har med sina underställda myndigheter eller vid sidan av dessa fört vidare frågan. Sannolikt i form av frågor – varför görs ingenting – eller i form av missnöje – varför har ingenting gjorts. För de flesta myndighetsledningar omvandlas sådna frågor till order – gör något. I just det här fallet verkar det ju vara så att svenska myndigheter vid sin första (och antagligen mera självständiga bedömning) kom fram till att det inte fanns laglig grund för åtgärder och att man – sannolikt efter påstötningar – gjort en ny prövning och nu sett sig “tvungen att agera.
Sanneskär hänvisar till Joel Malmqvist som tycker man skall låsa in piraterna. Malmqvist argumenterar utifrån att
Technorati Tags:
Demokrati, Bodström, Kontrollsamhälle, Democracy, Freedom of speech, Kapitalet, Music, Swedish, Rättssäkerhet, Utrikespolitik, Socialdemokraterna, Yttrandefrihet, SannBlogg, Joel Malmqvist, Rikspolischefen, Åklagare
det redan är bevisat att The Pirate Bay begår brott enligt svensk lag och att det är rimligt att USA har synpunkter på hur vi tillämpar densamma:
Det som hänt är alltså följande. Amerikanerna har legat på Sverige för att vi har varit dåliga på att implementera våra egna lagar. Vi har en upphovsrättslag, beslutad av svenska folkvalda och inte av USA, som förbjuder vad de fjuniga datanördarna på Piratbukten pysslar med. Men vi har inte brytt oss om att använda lagen mot datatjuvarna. Självklart blir jänkarna lacka när vi i Sverige har servrar som kostar amerikanska bolag mångmiljardbelopp utan att något görs. USA har bland annat hotat att sätta Sverige på en “watch-list” för länder som inte skyddar ägandet till intellektuellt skapande på ett adekvat sätt – en lista vi inte ska vara med på.
Han hävdar som synes också att det som finns på The Pirate Bays servrar kostar amerikanska bolag miljardbelopp.
Såvitt jag kan bedöma har Malmqvist fel på alla punkter:
1, The Pirate Bay har inget upphovsrättsligt skyddat material på sina servrar. Malmqvist verkar inte förstå tekniken bakom den fildelningsteknik som används.
-
Det är inte alls rimligt att främmande makt lägger sig i hur vi tillämpar våra lagar. Det skall de faktiskt skita i och det är vad UD borde svarat. Vi har lagar och regler som reglerar hur våra oftast relativt självständiga myndigheter skall agera.
-
Det finns såvitt jag känner till inga bevis för att fildelning leder till förluster för företag. Det förefaller av vissa undersökningar att döma vara tvärtom. Fildelning innebär oftast att man utan kostnad (annat än Internetförbindelsen) kan skaffa sig en kopia av en film, en låt, ett program. För att en förslust skall uppstå måste förhållandet vara det att den som på så sätt skaffar sig en kopia annars skulle köpt samma film, låt, program. Finns inget som tyder på att så är fallet. Däremot leder det ökade konsumerandet till ökat intresse för film, låtart och program vilket i sin tur stimulerar köp – t.ex. kan man ju testa före köp.
PS Notera gärna Malmqvist debatteknik: fjuniga datanördarna, datatjuvar, fildelare och andra tjuvar, de största skurkarna av alla, fjun-piraterna DS
Senaste kommentarerna