Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Vänstern borde stå för frihet från allt tvång
Erik Laakso | På Uppstuds » Hårdrockvänstern lever: “En människa som vill vara en byggsten i ett solidariskt samhällsbygge där ingen medmänniska ska behöva lida nöd kan aldrig kompromissa med den grundläggande mänskliga friheten. Om man gör det, av hur goda skäl det än må låta som, så sätter man sig över människovärdet. All form av solidaritet måste någonstans baseras på starkt inslag av frivillighet. Här har arbetarrörelsen ett stort problem för vi baserar det mesta av solidariteten på majoritetsbeslut och statens våldsmonopol. För att skapa legitimitet åt finansieringsmetoderna måste botten finnas i respekten för människovärdet och den individuella friheten. Det gör den inte i dag, vi tar människorna för givet och det har straffat sig två val i rad.”
(Hittat via Uppstuds.)
Erik Laakso verkar ha vässat pennan (för att använda ett gammalt uttryck) eller kanske snarare återfunnit skärpan och hittat tillbaka till grunden för den kritik av socialdemokratin som jag tidigt fann hälsosam. Detta förstås beroende på att jag i stor utsträckning delar den kritiken även om min väg dit är en annan – för mig är mänsklighetens historiska projekt just att befria människan från förtryck och begränsningar, politiken medlet för detta. Radikal är den som går i spetsen för denna rörelse – historiskt alltid vänstern (oavsett om den kallats liberal – 1800-tal – eller funnits inom arbetarrörelsen – 1900-tal). Hårdrockens roll i detta har jag personligen aldrig upplevt, verkar ha varit Laaksos stora inspirationskälla, utan min väg har präglats av radikala strömningar i 60-och 70-talets ungdomsrörelser.
Ändå är det lätt att instämma i Laaksos rader när han uttrycker sig om rörelsens riktning:
Men vi riskerar att ha gjort den till varken en frihetsrörelse eller en rörelse för individen. Utan bara till en kollektivismens koloss som raljerar med hur häftigt det är att betala skatt, utan hänsyn till att det är folks ihoptjänade pengar som lite nonchalant samlas in för det politiskt beslutades bästa.
Observera dock att frihet för individen inte innebär att man är motståndare till solidariska kollektiva lösningar – det innebär dock att man slår vakt om en hög grad av frihet att utforma, delta i, påverka dessa.
Technorati Tags:
demokrati, Erik Laakso, Frihet, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Socialism, Solidaritet
Om organisation(s)utredningen del 2
Håkan Juholt är omsprungen och det skadar partiet!: "I veckan så tillsatte då partistyrelsen organisationsutredningen och direktiven har jag kommenterat sedan innan. Visst har jag kritik och jag är sådan att jag har svårt att bli hundra nöjd. I många lägen en bra egenskap, som dock kan reta omgivningen. Men Nu är de sjösatt och arbetet ska ta fart. Men ett problem återstår. Vad ska organisationen lösa? Vi vet inte det då politiken fortfarande är otydlig och alla väntar på att arbetet med programkommissionen ska komma igång. Partiordförande Håkan Juholt ska leda det arbetet och vi väntar på initiativ. "
Hänger inte riktigt med i Peter Högbergs resonemang. Som jag ser det borde organisationsutredningens uppdrag vara att utreda hur en modern demokratisk folkrörelse bör vara organiserad. Det är medlemmarna i en sådan organisation som – möjligen efter förslag från en programkommission – ska utforma och fatta beslut om politiken. Högberg verkar se det hela tvärtom. Partiets organisation ska säkra att människor som delar socialdemokratins grundläggande värderingar känner sig välkomna och ges möjlighet att i den tillsammans forma politiken.
När jag läser direktiven till organisationsutredningen blir jag dock lite fundersam. Detta inte bara för att dokumentet är illa strukturerat och språkligt mindre väl format utan framförallt för att just den helt avgörande frågan om medlemmarnas delaktighet i utformandet av politiken inte verkar ha varit utgångspunkten:
Att hantera personval är alltid en grannlaga uppgift. En balansgång mellan medlemsdemokratin, att det är medlemmarna som ytterst äger rätten till beslut, och våra sympatisörers uppriktiga intresse, vårt parti engagerar människor långt utanför medlemskåren. Det handlar ofta också om svåra avvägningar och omsorg om såväl enskilda personers integritet som om att hålla samman partiet. Projektgruppen bör diskutera och problematisera kring olika arbetsformer och metoder för att välja partivänner till ledande befattningar.
I citatet ställs alltså medlemsdemokratin mot sympatisörers intresse, en öppen process mot kandidaters integritet och sammanhållningen i partiet. Som om problemet med de slutna processerna och absurda valsituationerna med endast en kandidat vore att sympatisörerna är intresserade – när det förstås är att medlemmarna och de till t.ex. kongress valda ombuden bara får agera röstboskap. Exponeringen av sådana processer räcker i sig självt som förklaring till korta medlemskap, svårigheter att rekrytera och lågt deltagande i interna möten.
Apropå det språkliga förresten (ett exempel):
Samtidigt ska vi verka för att medlemmar finner medlemskapets värde så angeläget att man stannar kvar som medlem längre än ett fåtal år.
Ett värde är väl högt eller lågt, inte angeläget.
Organisationsutredningen har också fått till uppgift att ta fram en strategi för att motverka röstsplittring, dvs att medborgare tenderar att i ökad utsträckning rösta på olika partier i kommunal- och riksdagsvalen. Förstår faktiskt inte hur detta kan vara en organisatorisk fråga. Detsamma gäller den del av uppdraget som handlar om storstäderna – och då inte frågan om hur organisationen bör se ut i sådana delar av landet utan dess förmåga att vinna val vilket jag, kanske naivt, trodde var en politisk fråga. För mig är det uppenbart att partiets något svaga ställning i storstadsområdena beror främst på avsaknaden av en politik som attraherar väljarna där (och alltså bara i begränsad omfattning är en organisatorisk fråga).
Technorati Tags:
Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Storstadsväljare
Maria Rohammar – tionde kandidaten
Peter Karlberg: “Maria Rohammar”
Maria Rohammar är den tionde kandidaten på min lista – gift med Robert som är den elfte. Maria Rohammar var under den förra mandatperioden min ersättare i Tom Tits Experiment ABs styrelse. Hon finns på Facebook. Hon förefaller sitta i landstinget men det finns inga interpellationer eller motioner registrerade.
Vi får alltså inte så mycket information när det gäller Rohammars uppfattning om de senaste mandatsperiodernas tillbakagång för partiet, inställning till aktuella diskussioner i partiet kring partiledarfrågan och annat, behov av förändring etc. Ingenting heller om vad hon vill göra när det gäller Södertälje kommun – bostadssegregationen, skolan, stadsplanering, ytterområdena, bostadsbyggandet m.m.
Se alltså också detta som en öppen fråga till Maria Rohammar – varför ska vi välja dig till kommunalråd?
Technorati Tags:
Arbetarekommun, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Maria Rohammar
Alexander Lindholm – nionde kandidaten
Peter Karlberg: “Alexander Lindholm”
Alexander Lindholm är alltså den nionde kandidaten. Lindholm har en blogg där det sista inlägget är hans förstamaj-tal från 2010.
Jag står här för att jag är övertygad om att det är ohållbart med kapitalism om man vill skapa ett samhälle där alla människor har samma värde och ges samma möjligheter. Jag står här för att jag är förbannad på den borgerliga regeringen och deras strävan efter att marknadsanpassa priset på den enda resurs vi vanliga löntagare har, nämligen vår arbetskraft.
Lindholm markerar tydligt, även om ovanstående citat kanske inte säger så mycket när det gäller kommunalpolitiken – man skulle kanske kunna anta att Lindholm skulle se till attlönerna för kommunalt anställda blir väsentligt bättre. I ett annat inlägg beskriver han sin syn på frågan om alternativa driftsformer inom den offentligt finansierade sfären (i polemik mot Ilija Batljan)
Att du dessutom säger att det bara är några få på vänsterkanten som ifrågasätter privatdrift är inget annat än ett hån mot ditt eget parti. Jag kandiderar till samma landsting som du och för samma parti, vi är inte några få som vill ha enbart offentlig regi i vården. Den utvecklingen som skett i vården är skrämmande och LO:s medlemmar har varit tydliga med att de vill att vården ska ägas och drifas av det offentliga. Vårt kära ungdomsförbund SSU tog på förbundskongressen i somras beslutet att verka för ett förbud mot all privat vård. Men du kanske tycker att landstingskandidater för Socialdemokraterna, LO-medlemmar och SSU är obskyra kommunister?
Man hittar också Lindholm på Facebook.
Vi får alltså en del information om Lindholms ställningstagande i vissa typer av frågor men jag hittar inte så mycket om de senaste mandatsperiodernas tillbakagång för partiet, inställning till aktuella diskussioner i partiet kring partiledarfrågan och annat, behov av förändring etc. Ingenting heller om vad han vill göra när det gäller Södertälje kommun – bostadssegregationen, skolan, stadsplanering, ytterområdena, bostadsbyggandet m.m.
Se alltså också detta som en öppen fråga till Alexander Lindholm – varför ska vi välja dig till kommunalråd?
Technorati Tags:
Arbetarekommun, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Alexander Lindholm
Robert Rohammar – elfte kandidaten
Peter Karlberg: “Robert Rohammar”
Robert Rohammar är den elfte kandiddaten, gift med den tionde men också den sista på listan. Han finns på Facebook men det är svårt att hitta, via Google, något om hans politiska åsikter bortsett från det uppenbara – han är socialdemokrat. I LT hittar jag dock ett uttryck för Rohammars syn på politiken apropå partiledarvalet tidigare i våras
– Det är de sex, sju namn som nämnts i media som dominerar. Själv skulle jag helst se Thomas Bodström som ny ledare, säger Robert Rohammar.
De flesta vet väl vad jag tycker om Bodström så jag ordar inte mera om det här. Vi får alltså inte mycket information om Rohammars ställningstagande efter de senaste mandatsperiodernas tillbakagång för partiet, behov av förändring etc. Ingenting heller om vad Rohammar vill göra när det gäller Södertälje kommun – skolan, bostadssegregatinen, stadsmiljön, ytterområdena, bostadsbyggandet m.m.
Se detta som en öppen fråga till Robert Rohammar – varför ska vi välja dig till kommunalråd?
Technorati Tags:
Arbetarekommun, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Robert Rohammar
Elof Hansjons – sjunde kandidaten
Peter Karlberg: “Elof Hansjons”
Elof Hansjons är kandidat nummer sju. Han finns på Twitter (lågfrekvent), bloggar väldigt lite och inte särskilt om politik, jobbar tydligen på Prime och har nyligen fyllt 30. Hansjons figurerar också på Krassmans blogg i ett för mig tyvärr lite obegripligt sammanhang.
Vi får alltså inte så mycket information om Hansjons ställningstagande efter de senaste mandatsperiodernas tillbakagång för partiet, inställning till aktuella diskussioner i partiet kring partiledarfrågan och annat, behov av förändring etc. Ingenting heller om vad Hansjons vill göra när det gäller Södertälje kommun – bostadssegregationen, skolan, stadsplanering, ytterområdena, bostadsbyggandet m.m.
Se alltså detta som en öppen fråga till Elof Hansjons – varför ska vi välja dig till kommunalråd?
Technorati Tags:
demokrati, Kristian Krassman, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Elof Hansjons
Boel Godner – sjätte kandidaten
Peter Karlberg: “Boel Godner”
Boel Godner är kandidat nummer sex. Henne hittar man på Twitter, Linkedin, Facebook och har en blogg (där ambitionen uppenbarligen överstiger förmågan – åtminstone vad gäller frekvens). Det senare bidrar till att det är svårt att bilda sig en uppfattning när det gäller Godners politiska inriktning när det gäller det mesta och förstås Södertälje i synnerhet. Hon skriver dock
Jag känner i alla fall starkare än någonsin att det är viktigt att utveckla vårt centrum till ett modernt, lockande och hållbart sådant och att vi får fler bostäder i attraktiva lägen.
Vi får alltså inte så mycket information om Godners ställningstagande efter de senaste mandatsperiodernas tillbakagång för partiet, inställning till aktuella diskussioner i partiet kring partiledarfrågan, behov av förändring etc. Ingenting heller om vad Godner vill göra när det gäller Södertälje kommun – bostadssegregationen, skolan, ytterområdena, bostadsbyggandet m.m.
Se alltså detta som en öppen fråga till Boel Godner – varför ska vi välja dig till kommunalråd?
Technorati Tags:
Arbetarekommun, Boel Godner, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje
Om organisation(s)utredning del 1
Organisationsutredning – www.socialdemokraterna.se: “Projektgruppen ges i uppdrag att lämna förslag på hur partiet bör organiseras i framtiden för att ge goda långsiktiga förutsättningar att stärkas och bli en attraktiv folkrörelse med politisk idéutveckling och ledande inflytande i folkvalda församlingar. Partiet ska ha en organisation som främjar en bred tillströmning av nya medlemmar, ge goda förutsättningar för medlemmars inflytande och har förmåga att vinna val. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt storstadsområdena. Utrednigen ska redovisas till partistyrelsen inför den ordinarie partikongressen 2013.”
Hittar ovanstående information efter tips från partiet via mail. Bra så långt. Informationen innehåller också en förteckning över projektgruppens medlemmar med angivande av vilket län de kommer ifrån – en såvitt jag förstår helt ovidkommande information. Eftersom jag inte känner igen namnen undrar jag förstås mera vad de är för ena i termer av t.ex. organisatorisk bakgrund och erfarenhet, tillgänglighet på nätet, typ av medlem (förtroendevald, “vanlig”, ny, gammal etc). Någon sådan information gives dock icke. Den del som avser uppdrag hittar jag istället hos Peter Högberg som skriver:
Men det är nu upp till de som kommer vara med i projektgruppen att visa att det har kurage att vara nyfikna. Att vara egna och inte tänka på sina egna positioner och roller i partiet. De måste var så starka att de inte kan ta intryck utan att styras utifrån av starka intressen som finns. De måste lägga örat till andra marker än de som 26-manna (Ombudsmännen) trampat. Vet de med att de inte kommer klara det så kasta in handduken nu. Dessa personer ingår:
Projektgrupp- Organisationsutredningen:
Carin Jämtin, ordförande
Ann-Marie Johansson, Jämtlands län
Gunilla Svantorp, Värmland
Helén Pettersson, Västerbotten
Janica Sörestedt, Gotland
Jonas Karlsson, Örebro län
Jonas Nygren, Stockholms län
Olle Burell, Stockholm
Pelle Berglund, Göteborg
Roger Berzell, Östergötland
Stefan Pettersson, Skåne
Åsa Karlsson Björkmarker, Kronoberg
Åsa Lindestam, Gävleborg
Delar vi sedan in dem i kategorier så får vi denna indelning
4 ombudsmän (inkl Olle Burell)
3 riksdagsledamöter
2 partistyrelsen
3 kommunpolitiker
Saknar förstås kategorien vanliga medlemmar, liksom icke medlemmar (de som vi inte lyckas locka). Saknar också en länk till själva dokumentet – direktiven till arbetsgruppen. Hittar det inte på partiets sidor men kanske letar dåligt. Peter Högberg tipsar mig om att det finns hos Peter Johansson. Han har dock av obegripliga skäl bäddat in det i Slideshare. Efter lite letande hittar jag att man kan ladda ner det om man tittar på det just i Slideshare. Så nu ska det läsas (slutligversiondirektivorganisationsutredningon1-110527072512-phpapp02.pdf).
Technorati Tags:
Carin Jämtin, Peter Högberg, Peter Johansson, Socialdemokratiska Arbetarepartiet
Lediga jobb: Kommunalråd i Södertälje
Den 8 juni är det tänkt att partiet ska utse två kandidater till posterna som kommunalråd. Arbetarekommunens styrelse som tillika är valberedning har inför nomineringarna utfärdat följande instruktion (fullständigt absurt att styrelsen också är valberedning):
En långsiktig lösning efterfrågas, personen bör vara beredd att vara kvar under 2 mandatperioder
Personen ska helst sitta i kommunfullmäktige men är ej ett krav
Personen är stresstålig
Lojal, gentemot partiets önskemål
Lyssnande
Ledande, kan leda grupperna med heltids- och deltidspolitiker
Partiengagemang, deltagande på möten och i föreningar
Personen som väljs ska sitta i KS, vilket kan innebära att vissa ommöbleringar kan ske i olika nämnder och styrelser
En generationsväxling eftersökes gärna
Dags igen alltså, välj gärna någon som saknar erfarenhet av livet (utanför politiken), som inte har/haft något annat vettigt för sig än att bevista partimöten (driva företag, jobbar och studerar, skiftarbetande, har ett liv) och som dessutom är lojal (översätts väl med osjälvständig). Framförallt – välj ingen som har uttryckt någon politisk uppfattning!
Med denna “kravlista” är det ju lätt att veta att man inte ska kandidera:)
Dock, det finns ett antal nominerade. Det får man inte reda på via arbetarekommunens hemsida men LT kan berätta (i papperstidningen – #fail):
Besim Aho Anna Bohman Håkan Buller Annika Eriksson Peter Friström Boel Godner Elof Hansjons Karin Karlberg Alexander Lindholm Maria Rohammar Robert Rohammar
Under de kommande två veckorna kommer jag att undersöka dessa kandidaters politiska linje, politiska erfarenhet, livserfarenhet m.m. Sannolikt kommer jag att kunna ställa frågor till dem och förhoppningsvis kommer dessa frågor att besvaras. Här finns alltid utrymme för kandidaterna att delge oss alla sin syn på livet:)
Technorati Tags:
Arbetarekommun, Boel Godner, LT, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Valberedning
Regn, kannibalism, protein och makt
Radioessä av Jan Norming: Europa och regnet: " Det var bara regnet jag mindes, Harris tes om att det som hände inte kunde hända någon annanstans än i Europa och att det berodde på regnet. Allt annat hade jag glömt. Nu har jag läst boken igen. Det fanns en mörkare historia. Harris är socialantropolog. Han kallar sig kulturell determinist. Det betyder helt enkelt att han betraktar mänskligt tänkande och beteende som en produkt av ekologiska hinder och möjligheter, kulturen utvecklas i samspel med de materiella förutsättningarna. Hjärtpunkten är intensifieringen av produktionen. Nya tekniker är alltid svaret på hotet mot levnadsstandaren, från början vilda djur, naturkatastrofer, människors och djurs vandringar, senare konkurrensen mellan stater."
(Hittat via Nedladdningsbart program från 20110520.)
Jan Norming minns bara regnet (Harris, Marvin: Kannibaler och kungar, Prisma, 1979 – hittar inte mitt exemplar av det engelskspråkiga orginalet). Själv associerar jag förstås Marvin Harris till proteinet, eller snarare hur makten över detta använts i en lång rad kulturer för att upprätthålla rådande ordning, hur detta format religioner som i sin tur utnyttjas just för att upprätthålla rådande ordning m.m. Kanske beror det på att jag började min läsning av Harris med Culture, People, Nature (ISBN 0-690-00708-6), men jag tror minnesbilden faktiskt främst kommer från Kannibaler och Kungar. Norming skriver:
Kannibalismen blev en historisk återvändsgränd. Välfärd och beskydd visade sig vara en framkomligare väg. På bynivå trädde de stora männen fram ur historiens töcken, driftiga välgörare och festfixare som distribuerade det överskott de samlat på sig. Med gåvorna befäste de sin maktposition och kom att utgöra ett slags prototyp för hövdingen, kungen, kejsaren, farao. En gång i världen handlade det om smågrisar och sagogrynspuddingar på Nya Guinea, idag om bonusar och jobbskatteavdrag. Men principen är densamma.
Den neolitiska revolutionen införde jordbruket och tämjde djuren. Långt senare slutade man i Mellersta östern att äta gris. Inte av något annat skäl än att svinhållningen hotade samhällets fortbestånd till följd av gravt försämrade ekologiska betingelser – skogarna hade skövlats och öknen bredde ut sig. Av liknande skäl helgades kon i Indien och köttätare förvandlades till vegetarianer. Ett religiöst tabu var förmodligen effektivare än vilken lag som helst. I de kulturella uttrycken urskiljer Harris alltid underliggande materiella förändringar. En krass historiesyn kan man tycka. Själv menar han att se saker som de var är det enda sättet att lära sig av det förflutna, och påpekar denne inbitne determinist, det finns utrymme för den fria viljan.
Att det finns utrymme för den fria viljan vet varje determinist:), åtminstone den som kan sin Bucharin. Viktigast är dock att konstatera att Harris ger oss verktyg att faktiskt förstå hur våra tankar formas av de materiella villkoren och hur detta kan (och oftast) utnyttjas av de härskande klasserna.
Att de materiella villkoren format vårt tänkande är såldes inget konstigt, att det är utvecklingen av det man med en mer marxistisk terminologi kallar produktivkrafterna som bestämmer de maktförhållanden som råder torde för de flesta egentligen vara lika uppenbart. Att vi nu befinner oss i det stadie där produktivkrafternas församhälleligande nått den nivå där för nästa steg i utvecklingen av makten över dessa står för handen visar sig bland annat i de senaste årens finanskris där staten framträder inte bara som ordningens upprätthållare när det gäller lag, ordning och territoriell integritet utan framförallt som upprätthållare av finansiell stabilitet.
Vad som däremot – så här några timmar efter jordens förutspådda men inte infriade undergång – framstår som lite oförklarat är uppkomsten av fundametalistiska religiösa föreställningar vare sig de manifesteras under islamisk eller kristen flagg.
Technorati Tags:
Marvin Harris, Jan Norming, essä
Senaste kommentarerna