Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Blir vi klokare med åren eller bara slöare
Fuskhysterin: “Det råder en fullkomlig hysteri i svenska media om människors eventuella fusk och om andra (rikare) människors reella fusk.
Vi kanske måste skaffa oss lite perspektiv på det hela. Jag är helt säker på att om vi frågade en vuxen svsnk om dennna någon gång i sitt livs fuskat, arbetat svart, varit sjukskriven utan att vara sjuk, tagit mot a-kassa fast man varit utomlands etc. Ja då skulle en majoritet ha gjort detta. Flertalet skulle ha gjort det när de var unga.
Om vi också inkluderade frågan om man någonsin begått ett brott så skulle förmodligen den sammanlagda andelen vuxna svenskar som begått nåt brott eller fuskat bli 100%. Flertalet när de var unga.
Alltså kan vi konstatera att mindre brott och fusk av mindre typ har de flesta gjort nån gång i sitt liv. Oftast i ungdomen. När folk blir vuxna uppför man sig bättre och klokare. Därför kan det faktum att Fredrik Reinfeldt en gång för länge sen betalade svart för en barnflicka inte anses vara speciellt allvarligt.
Men det har visat sig att en del människor inte blir klokare och vettigare med åren. Det gäller naturligtvis de flesta grovt kriminella. Men det verkar också gälla medlemmar i Moderata Samlingspartiet, inklusive dess regeringsmedlemmar och andra höjdare. Det är här problemen uppstår. När människor är vuxna och inte uppför sig på ett ansvarstagande sätt är det ett problem för hela samhället. Både moderaternas omogna agerande och de grovt kriminellas fortsatta brottslighet blir till problem som hela samhället på något sätt måste hantera.”
Anders Svensson har i stort sett helt rätt i det att de flesta säkert har gjort sig skyldiga till mindre brott och/eller fusk någon gång i livet, många säkert mer än en gång. Till en del har han också rätt i att en del sådant får räknas till kategorin ungdomsssynder. Huruvida minskningen av sådant med tilltagande ålder verkligen bara skulle vara en form av ökat ansvarstagande, tecken på mognad, är jag mera tveksam till. När det gäller vissa saker är det förstås så – ungdomens benägenhet att kanske ta en extra fridag på sjukförsäkringens beskostnad efter en blöt helg kan nog räknas dit dvs känns fel när man blir lite äldre (eller kanske är det bara för att festandet avtar?).
Att folks benägenhet att jobba extra svart minskar beror nog huvudsakligen på två helt andra faktorer 1) man får bättre ekonomi och 2) man orkar helt enkelt inte jobba så mycket extra. För en del är nog insikten om att åtminstone vissa typer av mindre brott/fusk skulle vara mera besvärande vid upptäckt när man blivit mer etablerad också en orsak. Men fortfarande gäller att rätt många även medelålders kan tänka sig (och gör) en del som kan kategoriseras som mindre brott/fusk.
Skiljelinjen tror jag är krokig och går t.ex. ofta mellan sådant som sker vänner och bekanta emellan respektive sådant som innebär systematiskt utnyttjande av arbetskraft. En annan skiljelinje går mellan sådant som direkt skadar andra respektive sådant som man åtminstone tror inte kommer att göra det (fortkörning skulle kunna vara exempel på detta, som ju dessutom avtar vid lite högre ålder på grund av insikt om sämre reaktionsförmåga). En tredje skiljelinje går mellan att konsekvent utnyttja svart arbetskraft respektive att betala någon svart som man vet huvudsakligen försörjer sig vitt.
En fjärde skiljelinje har mer med det rättsmedvetandet att göra dvs vissa typer av bestämmelser har svagt stöd varför brott mot dessa inte alls betraktas som brott/fusk. Vilka dessa bestämmelser är varierar mellan olika grupper och kanske också i viss mån geografiskt.
Det finns tror jag två skäl till varför det går att piska upp ett mediadrev mot fuskande moderata ministrar – och varför man bör göra det.
De har blivit valda på ett program som bygger på att folks fuskande (med bidrag) skall bekämpas. Då blir eget fuskande lätt problematiskt. De har i allmänhet hyfsad ekonomi. Då blir just betalning av svarta tjänster mera stötande, i synnerhet som det framstår som systematiskt.
Holstein vill ha utnyttja billig arbetskraft
: “Vi saknar bara politisk vision och handlingskraft. Vi borde också göra enorma investeringar i infrastruktur men köpa infrastrukturuppbyggnaden till internationella priser. Med andra ord skrota de svenska minimilönerna, ingen har ju råd att betala dem ändå, alla tvingas köpa svartjobb. ”
(Hittat via knuff.se.)
Johan Staël von Holstein tillhör inte de skribenter jag följer. Ibland dyker dock något alster upp t.ex. på knuff.se och kommenterandet gör mig lite nyfiken. Till en del håller jag med Holstein – det saknas politisk vision.
Men Holsteins vision är däremot inte särskilt intressant. Han vill upprepa dn idé Dubai byggs på; om att baserat på ett hårt utnyttjande – utsugning – av billig arbetskraft från Asien skapa ett nytt samhälle för de välbeställda (i vilket de vars arbete det bygger på inte har någon plats annat än möjligen som tjänstehjon). Det här, milt uttryckt, råa kapitalistiska 1800-talstänkandet – var kommer det ifrån?
Alltså man undrar – varifrån kommer år 2007 idéer om att vi som lever i den rika delen av världen skulle ha rätt att ytterligare berika oss baserat på direkt utnyttjande av billig arbetskraft från fattigare länder. Varifrån kommer denna idé om att de skall jobba här under väsentligt sämre förhållanden än motsvarande inhemsk arbetskraft?
Betala svart!
”Varför ska jag betala när andra inte gör det?: “– Svart arbete och skattefusk finns i alla länder och jämfört med de flesta andra så har vi faktiskt hög skattemoral i Sverige. Vi får ofta besökare från utlandet som undrar hur vi kan ha så höga skatter och så hög frivillig medverkan samtidigt. Och svaret är ju att de flesta ändå vill göra rätt för sig.”
Anders Stridh, strateg på Skatteverket, tror att skattemoralen luckras upp då ministrar och andra “framstående” personer avslöjas som fuskare. Jag tror knappast det, istället är det precis som herr Stridh också uttalar i intervju i Aftonbladet att
“För många är det ok att utföra mindre tjänster, byten etcetera, medan man ser på svart arbete i andra sammanhang mer allvarligt.”
Viktigt att komma ihåg är att denna informella ekonomiska sektor som består just av mindre tjänster, byten m.m. faktiskt finns överallt, inte är särskilt kopplad till skattenivå och till sin karaktär faktiskt är nyttig. Den möjliggör ett utbyte utan vilket rätt mycket skulle strula för många. Innebär inte heller ett egentligt problem så länge de flesta samtidigt “gör rätt för sig” dvs jobbar vitt, redovisar huvudelen av sina intäckter osv.
Jag tror dock att många ser mycket negativt på arbetsgivare som utnyttjar svart arbetskraft och lika negativt på rika eller åtminstone hyfsat välbeställda människor som alltså borde ha råd att betala lagstiftade avgifter.
Till kritiken av En ny skolpolitik (4)
Avsnittet 3 En skola med valfrihet och mångfald – åtgärder för en sammanhållen skola adresserar ett av problemen som ligger i kombinationen stor valfrihet för elever (och föräldrar) och en sammanhållen skola. Jag har länge funderat på detta och diskuterat det en del bl.a. hos Erik Laakso (där jag hamnade i polemik med en Johan som använde sin egen högst personliga erfarenhet som argument).
Rådslagsgrupens förslag utvecklar ett rätt bra resonemang om behovet av en sammanhållen skola för alla där faktiskt elever med olika bakgrund möts i det dagliga arbetet. Jag tror faktiskt att det är viktigt och vi vet ju att det är precis som framhålls i materialet:
Skolsystem som inte tidigt sorterar eleverna efter bakgrund når i internationella jämförelser bättre resultat för alla elever.
Generellt är ansatsen i detta avsnitt ytterst sympatiskt – lika vilkor, inga hinder egentligen för skolor med annan huvudman än kommunen (förstår inte varför också vi skall envisas med att kalla dem fria – ingår man i en skolkoncern är man oftast inte ett dugg friare än en kommunal skola). Alla skolor skall tillhöra det “gemensamma nationella svenska (tautologi? min anm.) skolsystemet”.
Men och det finns förstås några sådana. När man skriver att
“Vi vill, oavsett framtida system, genomföra ett antal omedelbara åtgärder; det handlar om tydliga regler som reglerar enskilda kommuners möjlighet att sälja ut kommunala skolor, att alla friskolor ska vara skyldiga att återinvestera sin vinst tillbaka till skolan,….”
tycker jag att man demonstrerar en märklig syn eftersom man ju alltså därmed hävdar att någon som vill starta en skola och därför investerar i lokaler m.m. inte skall kunna få avkastning på sin investering. Då borde ju kommuner vara förbjudna att lånefinansiera skolbyggnader (för att ta ett exempel). En skola som kan bedriva verksamhet uthålligt och till lägre kostnad än vad bidraget från kommunen ger skall naturligtvis vara fri att göra vad de önskar med eventuellt överskott.
Det hela blir än mer ologiskt när man skriver att
“Vi vill se en särskild lagstiftning som reglerar hur skolor får marknadsföras. Att locka till sig elever genom att erbjuda fri dator och gratis fjällresor är inte acceptabelt. ”
Alltså en skola som är förhindrad att göra vinst (eller i alla falla att dela ut den till ägarna) skall heller inte få göra det som rimligen alla skolor kommer att göra inom 5 år, nämligen förse sina elever med det för alla andra i samhället mest naturliga arbetsredskapet (eller i alla fall inte tala om at man gör det). Lite tidigare har man också sagt att “Det är inte acceptabelt att elever tvingas gå i skolor med undermåliga skollokaler där det exempelvis saknas utegårdar, idrottshallar, bibliotek eller moderna läromedel.” Man skulle sålunda inte få ha någon alternativ modell för idrottsundervisning, man får inte bedriva utomhuspedagogik för då riskera man antagligen att klassa ssom havandes undermåliga lokaler, man måste ha ett skolbibliotek (duger inte folkbiblioteken) och man måste ha moderna läromedel, dock inte datorer till alla elever.
SKatteverket ute och fiskar
350.000 nätanvändare kartlagda: "Företaget Bahnhof hotas av vite, eftersom de vägrar lämna ut kunduppgifter till skatteverket.
I dag kan aftonbladet.se avslöja att .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) redan har lämnat ut sina kunduppgifter till skatteverket. "
Bahnhof har i alla fall sagt nej vilket hedrar dem. Något som hedrar .se kan jag inte finna i detta.
Jag har haft besök från Skatteverket på min blogg. Fåfäng som jag är har jagförstås trott att någon på verket var intresserad av vad jag skriver. Nu verkar det väl mera sannolikt att de kartlägger eventuella inkomster – tji fick dom!
Vi vill inte kontrollera hela svenska internet
Aftonbladet: “Vi vill inte kontrollera hela svenska internet” :
"Ointresserade av det privata
Kunduppgifterna som Skatteverket begär in rör inte enstaka fall där man redan tidigare har en brottsmisstanke.
I stället begär man in ett brett underlag, som i Bahnhofs fall alla webbhotellkunder från 2004 till 2006. Det innebär att många kunder blir kontrollerade, trots att skatteverket inte misstänker de enskilda personerna för något. Många av de som blir kontrollerade behöver alltså inte ha gjort något olagligt.
Tror du att folk kan känna sig kränkta av ert sätt att arbeta?
– Den frågan har jag fått förut. Men vi vill exempelvis inte titta på vilka som har besökt en viss porrsajt. Det är fullständigt ointressant för oss, för det finns ingen beskattning i den frågan. Vi skulle inte ha något nytta av den information och vi får inte hämta in sådan information heller."
Aftonbladet redogör för Skatteverkets mycket underliga sätt att bedriva verksamhet. Man tycker sig tydligen ha rätt att kräva att Internetleverantörer och webbhotell, service providers, lämnar ut omfattande uppgifter om alla sina kunder. Det är förstås helt oacceptabelt och ett exempel på rent missbruk av makt. Det är ett direkt kränkande av den personliga integriteten och borde – om nu inte gäällande lag räcker – förbjudas. Enligt en annan artikel i Aftonbladet så kräver alltså Skatteverket in följande:
Uppgifterna som Skatteverket vill ta del av rör Bahnhofs webbhotellkunder mellan åren 2004 till 2006. Skatteverket uppger i en skrivelse till Bahnhof att de vill ta del av kunduppgifter som namn, adress, personnummer, datum för check-in och check-out, fakturerade belopp och samtliga domännamn.
Observera att jag inte här använder ordet kränkande i den närmast parodiska form det används av alla möjliga individer och grupper i det offentliga samtalet idag. Jag använder det i dess mera traditionella mening just i sammanhanget personlig integritet. Den skall vi skydda. Inga uppgifter om enskilda bör få samlas in som inte är nödvändiga för viss verksamhet. I de flesta fall innebär det att bara uppgifter som skall användas vid beräkning av skatt skall få samlas in av Skatteverket. Så finns det ju t.ex. regler för vilka uppgifter banken, arbetsköparen och andra måste lämna. Även här är det förstås rimligt att huvudregel är att uppgifter om konsumtion bara får granskas i det fall misstanke om brott föreligger. Kunder hos en service provider som Bahnhof gör sig ju bara skyldiga till konsumtion med vilken Skatteverket intet har att skaffa. Bara om man i något enskilt ärende har behov av att efterforska eventuella inkomster kan man tänka sig att de ens skulle få fråga – kräva borde vara begränsat till brottsutredning och beslut från domstol.
I denna fråga tycks ju Skatteverket infört omvänd bevisbörda – alla är skyldiga tills motsatsen bevisats!
En dator till varje 9:a
Nior får varsin MacBook: “28 niondeklassare i Broängskolan i Botkyrka kommun får snart varsin MacBook som stöd för inlärning och studier. Satsningen är ett led i en större medveten ambition att göra eleverna mer digitalt kompetenta. Skolan har redan 250 MacBookdatorer och arbetar mycket med media.”
Broängsskolan visar framfötterna igen. I dag fick jag skolans pressmeddelande (se nedan) om satsningen som ju också uppmärksammats i MacWorld. Man kan förstås invända att detta inte omfattar alla elever, som det ju gör i delstaten Maines satsning på årskurserna 7 och 8 som jag skrivit om tidigare, men det demonstrerar att det är möjligt inom befintliga resurser. Den genomsnittliga kostnaden för en grundskoleelev är ca 70 000 kronor. En MacBook torde om man köper till en hel skola kanske hamna runt 3 000 kronor per år.
Broängsskolan gör mycket annat roligt, de var t.ex. kanske först ute med podcasting. En koll på deras hemsida är väl värd sin tid för den som är intresserad av ett innovativt förhållningssätt till användande av teknik i lärandet.
Pressmeddelande
En dator per elev
Denna vecka delas en bärbar dator, MacBook, ut till varje elev i åk 9 i Musik och medialaget på Broängsskolan. Satsningen innebär att eleverna nu fullt ut kan integrera den nya tekniken i sitt lärande. Sedan tidigare har de arbetat med egna hemsidor, filmskapande, musik och bilder för att förstärka och motivera till ökat lärande.
En skola utan väggar
Madeleine Sahlin, arbetslagsledare i Musik och media, är laddad inför arbetsåret. -Det här ger oss möjligheten att arbeta fullt ut med vår pedagogiska idé att skapa “en skola utan väggar”. Då kan vi fokusera på kommunikation och lärande utan att vara beroende av tid och rum. Nu kan vi som lärare också möta våra ungdomar virtuellt när vi sitter upploggade mot varandra. Vi vill möta och utmana eleverna där de befinner sig och öka deras medvetenhet och förmåga att orientera sig som producenter och konsumenter av media. Att niorna nu får varsin dator innebär också att våra 7or och 8or får större tillgång till datorer. Där har vi nu två användare per dator. Det här kommer verkligen ge oss möjligheten att ta ett steg till avlutar Madeleine.
Inom ramen för ordinarie budget
Broängen är en F-9 skola i Botkyrka kommun som de senaste fem åren byggt upp en mediepedagogisk verksamhet där lärare med stöd av mediepedagoger utvecklar nya metoder för lärande. Skolan har successivt byggt upp datortätheten på skolan och i nuläget finns det i snitt en bärbar Apple-dator per fem elever. Rektor Christel Bäckström motiverar satsningen med att det är en naturlig fortsättning på Broängens ambitioner att hela tiden utveckla verksamheten för att följa med i den allt snabbare samhällsutvecklingen. Hon poängterar att mediasatsningen har gjorts inom ramen för skolans ordinarie budget utan att skära ner på personal. Vi är minst lika personaltäta idag som vi var för fem år sedan. Satsningen har gett utdelning på elevernas resultat och vi ser också att elevernas och lärarnas digitala kompetens är enastående jämfört med andra skolor. Vi är övertygade om att våra elever lämnar oss bättre rustade för framtiden.
Vem äger Aftonbladet?
Aftonbladet Hierta AB: "Aftonbladet Hierta AB ägs av den norska mediekoncernen Schibsted ASA och Landsorganisationen, LO. Schibsted äger 49,9 procent och LO 50,1 procent av aktierna
Schibsted har i kraft av sitt aktieinnehav det fulla industriella och ekonomiska ägaransvaret för Aftonbladets utveckling.
LO:s innehav utgörs av preferensaktier med fast avkastning. LO har vetorätt vid tillsättandet av politisk chefredaktör och dess ägande garanterar att ledarsidan förblir oberoende socialdemokratisk."
Ibland retarjag mig på att folk tycker att Aftonbladet som tidning (alltså inte bara ledarsidan) skall vara socialdemokratisk. Jag trodde att Schibstedt var majoritetsägare – det skulle ju kunnat förklara den kommersiella förflackningen – men så är inte fallet. Det vill säga att i praktiken så har ju Schibstedts trots att de bara har 49,9 procent det fulla industriella och ekonomiska ansvaret medan majoritetsägaren “bara” har vetorätt vad avser politisk chefredaktör. Frågan blir då vem som har det redatkionella ansvaret – det nämns inte i presentationen av koncernen.
Det framgår dock att Schibstedts utser ordförande i styrelsen som består av 7 ledamöter, fast totalt är de 8 enligt listan. 4 av dessa utses dock av LO. Eftersom styrelsen sysslar med strategi blir alltså LO huvudansvarig för Aftonbladet-koncernens strategi i kraft av majoritet i styrelsen. Om man alltså har synpunkter på den strategi som ligger till grund för Aftonbladet-koncernen så är det Wanja Lundby-Wedin, vice ordförande, och ledamöterna Kjell Ahlberg, Anders Bergström och Erland Olausson men bör lämna dessa till (åtminstone om man är LO-medlem). I årsredovisningen 2006 är det lite svårbegripligt hur det är med arvoden till styrelsen:
….erhåller inte heller några ersättningar utöver styrelsearvoden. För representanter från Schibsted utgår inget styrelsearvode då ett styrelseuppdrag är att betrakta som ordinarie arbetsuppgift. Aftonbladet har dock betalat en ersättning till Schibsted ASA för de styrelserepresentanter som representerar koncernen. Styrelsearvodena har för 2006 uppgått till 93 600 kronor för ordförande, 68 000 kronor till vice ordförande, 61 000 kronor till ledamöter valda av
bolagsstämman samt 1 000 kronor per ordinarie styrelsemöte till ledamöter utsedda av de anställda.
Jag förstår inte riktigt men man får väl anta att Wanja Lundin får 68 000 kronor och att de övriga av LO utsedda 61 000 kronor som alltså i praktiken betalas av LO. Totalt tycks LO ha erhållit 3 600 000 kronor i utdelning för året 2006 om nu bolagsstämman godkände förslaget.
Säg nej till kommunarrest!
Sätta Flyktingar I Kommunarrest: “Att begränsa flyktingars rätt att bosätta sig var de önskar är ett i grunden kasst förslag. Det är ett förslag som flörtar med främlingsfientlighet. Det är ett förslag som ska locka tillbaka den hel- eller halvrasistiska delen av tidigare s-väljare som i förra valet röstade på SD. Det är ett förslag som bygger på tvång och misstänkliggöranden. Det är ett rejält dåligt förslag och det bör plockas tillbaka som den nedskjutna ballong den förhoppningsvis är”
Erik Laakso tar upp ett förslag i den socialdemokratiska budgeten som jag inte kommenterade tidigare. Ett av skälen till att jag avstod är att jag redan tidigare deklarerat min ståndpunkt som råkar sammanfalla med herr Laaksos. Ett annat skäl är att ett av kommunalråden i Södertälje, Anders Lago, och därmed kamrat i arbetarekommunen därstädes är en av aktivisterna för denna erbarmeliga politik. För mig är denna linje uttryck för precis det som Laakso anger ovan – flört med främlingsfientlighet, rasism eller vad man nu väljer att kalla det.
Att det bakom denna flört finns reella problem att hantera är en annan sida av saken. Eftersom Södertälje råkar vara en populär stad för många nyanlända kommer många att bo oacceptabelt trångt, inhysta hos släkt och vänner. Koncentrerad trångboddhet kan bara hanteras på två sätt – byggas bort, och det finns utrymme och behov av det, respektive stimuleras bort, genom som Laakso förespråkar positiva incitament att bosätta sig annorstädes.
Nu är det förstås så att den ambition som Södertälje har att vara en attraktiv kommun att bosätta sig i främst riktas till högutbildade med stark köpkraft och som därmed kräver bostäder i attraktiva lägen. Dit räknas förstås inte de områden där de nyanlända trängs. Inte heller är de köpstarka utan betraktas mest som en kostnad – eftersom statens bidrag är tidsbegränsat. Inte underlättar vi heller för den kreativitet och företagsamhet som ofta återfinns bland nya svenskar. Deras verksamheter ses oftast som suspekt, tillhåll för svartarbete och begränsas av allehanda regelverk som förstås skall göra det så svårt som möjligt att etablera sig.
Detta är inte socialdemokratisk politik (eller borde inte vara det). Nu innehåller dessbättre förslagen när det gäller flyktingmottagande en del annat riktigt bra. Själv gillar jag verkligen solidaritetsbonusen, om vilken man kan läsa hos Luciano Astudillo.
Socialdemokratisk budget?
: "2 000 kronor lägre skatt per år plus ett lika stort retroaktivt belopp vill socialdemokraterna satsa på pensionärerna……Sverige behöver inte fler orättvisor. Orättvisor är inte produktiva. Vad Sverige behöver är en politik som tar vara på de möjligheter som högkonjunkturen ger så att Sverige får fler jobb även i framtiden….. Nytt innovationslån. Många småföretagare och uppfinnare har svårt att få finansiering till nya produkter eller expansion. Vi föreslår därför att 40 miljoner kronor per år ska satsas på innovationslån med en förenklad ansökningsprocess och låga krav på medfinansiering…….Kunskap och bildning ger möjligheter till både personlig utveckling och frigörelse, samtidigt som satsningar på utbildning kan vara ett sätt för både unga och vuxna att ta sig vidare i livet…….Lärarledd läxläsning. I dag går många elever ut grundskolan utan fullständiga kunskaper i kärnämnena. För en del barn gör trångboddhet att det inte finns någon lugn vrå att göra läxorna i. Andra får inte den hjälp de behöver av sina föräldrar. På många håll i landet har frivilliga krafter engagerat sig. Men ett så viktigt kunskapsarbete ska inte vila enbart på ideella insatser. Vi föreslår därför en särskild satsning på lärarledd läxläsning för alla barn i grundskolan…….Nygamla miljöbilar. Miljövänligare transporter kräver miljövänligare bilar. Men alla har inte råd att köpa en ny miljöbil. Vi satsar därför 150 miljoner kronor i stöd till efterkonvertering av bilar, så att fler får möjlighet att köra miljövänligt.
"
(Hittat via dn.se.)
Det finns en del godbitar i den socialdemokratiska budget, några ses ovan hämtat från Nuder/Sahlins artikel på DN Debatt. Utmärkt är att det föreslås ett skatteavdrag för pensionärer motsvarande jobbavdraget. Det går att förstå alliansens jobbavdrag i relation till sådana i arbetsför ålder som inte jobbar – alltså ett försök att verkligen stimulera fler at arbeta.Det går däremot inte att förstå vad pensionärerna gjort för ont, eller är avsikten att alla 80-åringar skall skaffa sig ett arbete??? Det finns helt enkelt ingen begriplig logik bakom varför pensionärer skall betala högra skatt än folk som jobbar.
Gott är också att mitt parti upptäckt att subventioner av folks nybilsinköp (av miljöbilar) knappast är särskilt fördelningspolitiskt vettigt och att det nu föreslås ett bidrag för konvertering av äldre bilar. Problemet med det är väl att det sannolikt är konvertering till etanoldrift man tänker sig – hur är det med regnskogen i Brasilien?
Lite mer osäker känner jag mig vad det gäller den professionella läxläsningshjälpen. Ambitionen är god men sannolikt skulle höjd ambitionsnivå i den dagliga skolverksameten (inte nödvändigtvis endast en budgetfråga) ge samma resultat. En uppdatering av skolans mål, innehåll och arbetsmetoder inklusive en dator till varje elev skulle vara mer framåtsyftande. Skolan är emellertid ett stort problem ur diskussionssynpunkt eftersom vi inte har problemformuleringspriviligiet på området. Nu reagerar vi mer an agerar, nu ställer vi till med rådslag som utgår från andras frågor, nu saknar vi en i ideologi baserad framtidsvision som möter 2000-talets frågor.
Återställare beträffande andra skatter – förmögenhet, fastighet – är jag ambivialent inför. Självklart skall skatt utgå på avkastning – oaktat på vilket sätt kapitalet är placerat. Principen bör dock vara att beskattning sker när avkastningen materialiseras – vid ränteutbetalning, vid hemtagande av vinst etc.
Lysande är satsningen på vuxenutbildning. När man vill ha mer folk i arbete är det oerhört viktigt att det finns många möjligheter att vidareutbilda sig, både när det gäller mer grundläggande kompetens (gymnasial) och när det gäller mer specialiserad sådan mer yrkesinriktat.
Senaste kommentarerna