Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Utmärkt om upphovsrätt
Avskaffa upphovsrättslagen och lev upp till vallöftet: "Enligt ett yttrande från EU:s generaladvokat är internetleverantörer inte skyldiga att röja sina kunders identitet, om inte det egna landets lagar kräver detta. Beskedet vänder upp och ned på det svenska utredningsförslaget om att låta upphovsrättsinnehavare begära ut namn på fildelare, ett förslag som enligt regeringen har som syfte att anpassa svensk rätt till EU-rätt. Utan krav från EU måste vi själva ta ställning till om vi verkligen vill starta ett krig mot fildelarna.
Sommaren 2006, tre månader före valet, sa min partiordförande Fredrik Reinfeldt i en tv-intervju att vi måste visa att vi lever med vår tid. Att jaga en hel ungdomsgeneration var inte syftet med nedladdningsförbudet, och inget som vi vill använda rättsväsendets resurser till.
Nu när han sitter vid makten kan han inte rimligen stifta en lag som hjälper skivbolagen att dra var och varannan tonåring inför rätta, ibland för att ha laddat hem någon enstaka mp3-fil. I stället borde regeringen göra det motsatta och avskaffa dagens upphovsrätt. Därmed avkriminaliserar vi kopiering för privat bruk."
(Hittat via knuff.se.)
Det är faktiskt intressant att den moderata riksdagsmannen Karl Sigfrid på ett bra och pedagogiskt sätt argumenterar mot regeringens förslag när det gäller fildelning och detta inte bara för kvaliteten på hans argumentation utan också för att han pekar på att nuvarande statsminister Reinfeldt faktiskt tre månader före valet uttryckte en helt annan uppfattning än den som nu komer till uttryck i förslag från regeringen.
Man kan ju möjligen vara lite förvånad över den oskicklighet som regeringen – i detta fall med Beatrice Ask i spetsen – uppvisar både när det gäller att underblåsa missuppfattningar om vad upphovsrätt är men också när det gäller att välja sina strider. Att skärpa lagstiftningen i den multinationella skivindustrins favör är inte bara dumt i sig utan riktigt dumdristigt om man beaktar att fildelning är för oerhört många svenskar idag självklart. Det är nog inte så svårt att få igenom lagföslaget i riksdagen men det kommer att visa sig oerhört svårt att få accept i det allmänna rättsmedvetandet – sådana lagar minskar respekten för andra lagar, för lagstiftaren och för politiken.
Jag gillar Sigfrids avslutande exempel på hur Pirate Bay-razzian skulle sett ut för 20 år sedan:-)
Motsvarigheten till Pirate Bay-razzian hade för tjugo år sedan varit att storma Sonys fabriker, konfiskera alla dubbelkassettbandspelare och stänga ned huvudkontoret. Precis som The Pirate Bay tillhandahöll Sony, och många andra stora elektronikföretag, ett verktyg för kopiering utan att själva kopiera eller inneha kopior av upphovsrättsskyddat material. I det så kallade Betamax-fallet uttalade den amerikanska Högsta domstolen att Sony inte kunde hållas ansvarigt för brott mot upphovsrätten. Varför polisen aldrig stormade Sonys fabriker är lätt att förstå, och lika lätt är det att förstå varför The Pirate Bay får just denna behandling. Några teknikintresserade ungdomar i en källare – utan pengar, utan jurister och utan pr-konsulter – är en mer tacksam måltavla än ett multinationellt bolag.
Nu får vi se hur regeringen med Reinfeldt och Ask hanterar kritiken respektive om Sigfrid kan få med sig övriga inom högeralliansen. Skulle förstås gärna se samma klarsyn från mitt eget parti.
Imperiets metod illustrerad
USA stärker vänskapsband med vapen till Mellanöstern: "Flera olika källor har de senaste dagarna uppgett att USA:s militära biståndspaket på över 400 miljarder kronor ska fördelas på Israel, Egypten och Saudiarabien samt stater vid Persiska viken. Totalsumman är på runt motsvarande 400 miljarder kronor, nästan tio gånger högre än den samlade svenska försvarsbudgeten på 44,2 miljarder kronor.
För första gången ska Saudiarabien få avancerade vapen som satellitstyrda bomber och Israel har denna gång inte haft allvarliga invändningar. Kanske beror det på att Bushadminstrationen klart har uttalat att inga avancerade, offensiva vapen får utplaceras nära Israel."
Missade gårdagens eminenta illustration till det Chalmers Johnson skriver om. DNs rubriksättning är ur det perspektivet lysande!
På Pasteys Plats relateras humanitärt bistånd till militärt “bistånd” – tänkvärt.
USA – imperiet (på fall)
USA ett kolonialvälde: "Chalmers Johnson drar paralleller till de romerska och brittiska imperierna. USA av i dag har nästan exakt lika många större baser som drottning Victoria kunde peka på 1898 när väldet var som mäktigast – 36 flottbaser och garnisoner. I romarriket krävdes 37 baser för att kontrollera dess stora territorium.
–Kanske, spekulerar Johnson, ligger det optimala antalet större citadell och fästningar mellan 35 och 40 för ett imperium som strävar efter att dominera världen.
Chalmers Johnson utmålar den fredliga nedmonteringen av det brittiska imperiet som en modell för USA. Han noterar, med tillfredställelse, att Blowback-trilogin legat på bästsäljarlistorna"
Karin Henriksson refererar ur Chalmers Johnsons trilogi om det amerikanska imperiet – Blowback, Imperiedrömmar och Nemesis. De två första finns såvitt jag förstår i svensk översättning, Nemesis är helt nyutkommen. Alla hittilsvarande imperier har ju präglats av ambitionen att påtvinga resten av världen den egna “överlägsna” livsstilen och retoriskt försvarats med den egna civilisationens företräden framför de undertryckta/koloniserde folkens. I själva verket är det förstås de egna ekonomiska intressena, kontroll över handel, över råvaror, över arbetskraft etc. som styrt.
Allra värst blir det faktiskt när man skärskådar det senaste imperiebygget USA. Inte därför att det skulle vara brutalare än sina förgångare utan just genom den retorik som används. Just genom att det nu är demokrati, mänskliga rättigheter och liknande begrepp som dominerar retoriken – i vars namn man alltså kvarhåller folk i fattigdom, mördar, våldtar och lemlästar. Ur just denna aspekt borde Johnsons trilogi som påvisar det militärindustriella komplexets roll i USAs politik läsas och som Karin Henriksson citerar:
Det är omöjligt att föreställa sig att en president ur något- dera partiet skulle motsätta sig det militärindustriella komplexet, de 16 underrättelsetjänsterna och det militära politiska inflytandet.
Jag behöver kanske påpeka att Chalmers Johnson är professor emeritus vid University of California, San Diego.
Porr – tecken på framsteg?
Jag tillhör dem som ofta med viss behållning löser Blogge Bloggelito, han har t.ex. när det gäller yttrandefrihet samma åsikter som undertecknad, är en bra debattör när det gäller psrostiturion och narkotikapolitik m.m. Så hade han tidigare idag en bra kommentar till den märkliga nyheten att svenska ungdomar prostituerar sig – vilket vid närmare granskning visar sig vara helt gripet ur luften. Möjligen har Metro hittat ungdomar (ålder oklart) som visar upp sig via nätet. I polisens värld blir detta människohandel (något är allvarligt fel i huvudet på polisens talesmän). Sen repeteras nyheten i Aftonbladet och Expressen – sanslöst dålig journalistik!!!
Lite senare skriver Blogge om sitt specialområde Kina. Det han uppmärksammar är att det producerats en porrfilm i Kina (alltså inte i Hongkong). Filmen heter ”Bondbröder och lantsystrar” (农民伯伯乡下妹, Nóngmín bóbó xiāngxiàmèi). För Blogge är detta tydligen fantastiskt men tyvärr försvinner en del av hans vanliga skärpa (jag lånar några illustrationer). 
Plötsligt så är tydligen porr (mot vilken jag inte har några invändningar) en viktig del i ett samhälles utveckling – och då inte bara förekomsten av utan viktigt inhemskt producerad. Två skäl anförs varför man nu "testat " att producera kineskisk porr – nationell stolthet (för mycket japanskt) – och ekonomi (stora skatteintäkter möjliga). Lite besviken verkar den gode Blogge då filmen
" Som pornografi betraktad är den emellertid ganska värdelös. Den är som sagt fullt pornografisk, med närbilder av kön, men utan närgångna penetrationsbilder – på gränsen till mjukporr med andra ord. Men den saknar helt sexuell finess, skönhet och klass.“
Samtidigt så är den anpassad till kinesernas tydligen mycket trista sexliv
”den är helt anpassad till fattigare kinesiska landsbygdsförhållanden, och skulle inte gå hem någon annanstans. Den har ett typiskt kinesiskt stuk, inte bara i handling, gester, språk och tonfall, utan även i hur själva sexet gestaltas. Oralsex förekommer inte, och förspelet är minimalt – detta är en spegling av mångas trista sexliv i Kina, särskilt på landsbygden"
Blogge ser dock framåt:
“Jag ser fram emot det för att det innebär att landet blir humanare och friare, men också för att Kina förmodligen skulle kunna skapa världens bästa porrfilm. Det är inte bara så att man har ”http://www.flickr.com/photos/keelin/363738138/in/pool-93274748@N00" target="_blank">världens vackraste flickor, utan också att man har ett konstnärligt handlag i allt man gör, ett handlag som oftast saknas i den mer brutala västerländska porren."
Alltså – man (kineser, förmodligen geneteiskt betingat) har ett konstnärligt handlag i allt man gör men producerar ändå porrfilm som är ganska värdelös
Huvudfrågan är emellertid om inhemskt producerad porrfilm är av något särskilt värde när det gäller ett lands utveckling mot att bli
“humanare och friare”
Efter att själv ha pratat med kinesiskor som jobbade 7 dagar i veckan 12 timmar om dagen på marknader så känns det väl som om facklig kamp för rimliga arbetsvillkor och rimlig lön skulle vara ett rimligare tecken på ett humant och fritt samhälle.
Solidarisk miljöpolitik
Hittar en debattartikel av Göran Greider i GP:
Klimatet utmanar ideologierna: "Klimatfrågan är på allas läppar, men verkar i hög grad stanna just där. Forskarrapporterna och larmen om klimateffekten har ju anlänt på allvar i en tid som är djupare präglad än någonsin av den rådande marknadsliberalismen. Det betyder att frågorna till varje pris måste individualiseras – vad gör du för klimatet? som det heter i kvällstidningarna.
En annan variant är att de teknifieras: Kärnkraften är “ren” och avfallet glömt, liksom den obegränsade konsumtionsideologi den befrämjar. Och den bättre ställda medel- och överklassen uppmanas till en ny sorts köpfest: Så kan du använda din egen plånbok för att minska miljöhoten.
Sällan nämns det att den låginkomsttagare som inte ens har råd att köpa en miljöbil utan tar bussen, som inte kan flyga en eller två gånger till solstränderna varje år och som köper en begagnad cykel i stället för en ny till sitt barn, redan gör av med långt mindre energi.
Fördelningspolitiken är i stort sett utraderad ur miljödebatten. Bäst samvete ges till den som köper flest utsläppsrätter! "
(Hittat via Bloggportalen.se.)
Om vi bortser från de seenaste årens domedagsprofeters favorittema klimathotet så tror jag det är rimligt att hävda att vi gjort betydande insatser för att minska miljöpåverkan av mänskliga aktiviteter – rening av avlopp, borttagande av bly i bensing och i andra sammanhang, minskade kvicksilverutsläpp, freon etc. Mycket av detta har gjorts på ett ur fördelningsssynpunkt rimligt sätt dvs det har inte gjorts så att enskilda människor med låga inkomster drabbats negativt av åtgärder (annat än möjligen i speciella fall – tänker t.ex. på anslutningsavgifter til kommunalt avlopp). Generellt tycker jag alltså att vi har en historia av åtgärder på miljöområdet som stämmer väl med åtminstone min ideologi.
Själv har jag oerhört svårt med alarmisterna och kanske särskilt deras individualisering av problemen. Så visar historien ganska tydligt att det är via nationell och internationell politik som man kan åstadkomma väsentliga förändringar. Eftersom Sveriges roll möjligen kan vara att gå före (vi måste samtidigt inse att vi är så få att vår relativa andel trots hög förbrukning per invånare är liten) men det bara är globala åtgärder som ger betydande effekt. T.ex. så är det visserligen så att transportsektorn totalt i världen lämnar ett relativt stort bidrag till utsläppen av s.k. växthusgaser men den svenska andelen är marginell varför en enskild medborgares eventuellt förändrade vanor (minskat bilåkande) i realiteten inte ens gör en mätbar skillnad.
Vill vi göra något åt transportsektorn med utgångspunkt i socialdemokratisk ideologi så är det inte åtgärder som fördyrar eller hindrar låginkomsttagare från att transportera sig eller få tillgång till billigt kött från Brasilien vi skall ägna oss åt. Det är alternativa bränslen vi skall satsa på till så låga priser som möjligt. Då har vi inte bidrag till nybilsköp utan bidrag till konvertering av gamla bilar. Då försvinner förslag som biltullar ner i papperskorgen lika snabbt som de väckts just genom att de direkt missgynnar de med låga inkomster.
Geider tar upp upp kärnkraften som exempel på någon slags teknifiering. Kanske har han rätt men samtidigt adresserar han ju indirekt frågan om elproduktion. El behöver vi både för produktion och vardagsliv. Den kan i stor utsträckning produceras utan utsläpp men då till en kostnad i form av utbyggda älvar och liknande miljöpåverkan. De alternativ som är populära att satsa på idag är oftast av karaktären väderberoende, det är som om det finns folk som tror att vindkraft kan ge ett betydande bidrag trots att det är uppenbart att vi inte förbrukar el i takt med vindstyrkan (samma gäller ju för solenergi) och hittills klarar vi inte att lagra mängder med el. Såväl kärnkraft som kraftvärmeverk (som kan eldas med olja/kol, soppor och med varierande utsläpp) har den tydliga fördelen att de kan köras när elen behövs – som solfattiga perioder på vintern – och den elproduktionen behöver ersättas. Inte helt enkelt att se hur dock men det är ett område där forskning borde intensifieras.
Mer etanol i tankarna
Frukost med GP – del 2: "– Det kändes precis som vanligt att komma hit, säger Persson – och syftade förmodligen på alla fotografer som välkomnade honom.
– Den politiker som tror att bilen bara är något man bara kan vifta bort, det är något som kommer att straffa sig. För vanligt folk har nog bilen betytt mest för möjligheten till frihet, säger Persson.
Persson pratar om bilen som klassfråga.
– När vi fick bil fick vi bestämma var vi skulle åka, när vi skulle åka. Vi kom till metropolen Katrineholm, vi kom till svampen i Örebro. Men vi kom inte till Stockholm för Stockholm var farligt för en bonde från Sörmland.
– Bilen är en förutsättning för dagligt liv."
Johanna Melén rapporterar från ett frukostseminarum där bl.a. Göran Persson deltog. Det är förstås oerhört viktigt att just erkänna bilens betydelse för människor i vårt land, både för rörlighet i största allmänhet – möjlighet för de flesta att resa, hälsa på släkt och vänner – eftersom vi är ett land med stora avstånd och relativt glest befolkat. Den är lika avgörande för att i detta glest befolkade land skapa förutsättningar för att folk skall kunna jobba utan att vid varje byte av jobb också byta bostadsort (med allt det för med sig av trassel med familj, boende etc). Själv tllhör jag dem som pendlar drygt 14 mil om dagen sedan 27 år på en sträcka som bara till en del har användbar kollektivtrafik.
Lite märkligt är det förstås att då höra hur Göran Persson alltså identifierar bilen (alltså möjligheten för alla att ha tillgång till) som en klassfråga och samtidigt försvara biltullarna i Stockholm som ju alldeles uppenbart just är ett påhitt som missgymnnar de med små ekonomiska resurser.
Jag tror att rätt strategi för att komma bort från oljeberoendet (som behövs alldeles oavsett dess miljöstörande betydelse) skall vara baserat på stimulans. Eftersom det stora flertalet inte har råd att köpa nya bilar sker en förändring som lägger störst stimulans på nybilsköpare mycket långsamt – det tar väl upp emot en 10 – 15 år innan det innebär en närmast total “förnyelse” av bilparken. Om man också satsade på åtgärder som gör att bilägare med äldre bilar stimuleras på motsvarande sätt att övergå helt eller delvis till förnyelsebara bränslen skulle oljeberoendet minska snabbare. Själv kör jag med halva tanken fylld med E85 utan problem. Ett bränsle som alltså innehåller runt 40 – 50% etanol skulle sannolikt fungera i alla gamla bilar – varför inte ett E50 i pumparna på bensinstationerna?
Många som yttrar sig i denna debatt verkar dels fullständigt sakna förståelse för bilens betydelse för människor t.ex. Jinge , dels också sakna förståelse för bilens betydlse för att vårt samhälle skall fungera t.ex. Jinge🙂
Högeralliansen – alla orättvisors moder
Det är roligt med folk. Bengt Silverstrand inser t.ex. inte att just vårt sätt att argumentera mot alla typer av förändringar försätter oss i underläge. Vi dvs partifolk tenderar att skrika högljutt om de skriande orättvisor som uppstått efter bara ett halvt års maktinnehav för högeralliansen trots att man ju lätt kan inse att huvuddelen av de orättvisor som drabbar folk inte har uppstått efter den 1 januari 2007. Det finns heller ingen anledning att tro att högeralliansen drivs av någonslags närmast kontrarevolutionärt patos ur vilket de hämtar en uppsjö förslag för att slå på de svaga – de genomför i princip den politik de fått en majoritet att rösta på.
Att ge fler människor möjlighet att köpa sin bostad beskrivs som slakt på hyresrätten och anses leda till segregation, precis som om vi inte redan lever i en starkt segregerad bostadsmarknad. Det är ju bara att besöka något miljonprogramsområde för att få det bekräftat och det uppstod inte den 1 januari.
Särskilt roligt blir det när Silverstrand använder ett citat från Åsa Linderborgs bok som han citerar från en ledare i DA:
Socialdemokraterna (Bengt Silfverstrand): "”Jag stämplar in tre minuter över sju och jobbar till sex minuter över fyra. Jag sliter som ett svin i åtta timmar och får betalt för fyra. Resten stoppar Wallenberg i egen ficka”, deklarerar Åsa Linderborgs pappa – metallarbetare i Västerås i den kritikerrosade och mycket läsvärda boken ”Mig äger ingen.”
Nattstånden klasskampsretorik invänder en del. Nej, snarare en lika rimlig och relevant beskrivning av arbetets vardag och verklighet nu som då” avslutar Hans Larsson sin ledare i DA.
Än finns det hopp – motståndet lever, konstaterar han. (fast jag hittar inte citatet, min anmärkning)
Synd bara att det finns socialdemokrater som i stället för att angripa de skriande och uppenbara orättvisorna i samhället ägnar sin bloggkraft åt att gå till storms mot fackföreningsledare som protesterar mot att asfaltsarbetare och andra med typiska säsongsarbeten drabbas särskilt hårt av försämringarna i a-kassan. S-bloggaren som p g a av sitt ständiga lir på högra planhalvan av jublande borgare döpts till ”No. 1” tycker att det både är rätt och rimligt att den som bara jobbar halva året – oavsett skälen till detta – inte ska vara berättigad till a-kassa under den del av året han går utan jobb."
Om, vilket jag till fullo tycker, Linderborgs pappas beskrivning är korrekt (även om graden av utsugning kan diskuteras) så blir frågan var motsvarande mervärde tar vägen när det gäller vårdbiträden, undersköterskor, vaktmästare m.fl. anställda i den offentliga sektorn? För det kan väl inte vara så att deras lön verkligen motsvarar arbetets verkliga värde eftersom de oftast har betydligt lägre lön än industriarbetaren, vars lö ju i beskrivningen bara utgör halva värdet. Vi blir väl lika utsugna vare sig vi jobbar privat eller offentligt, eller?
Mer problematiskt blir det emellertid när Silverstrand attackerar Erik Lakkso, en av de socialdemokrater som verkligen försöker tänka lite till, som verkligen försöker föra en dialog med alla oss som läser hans blogg. just diskussionen om a.kassans uformning är intressant. Den har vi byggt upp för att vara en trygghet då vi råkar bli arbetslösa utan egen förskyllan. Tyvärr har vi gjort den beroende av en stor andel statlig (skatte) finansiering varför den skulle kunna beskrivas som en halvförsäkring:-) Nu tycker Silverstrand i likhet med Ylva Thörn (Kommunals ordförande) att det är helt rimligt att man kan vara säsongsanställd och uppbära a-kassa resten av året, år ut och år in. Då blir ju a-kassan inte längre ett skydd vid tillfällig arbetslöshet utan ett slags försörjningsstöd. För det senare bör vi nog ha andra lösningar.
Fackligt sett är det förstås orimligt att det finns arbetsgivare som så flagrant utnyttjar folk och a-kassan, som alltså upprätthåller ett system med säsongsanställningar som innebär att folk inte kan försörja sig året runt. Det borde vara Ylva Thörns utgångspunkt (och också Silverstrands). Det är inte “bidrag” i form av a-kassa de säsongsanställda behöver utan jobb året om. Misstänker dock att det skulle utmana mäktiga intressen såsom stora byggföretag, delar av turistindustrin och inte minst kyrkan:-)
Vad handlar idédebatten om?
Man blir konfunderad då man läser Aaron Israelsons krönika i Expressen. Om det nu är sant att Mona Sahlin sagt att homoäktenskap, kommunala hyressrätter och vindkraft är de viktigaste frågorna så är vi illa ute. Israelson tipsar oss om att be LO finansiera ett helt oberoende, kreativt labb för idépolitik. Frågan är då vad är idépolitik, vad är idédebatt?
Aaron Israelson: Var finns idédebatten?: "Mona Sahlin listade nyss, intervjuad i tidningen Kupé, sina tre viktigaste frågor: homoäktenskap, kommunala hyresrätter och vindkraft. Jag unnar förstås alla att skåla i äktenskapets sakrala skumpa. Men är den viktigaste frågan på oppositionsledarens dagordning verkligen att flator och bögar ska få gifta sig i kyrkan?
Hyresrätterna är visserligen ideologiskt laddade, men berör ingen utanför storstadskärnorna. Och en urskog av mastodontsnurror på skånsk åkermark är ett Don Quijote-krig mot väderkvarnar, med rostig lans och febrigt drömliv.
På verkstadsgolven i farsans arbetarkommun är Sahlins moderna storstadssosseri så att säga inte riktigt comme-il-faut. "
(Hittat via Promemorian.)
Jonas Morian hävdar att debatten finns:
“För det första pågår en hyfsat livaktig socialdemokratisk idédebatt såväl i partiets egen debattidskrift Tiden, som i SSU:s Tvärdrag och S-studenters Libertas. Även Tidningen Broderskap, där jag själv medverkar regelbundet, är värd att nämna i sammanhanget. För det andra finns det numera en mängd socialdemokratiska bloggar där det görs upp med gammalt tankegods, nya idéer läggs fram och debatteras – och överhuvudtaget en aktiv diskussion försiggår.”
. Han refererar också till Katrine Kielos sågning av den identitetspolitik Sahlin nog representerar. Kielos ställer identitetspolitik mot klass och utvecklar i ett svar till Åsa Petersen (ledarskribent på Aftonbladet) också begreppet strukturförtryck för att kunna beskriva förtryck som inte passar in i klassanalysen:
“Istället för att diskutera klass vs kön vs etnicitet vs sexuell läggning hade vi kunnat diskutera förhållandet mellan ekonomiska förtryck och statusförtryck. Istället för att debattera hur klass förhåller sig till kön borde vi diskutera hur förtryck baserade i den ekonomiska strukturen förhåller sig till förtryck baserade i strukturen för vad som anses värdefullt.”
Jag tror att det är rimligt att hävda att Kielos faktiskt är på jakt efter någonslags ideologisk utgångspunkt som möjliggör – förankrat i socialdemokratins traditionella klassanalys – både analys av maktförhållandena i samhället baserat på klass och samidigt kompletterat med en möjlighet att analysera andra förtrycksmekanismer som hon alltså kallar strukturförtryck (det senare naturligtvis nödvändigt om man skall kunna vara feminist dvs hävda att det finns ett förtryck som inte baseras på ekonomiska relationer, som drabbar en grupp på grund av gruppmedlemmarnas biologiska egenskaper oebroende av klass).
Så många andra försöak att närma sig den ideologiska grunden och dess implkationer idag har jag inte sett men så följer jag bara de av Morian uppräknade skrifterna via bloggar. Det jag däremot ser är förstås en rad försök att ompröva de mer pragmatiska ställningstagande som partiet gjort genom åren. Många vilka upphöjts till ideologi då människor tenderar att bli försvarare av de valda lösningarna snarare än förkämpar för det lösningarna använts för att åstadkomma. Men även de mer ideologinära diskussionsinläggen saknar egentligen djup.
En fråga väcks hos mig utifrån följande Kielos-citat:
“Old-school-marxismen hade fel i det att man trodde att statusförtrycket skulle försvinna när det ekonomiska försvann. Men detta innebär inte att vi bör gå över till att analysera förtryck enbart som frågor om attityder, värderingar, diskriminering och könsroller. Dessa är helt enkelt bara en väldigt liten del av det hela.”
Kielos drar här en slutsats beträffande den marxistiska skolan baserat på en praktik jag inte känner. I vilket sammanhang har det varit möjligt att visa att frånvaro av ekonomiskt förtryck (som ju här rimligtvis måste användas just i marxistiska termer dvs kan försvinna först då klasserna utplånats) inte samtidigt leder till frånvaro av annat förtryck – vilket det nu än är?
Frågan ställd därför att jag nog tillhör denna den gamla skolans marxister dvs analyserar samhållet utifrån ett klassperspektiv, väl medveten om att jag själv i en sådan analys måste definieras som medelklass. Mina personliga intressen – i termer av vad som gynnar mig i ett kort perspektiv – sammanfaller därmed ofta inte med de svar min analys ger. Men bortsett från det:
Världen blir mer begriplig om man använder sig av de mer klassiska verktygen. Då förstås man varför världen ser ut som den gör. Dessvärre ger de dock inte de enkla svaren på hur vi skall göra den bättre. Den grundläggande frågan handlar ju om kontroll/makt över produktionsmedlen – en fråga som ju inte stått på dagordningen i partiet sedan MBL och löntagarfonderna. De senare ju också en lösning som inte heller gav makten direkt till de berörda. Det vi istället fokuserar på är frågan om makt över vår konsumtion där vi ofta hamnar på den statliga sidan (som en gång faktiskt sågs som kapitalets förlängda arm, någon kanske minns) istället för på folkets (i meningen den från stat och kapital frigjorda medborgarens).
Vi har ju faktiskt varit rätt framgångsrika att höja folkets levnadsstandard. Vår modell för detta – facklig kamp för rimliga löner och viss omfördelning genom skattesystemet – visade sig lyckosam även om man nog kan hävda att denna utveckling sker i de flesta länder med tillräckligt hög produktionskapacitet för att ha ett tillräckligt stort överskott att fördela. Att det fungerar beror naturligtvis i första hand på att det ligger i kapitalets intresse – att upprätthålla en ständigt ökande produktion/konsumtion och att undvika produktionsstörningar. Var det inte Sträng som myntade uttrycket det som är bra för Volvo är bra för staten?
Vårt problem är just att vi likställt staten (det offentliga) med folket. Vi söker inte lösningar som utmanar de förhärskande maktstrukturerna dvs relationen lönearbetare och kapital utan nöjer oss med att strida med borgerligheten om storleken på den offentliga sektorn dvs den som i någon mening kan sägas stå under demokratisk kontroll även om vi normalt byggt dem på samma strukturer som kapitalet har. Därmed följer de förstås samma mönster vad gäller utsugningsgrad (etnicitet och kön).
Frågan är varför vi missar de grundläggande maktfrågorna? Frågan är varför vi inte talar om ägandet/makten? Varför söker vi inte kollektiva lösningar istället för statliga?
Om hyresgästerna i ett hus övertar ägandet till detsamma så flyttas makten från ett fastighetsbolag (kapitalet) till de boende – hur kan det vara fel ur ett socialistiskt perspektiv?
Om de anställda på en vårdcentral tar över ägandet – hur kan det vara fel ur ett socialistiskt perspektiv?
Om en anställd övergår till att driva egen firma i stället för att vara anställd – hur kan det vara fel ur ett socialistisk perspektiv?
Technorati Tags:
Jonas Morian, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Ekonomi, Katrine Kielos, Egenmakt, Identitetspolitik, Åsa Petersen, Ideologi
Skatt på bloggar?
Läser i Aftonbladet att Skatteverket jagar pokerspelare som vunnit pengar i turneringar anordnande utanför EU, på dessa vinster skall man tydligen betala skatt (30%).
Pokervinsten kan bli en skattesmäll: " Skattefritt inom EU
– Vinst i till exempel USA räknas som vinst i utländskt lotteri och beskattas med 30 procent. Vinst inom EU är skattefri.
Räknas poker som lotteri?
– Ja, i lagens mening är det inget skicklighetsspel. Det är inget som vi på Skatteverket bestämt, säger Martin Solvinger.
Kan man dra av förlusterna?
– Nej. Det går inte att kvitta vinster mot förluster.
Det betyder att den som vinner 100 000 ena dan och förlorar 100 000 nästa dag måste ändå skatta för 100 000. Inte heller resor till och från turneringar får dras av."
Fick mig att fundera på vilka regler som gäller för inkomster en del bloggare skaffar sig genom att ha annonser. Via Creeper har jag sett att Skatteverket finns bland mina besökare – kan ju vara någon som jobbar där som är intresserad av skriverierna men det skulle ju också kunna vara så att verket också övervakar huruvida jag har någon inkomst av det hela.
Technorati Tags:
Creeper, Skatteverket, Bloggar
Förtryck föder terrorism
Svensson: Borgare och terrorism: “SVD:s argument för att de tre sakerna skulle vara myter är mycket svaga och osanna. En av de s.k. myterna är ett rent påhitt utan verklighetsförankring. Så kan det går när man sitter på en instängd ledarredaktion utan verklighetskontakt.”
(Hittat via SvD.)
Anders Svensson argumenterar mot en rätt infam osignerad ledare i SvD. Skulle precis skriva en egen kommentar när jag upptäckte att Svensson redan sagt vad som behöver sägas – läs alltså både ledaren och Svenssons blogg!
Technorati Tags:
Politik, SvD, Irak, Terrorism, Israel, Palestina, Ockupation, Anders Svensson
Senaste kommentarerna