Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Något om JOME – hemtjänsthärvan
Gunduz advokat: ”Inte skyldig till något” – Södertälje – www.lt.se: ””
(Hittat via LT.)
JOME är ett företag i hemtjänstbranschen. Nu tycks myndigheter, såväl statliga som polis, åklagare m.fl. som kommunala ha bestämt sig för att framgångsrika sådana drivna av syrianer ska vi inte ha i Södertälje. Jag kan ju ha fel men det tycks mig som om det är fullständigt orimligt att som gjorts antyda att ett sådant företag skulle utföra tjänster till äldre som inte har rätt till hemtjänst. Detta av det enkla skälet att det är kommunen som beslutar om antal timmar, över detta har förstås företaget inget inflytande. Kanske kan några fler ansökt om hemtjänst när de vetat att de kan få den utförd av ett företag med förankring i den egna gruppen men det är fortfarande helt och hållet kommunens ansvar att bevilja sådan.
Vidare har det antytts att det skulle vara skumt att JOME haft många anställda med nystartsbidrag. Jag kan ju ha fel, men såvitt jag förstår (vet) så är det arbetsförmedlingen som beviljar dessa och de syftar till att ge människor som varit arbetslössa länge en väg in till eller tillbaka till arbete. Om nu JOME anställt många sådana så är det ju utmärkt, t.o.m. vällovligt då det ger fler (sannolikt mest kvinnor) riktiga jobb.
Jag kan ju ha fel, men effekten av det närmast brutala ingripandet mot JOME i samband med misstankar om oegentligheter är helt oacceptabla. För det första drabbas förstås de äldre som valt att få sin hemtjänst via företaget, hade varit rimligare att sätta det under förvaltning så att tjänsterna hade utförts som vanligt. För det andra drabbas personalen, hade varit rimligare att låta de fortsätta att utföra tjänsterna. För det tredje drabbas förstås ägarna/ledningen för företaget. Oavsett om de är skyldiga till det de misstänks för eller inte är frihetsberövande (av i åtminstone något fall småbarnsmammor) helt orimligt, de är såvitt jag vet inte misstänkta för någon verksamhet som framkallar fara för liv och lem.
Jag är f-t trött på hur vi nu tycks acceptera helt oproportionerliga ingripanden mot människor! Förhindra mord och andra våldsbrott klarar vi inte men spärra in människor som i värsta fall fifflat lite ekonomiskt klarar vi! Slå sänder en ekonomisk verksamhet klarar vi tydligen utmärkt!
Kan Södertälje lära av Malmökommissionen
”Hälsa och välfärd måste ses som investeringar, inte som kostnader.” – Opinion – Sydsvenskan-Nyheter Dygnet Runt: ”Kommissionens första övergripande rekommendation är att det behövs en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällets olika system, som utbildning, arbete, inkomst och hälso- och sjukvård, mer jämlika.
Människors utveckling och hälsa måste sättas i centrum för samhällsutvecklingen. Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som investeringar, inte som kostnader.”
(Hittat via Knuff.)
Svaret på frågan i rubriken är väl sannolikt ja. Funderar dock på vad man t.ex. menar med ”ses som investeringar, inte som kostnader” som väl sannolikt har sin grund i det faktum att kommuner förväntas finansiera drift med de löpande intäkterna och investeringar genom lån. Undrar då om lån alltså inte är att betrakta som kostnader (om än framtida sådana). Påminner lite om att myndigheter måste finansiera IT-utveckling som investeringar dvs uppta lån för detta. Gör att kostnaden alltså skjuts lite på framtiden men den försvinner faktiskt inte. Vanligt, åtminstone i min kommun har varit att man investerat i nya byggnader men sällan faktiskt kalkylerat med den ökade kostnaden som dessa leder till framgent.
Att se sociala satsningar som investeringar verkar då förnuftigare om man gör antagandet att det leder till faktiskt minskade kostnader framgent. Ett exempel skulle kunna vara att satsningar på att fler får en bra skolgång faktiskt leder till att de har större chans till arbete i vuxen ålder. Det skulle kunna innebära minskade kostnader för t.ex. försörjningsstöd. Problemet med kalkylen torde vara att de minskade kostnaderna faktiskt inte inträffar i närtid (då investeringen ska betalas, blivit en kostnad) utan om kanske 10 – 20 år.
Har inte hunnit studera de konkreta förslagen i Malmökommissionens rapport. När det gäller vad som bör göras i Södertälje så kan man ändå resonera om det med utgångspunkt i kommunens specifika förhållanden. Några saker är rätt uppenbara:
Bygg ihop staden dvs bygg framförallt bostäder så att ytterområdena (Hovsjö, Ronna m.fl.) blir en del av en sammanhängande stadsbild, inte isolerade satelliter.
Bygg ut kommundelscentra, dvs bygg främst hyresbostäder så att dessa mindre orter får en mer socialt blandad befolkning
Lokalisera skolor så att de får naturligt blandade upptagningsområden, dvs se till att inga skolor automatiskt blir segregerade genom att de ligger inbäddade in vissa avgränsade områden.
Förtäta de centrala delarna av staden dvs bygg fler bostäder i central delar av staden så mycket det bara går (för att säkra underlag för folkliv och handel där – kanske t.o.m. få underlag för biograf).
Levandegör centrum dvs se till att alla tillgängliga butikslokaler används till just butiker och/eller restaurang/cafe-verksamhet (kör bort mäklare, banker m.m. från gatuplanet).
Underlätta besök i centrum dvs öppna all tillgänglig gatumark för parkering.
Subventionera hyror dvs se till att vanligt folk (inkl nyanlända) har råd att bo i nyproducerade lägenheter.
Profitera på mångfalden dvs se till att restaurangutbud och matutbudet i butiker återspeglar de fantastiska förutsättningar som mångfalden utgör. Se till att kulturutbud m.m. återspeglar mångfalden.
Det var den lätta biten, återstår det som också skapar sammanhållning, goda livsvillkor och framtidshopp – arbete. En kommun kan bara i begränsad omfattning skapa arbete – genom att se till att de kommunala verksamheterna har en bemanning som ger dessa reella förutsättningar att göra ett bra jobb. Genom att konsekvent säkerställa att kommunen som kund kommer att kunna välja lokala företag kan man också medverka till att antalet dessa växer och därmed kan anställa fler. Man kan förstås också aktivt arbeta för att företag etablerar sig – då krävs mycket smidigare hantering av allt från tillstånd, tillsyn (inriktad på hjälp inte stjälp), mark- och lokalförsörjning och en massa andra åtgärder för att höja attraktiviteten. Typ – bygglov inom 10 dagar (om nämndbeslut krävs längst till nästkommande sammanträde), utskänkningstillstånd samma dag, flexibel hyressättning på kommersiella lokaler så att inga står öde längre än 3 månader.
Vad gör att växande företag kommer till alternativt stannar kvar i kommunen? har vi stödjande strukturer för spelindustrin, mode, musik och andra framtidsbranscher?
Technorati Tags:
Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Malmökommissionen
More on tests like PISA and TIMMS – what can we learn
West vs Asia education rankings are misleading – opinion – 07 January 2013 – New Scientist: ”We might instead consider that in a global economy, where the answers to almost any standard question are a few smartphone taps away, skills like creativity and initiative will be the true drivers of prosperity. None of these traits can be measured easily by tests. When testing consumes precious educational time, focus and money, they get squeezed out.”
(Hittat via Christian Lundahls tweet.)
MacGregor Campbell argues that there is a week, if any, correlation between results on tests like TIMMS and PISA to the success of a country in terms of economic groth, innovation etc. He refers to Christopher Tienken, who in 2008 compared 1995 TIMSS scores with the 2006 Growth Competitiveness Index. For developed countries there was no statistically significant relationship. Tienken has according to Campbell done ”a similar analysis of the 2003 PISA mathematics rankings and two measures of economic success: per-capita GDP in 2010, and the 2010-2011 Growth Competitiveness Index. The study, to be published in April, again found no statistically significant relationship.”
What interests me with Tienkens studies is partly methodological. He seems to have realized that the success of an educational system should be measured by the impact it has on the society it works within in the long term. It means that we can not know how well it works based on the evaluation done today (i.e. standardized tests) but rather on how successful people (and/or the country) is several years after they have left school (reforms have taken place). Seems to me that even 10 years is a bit short as perspective – we have to consider when in a life we are most productive, most innovative and try to measure changes in these kind of things and their relationship to education. Of course there are exceptions, young people making great innovations but in general a countrys level of prosperity depends on many peoples contributions during a longer period of time.
A very interesting attempt to do just that was, according to Campbell, done by Keith Baker (US Department of Education) who in 2007 ”made a rough comparison of long-term correlations between the 1964 mathematics scores and several measures of national success decades later. Baker found negative relationships between mathematics rankings and numerous measures of prosperity and well-being: 2002 per-capita wealth, economic growth from 1992 to 2002 and the UN’s Quality of Life Index. Countries scoring well on the tests were also less democratic. Baker concluded that league tables of international success are ”worthless” (Phi Delta Kappan, vol 89, p 101).” There is something to be learned here.
Hopefully people at least understand that comparing results from the latest PISA study with any current ranking on such things as innovation or democracy tells us absolutely nothing.
Technorati Tags:
PISA, Skola, Statistik, TIMSS, Utbildning, Christopher Tienken, Keith Baker, Christian Lundahl
Den globala eliten är vår tids särbehandlade aristokrater | Katrine Kielos | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet
Currently playing in iTunes: Best Damn Fool by Buddy Guy
Den globala eliten är vår tids särbehandlade aristokrater | Katrine Kielos | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet: ”En Bill Gates eller en Warren Buffett måste ge för att skapa sig en alternativ image. Steve Jobs kom undan. Han var så bra på det han gjorde och människor såg resultaten i sina dagliga liv. Han behövde inte bekämpa malaria för att legitimera sin rikedom.”
Ligger mycket i det.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Apple, Steve Jobs, Bill Gates
Löfven, Almedalen metaforerna och köksbordsrasismen
Stefan Löfvens tal på Almedalen: ”Alla i Sverige har en skyldighet, men ska också ha en möjlighet att arbeta. Samtidigt behöver vi tillsammans göra samhället ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det gör att den frihet vi har idag går att ge i arv till våra barn. Det uppdraget – att genom allas arbete säkra en hållbar frihet – bär vi tillsammans.”
Lyssnar en andra gång på Stefan Löfvens tal i Almedalen. Som helhet tycker jag det var mycket bra. Det var tydligt och retoriskt väl uppbyggt.
Så några kommentarer:
Apropå EU riktar Löfven kritik mot de ensidiga nedskärningarna. Han talar om att inte bara spara – bromsa – utan också investera – gasa. Som alla som kört bil inser kan man inte göra båda samtidigt utan att få motorstopp eller andra problem. Metaforen håller alltså inte och då är den ju inte särskilt bra att använda.
Löfven säger att hållbar frihet innebär för individen att dra sitt strå till stacken, ta ansvar för varandra, att utveckla sin frihet utan att begränsa andras och för samhället allas rätt till arbete, utbildning, välfärd och ett hållbart resursutnyttjande för att behålla vårt sätt att leva.
Missar dock att reflektera över frihetens gränser i denna relation dvs vad som regleras i lagar och förordningar, som styr hur enskilda ska leva vare sig det handlar om arbetsfördelning i hemmet, konsumtionsval eller hur den enskildes informationsutbyte ser ut.
Om skolan tycker Löfven liksom att alla ska ges möjlighet att lyckas. Frågan är dock om obligatorisk sommarskola (för alla?) är den bästa metoden för att alla ska klara sina grundskolestudier. Borde inte skolan utvecklas så att detta kan klaras inom den rätt frikostiga tidsram den redan har? Skolans digitalisering (modernisering) glömdes också bort.
Bäst av allt var enligt min mening hans tilltro till människornas förmåga uttryckt bl.a. så här
”Människan har odlat upp kontinenter, tyglat elektriciteten, byggt upp världen efter två världskrig, fångat vindens kraft, fångat solens strålar……framtiden är inte ödesbestämd, det är vi som formar vår samtid, vi som formar vår framtid. Detta får vi aldrig glömma.”
Gäller dock inte bara den gröna omställningen kring vilket Löfven talar en hel del, lika relevant för samhällets alla delar. Vi kan om vi vill åstadkomma det mesta.
Eric Sundström i Dagens Arena hävdar att Löfven har en spansk spelidé. Enligt denna metafor försöker alltså Löfven hålla bollen (politiken) inom laget för att förhindra motståndaren från att göra mål. Det konkreta exempel Sundström tar upp handlar om jobben och så pekar han på missar som görs inom Alliansens lag (oenighet). Ogillar sportmetaforer inom politiken generellt då den reducerar politiken till frågan om att vinna val. Politik handlar om att tillsammans forma en politik som får stöd genom att de upplevs som relevant av människorna. Bör inte beskrivas som en tävling.
Danne Nordling, nationalekonom, tycker att Löfven när han försökte agitera blev en kalkon. För att få den upplevelsen av talet måste man nog ha laddat med en ansenlig dos förutfattade meningar. Nordling tycks basera sin uppfattning på att Löfven borde framträda i egenskap av regeringschef och alltså ha den exekutiva makten att agera snarare än att vara den oppositionsledare han faktiskt är. Fredrik Söderquist, studierektor i retorik på Södertörns högskola tycker att just balansen mellan vision och konkretion var det bästa med talet:
Bra balans mellan vision och konkretion i talet. Löfven levererar flera slagkraftiga formuleringar såsom ”Ett samhälle där ingen tvingas sänka sitt pris – men där alla har en möjlighet att höja sitt värde”.
En annan viktig sak som Löfven gjorde var att tala inkluderande. I hans tal fanns inget av de närmast obehagliga tendenser som t.ex. Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm gav uttryck för i Aftonbladet igår. Dahlström fick dock ordentligt svar på tal av Kawa Zolfagary. Helena Ericson och Staffan Lindström har också kommenterat.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Eric Sundström, Etnicitet, EU, Flyktingpolitik, Framtiden, Frihet, IT i skolan, Jämlikhet, Jämlikhetsanden, Kommunalråd, Netroots, Partiledare, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Staffan Lindström, Stefan Löfven, Teknik, Utbildning, Danne Nordling, Kawa Zolfagary, Helena Ericson
Nu finns inte Kantro Store mera
Peter Karlberg – Macbutik i Södertälje – Kantro Store: ”Den gamla apotekslokalen – där det bedrivits apoteksverksamhet sedan 1926 – har genomgått en rejäl ansiktslyftning under sommaren och den 30 augusti invigs, av kommunalrådet Anders Lago, precis som Macfeber uppger en Apple Premium Reseller. Det blir en ljus, öppen butikslösning där man verkligen kan få möjlighet att betrakta (beundra) och känna på Apples utbud av Macbooks, iPods och massor med tillbehör.”
Visst känns det sorgligt (med ett stänk av bitterhet) att vara tvungen att konstatera att det inte gick att driva en Apple-butik i Södertälje. Efter nu nästa fyra års verksamhet fanns inte längre något alternativ – butiken går konstant med förlust och det kostar oerhört mycket tid och arbete att driva den – en i längden helt omöjlig ekvation.
Vi fortsätter dock verksamheten i Kantro AB med fokus på utbildning och konsultverksamhet. Butiken stängde vi i torsdags (sista maj) och helgen ägnas åt röj och stöd. Nästa vecka flyttar turistbyrån in i lokalerna.
Technorati Tags:
Anders Lago, ekonomi, Kantro, Södertälje, Apple
Liberaliseringen snabbast i Sverige – och vad har vi vunnit på det
Liberaliseringen snabbast i Sverige – DN.SE: ”Sverige är det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen gått snabbast i världen när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer, konstaterar tankesmedjan The Heritage Foundation”
(Hittat via Knuff.)
Roligt när vi (Sverige) hamnar i topp på listor för det är ju så vi bygger vår självkänsla. Hamnar vi lite längre ned i någon internationell undersökning/ranking så använder vi det gärna som underlag för att utdöma våra lösningar alldeles oavsett – resultaten blir snabbt slagträ i mer eller mindre enfaldig politisk debatt.
Som 酩酊老翁 skriver:
Man påstår idag i gammelmedia att Sverige har liberaliserats snabbare än något annat västland. Till stöd för detta infantila påstående hänvisar man till en amerikansk ”tankesmedja”, varvid man undrar om det då är den amerikanska definitionen av ”liberal” (= socialistisk) som avses.
I vilket fall som helst ingår i ”beviskedjan” ett knippe socialliberala ytterst måttliga ”vafrihetsreformer” och några avregleringar. Oaktat dessa kan man än i denna dag inte handla vin och huvudvärkstabletter i livsmedelsaffären på samma sätt som i andra länder i Europa och Nordamerika, utan tvärtom består det statliga detaljhandelsmonopolet och den abnorma straffskatten på alkohol, liksom statligt monopol på spelverksamhet med mera. Liberalt?
Själv undrar jag förstås om hela kedjan med övervakningsreformer helt förbisetts av den amerikanska tankesmedjan The Heritage Foundation som själva presenterar sin verksamhet så här:
Founded in 1973, The Heritage Foundation is a research and educational institution—a think tank—whose mission is to formulate and promote conservative public policies based on the principles of free enterprise, limited government, individual freedom, traditional American values, and a strong national defense.
Så att det inte är medborgarens frihet som står i första rummet när The Heritage Foundation rankar liberala stater verkar rätt sannolikt, det skulle väl vara rätten att bära vapen då. Isobel Hadley-Kamptz skriver under rubriken Välkommen till ett nytt DDR
Om teknikutveckling gör att makt försvinner från den mäktige kommer hen försöka ta igen makten på andra områden.
Om tekniken gör det möjligt för den som redan har makt att få ännu mer kommer hen söka göra det också.
Så ser vi hur nätet med dess maktförskjutningar och -förstärkningar bidragit till ökad övervakning från såväl stat som arbetsgivare.
Ystra teknikevangelister påstår att vi numera alla har kontroll över våra produktionsmedel.
Marxismen genomförd! Det kallas humankapital och syftar ytterst på arbetssäljarens hjärna.
Men de som tidigare kontrollerade de fysiska produktionsmedlen försöker nu bara hitta nya styrningsmedel, arbetsgivare kräver arbetssökande på facebook-loginuppgifter för att kontrollera deras privatliv, kräver mobilen på dygnet runt, kräver att den anställde ska ”leva varumärket”.
Det är – förutom då kritiken mot detta kontrollsamhälle i vilken jag helt instämmer – värt att notera att det Hadley-Kamptz blottlägger är statens roll som kapitalets (de som kontrollerar produktionsmedlen) förlängda arm. Det är bara till ringa del som Annie Lööf förvandlats från ”ung och principfast till tyst och följsam partiledare” för att hon blivit regeringsmedlem (är kåt på makten) utan för att hennes roll därmed ändrats från att vara idealistisk ungdomspolitiker till att vara förvaltare av den borgerliga statens roll som övervakare/upprätthållande av den rådande produktionsordningen.
Men åter till sakfrågan – har de reformer som nu renderar oss denna framtående plats i rankingen av liberaliserade länder gett positiva resultat, alltså har vi medborgare i staten Sverige fått det bättre, blivit lyckligare. Svaret är dessvärre inte enkelt. Att fler människor nu kan komma hit och jobba måste ju ses som positivt både för de enskilda människor som därmed ges en utkomst och för att fler människor därmed bidrar till vår tillväxt (försåvitt de inte tvingas till usla arbetsförhållanden och svältlöner). Att vi inte fått bättre tågtrafik får väl ses som rätt negativt och väl belagt. Frågan om huruvida skolan faktiskt blivit bättre diskuteras men mer eller mindre välargumenterade rop på att åter reglera den mera statligt tyder ju på att många i alla fall drar slutsatsen att liberaliseringen också på det området misslyckats. Att vi har flera mobilnät varav inget egentligen har fullständig täckning tyder väl på att också telekom är ett område där vi ännu inte kunnat skörda frukterna av liberaliseringen. Frågan är om det finns några områden där vårt land fått ökad internationell konkurrenskraft genom de genomförda reformerna. Tvärtom verkar det väl mera som om vi öppnat för (vilket inte alltid men ofta innebär försämringar kanske) fler globala aktörer, tänker på drift av kollektivtrafik som exempel.
Nyheten har också kommenterats bl.a. av Martim Moberg och Peter Högberg. Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Ideologi, Isobel Hadley-Kamptz, Kapitalet, Kommunalisering, Kommunikationer, Martin Moberg, Peter Högberg, Politik, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Utbildning, Yttrandfrihet, 之乎者也, Hans Bergström, Per Thullberg
Senaste kommentarerna