Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Vilka går ur akassan?
Över 150 000 har struntat i a-kassan: “Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) statistik visar att cirka 152 000 personer då fortfarande inte har betalat.”
(Hittat via Aftonbladet.)
Utöver de som alltså riskerar att uteslutas pga obetalda avgifter har tydligen 31 000 mera aktivt valt att gå ur akassan, Det som inte framgår av rapporteringen i media är vilka som går ur/låter sig straffas ut. Är det huvudsakligen lågavlönade som helt enkelt inte längre har råd? Är det fast anställda som bedömmer risken att bli arbetslösa som liten och väljer att spara några hundralappar? Är det äldre med kort tid kvar till pension som ser avgiften som mer eller mindra onödig eller i alla fall inte värd kostnaden?
Jag försöker finna svaren på dessa frågor via IAF utan att lyckas. Det enda jag lyckas utröna är att minskningen är störst i akassan SeA. ca 20% eller runt 3500 förlorade medlemmar sedan december. SeA har SFHL (folkhögskollärare), TUll – KUST samt Försvarsförbundet som huvudmän men de flesta medlemmarna i kassan är tydligen inte fackligt organiserade.
I övrigt är det svårt att se något egentligt mönster, öviga kassor har det minskat med mellan 1 och 9 % med några få undantag som ökat t.ex Hamnarbetarnas.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Aftonbladet, Arbetslöshetsförsäkring, E24
Egenmaktens död
Det var jag som dödade egenmakten, med kärlek: “Om egenmakt nu handlar om att socialdemokratin ska vara (mer) positiv till privatiserad vård – då tycker jag med Enn att vi lika gärna kan vara utan den. Dels för att begreppet då förfelas: inte ökar det människornas känsla av frihet och värdighet av att privata bolag tjänar pengar på driften av våra akutsjukhus. Och dels för att vi då tappar en chans att utveckla en egen socialdemokratisk ståndpunkt i viktiga frihetsfrågor.
Men det behöver inte vara så. Det måste finnas utrymme för en socialdemokratisk frihetsdiskussion som går bortom upplåtelseformerna för den offentligfinansierade välfärdsproduktionen. Jag tror fortfarande att egenmakt kan vara ett begrepp som går att använda i det sammanhanget. Om det blir så eller inte är fortfarande en öppen fråga. Men jag tror faktiskt att vi borde kunna ha lärt oss något av erfarenheterna från nittiotalets SSU.”
(Hittat via Enn Kokk om frihetlig socialism…..)
Lite roligt blir det när olika uttolkare ger sin version av begreppet egenmakt och des konsekvenser – alla igång därför att Mona Sahlin använde begreppet i en intervju i DN häromdagen. Både Enn Kokk och Johan Sjölander ger oss lite av historien – lite förenklat i Kokks version upphov till en del onda ting (särskilt privatiseringar) och i Sjölanders nästan en dödsruna men med antydan till potential. Jonas Morian refererar “När Mona Sahlin förklarar vad hon menar med det, så pratar hon om att lita till att individen både har och tar ett eget ansvar efter förmåga” och övergår sedan till att argumentera för alternativa (privata) driftsformer.
Jag har egentligen inget riktigt förhållande till begreppet. Det har jag däremot till den tradition av frihetlig socialism som Kokk referarar till bl.a. hämtat från Folke Fridell som också betydde mycket för mig när jag i tidiga tonår kom i kontakt med hans böcker, de har för övrigt fortfarande en hedersplats i boksamlingen. Bilden av begreppet som dessa fyra ger förvirrar.
Jag tilltalas mycket av Sjölanders fokus på makt i arbetslivet. Det är ett område som på något sätt kommit i skymundan. Vet dock inte om begreppet egenmakt passar särskilt för detta område. Jag relaterar det av någon anledning hellre till frigörelsen och bemyndigandet av den enskilda människan. Det är emellertid också ett område som vi saknar politik för och då handlar det inte om kundbaserad valfrihet utan verklig frihet att själv forma sitt liv. Alltså att ha möjligheter att reellt välja boende, familjeförhållande, utbildning, arbete etc. Det handlar om att ta bort så mycket hinder som möjligt för självförverkligande oavsett om det hanlar om val av livsstil, företagande eller tid för barnen.
Det handlar då också om det Kokk kallar brukarinflytande, bemyndigade medborgare måste som brukare kunna ha ett reellt inflytande över verksamheter av vilka de berörs (faktiskt på bekostnad av de anställda). Har dock svårt att se hur det skulle kunna handla om driftsformer. Den frågan tycker jag skall behandlas med extrem pragmatism – offentliga finansierade verksamheter skall bedrivas med stor aktsamhet om våra gemensamma pengar och verksamheterna kan då bedrivas i vilken regi som helst så länge de är kostnadseffektiva – något utrymme för vinster torde då inte finnas.
Technorati Tags:
Jonas Morian, Johan Sjölander, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, DN, Enn Kokk, Mona Sahlin, Konkurrens, Egenmakt
Benulic sätter Gore på plats
Al Gore bryr sig inte alls om miljön: “Nu snackar Gore om hur viktiga träden är för att dämpa växthuseffekten. Varför gjorde han inget när han hade makt? Och varför tjatar han om hur du och jag ska bli koldioxidneutrala ? Enbart ett av hans tre hus förbrukar 20 (20!) gånger mer energi årligen än medelamerikanen. Gore bidrog till att Kyotoavtalet blev en urvattnad deklaration och han gjorde inget för att få senaten att anta den. Al Gore är en man som gör allt för att skicka statliga pengar till storföretagen även när de är miljöfarliga. Han bryr sig inte om miljön och den är verkligen hotad på många sätt i dag. Han bryr sig bara om sin egen karriär och sin egen förmögenhet.”
(Hittat via knuff.se.)
Ibland är det kul med avrättningar och Boris verkar ha fått till en sådan. Läs och tänk på det när du faller i trans över Gore´s “En obekväm sanning”.
Technorati Tags:
Politik, Ekonomi, Miljö, Klimatfrågan, Boris Benulic, Metro
Vision 2020
SVT Opinion har inbjudit ett antal personer att publicera sin
vision på deras webb. Gemensamt för dessa tycks vara att
de bloggar. Hittills har visioner publicerats av Fredrik Federley, Zaida Catalán, Jonas Morian och Helene Almgren.
Själv har jag inte inbjudits (hittills) varför
jag publicerar det jag skulle skrivit här:-)
Sverige
år 2020
Utvecklingen går bara fortare och fortare. De nya gadgets vi
bär med oss för kommunikation och informationshantering har
namn och utseende vi bara för några år sedan inte
kunde drömma om. Den accelererande utflyttningen av industrijobb
var ett stort bekymmer fram till runt 2015 men har nu börjat
stanna av – lönenivåerna runt om vår jord börjar
definitivt jämnas ut – det är egentligen bara Afrika vi
väntar på.
De som för något 10-tal år sedan pratade om en
växande service- och tjänstesektor har fått rätt.
Vi konsumerar alla betydligt större volymer tjänster idag –
allt från att städning ingår i de flesta
hyreskontrakt, att heminredare blivit en företeelse de flesta
nyttjar till ett betydligt livligare uteliv( delvis på grund av
den fortsatta ökningen av temeperaturen). Ingen tänker
längre i de gamla banorna att begränsa tider för
uteserveringars öppettider, tidsmässiga begränsningar av serveringstillstånd etc.. Brytandet av bostadssegregationen är
inte fullt ut slutförd men stämningen – tack vare att de
flesta har jobb, tack vare rejäla upprustningar av nedslitna
bostadsområden och genom att ytterområden i allt större
utsträckning fått stadsprägel och genom förtätning
mer blandad befolkning.
Socialdemokraterna som kom tillbaka till regeringsställning
2014 har lyckats utveckla sin politik baserat på de
traditionella begreppen frihet, rättvisa och solidaritet.
FolkpartietModeraterna (sammanslagningen av högeralliansens
partier från 2006) tappade initiativet dels på grund av
oförmågan att leverera de nya jobben, dels genom sin
sedvanliga oförmåga att hålla i statsfinanserna.
Denna gång blev dock inte nedgången så djup som på
90-talet så socialdemokraterna startade från ett
betydligt bättre utgångsläge. En annan viktig faktor
när det gäller socialdemokraternas framgångar är
att de numera uppfattas som starka försvarare av individen –
rätten att forma sitt liv liksom rätten till personlig
integritet. Här spelade de grova kränkningaran av barn som
kom i kölvattnet på hårdare tag-mentaliteten för
nu över 10 år sedan en stor roll för förändringen
av opinionsläget.
Att det skulle gå så lätt att ändra
statsskick förvånade nog många. Till slut blev
emellertid det oetiska att ha en monarki alltför uppenbart och
man skulle väl snarast kunna beskriva känslan hos
svenskarna som befriade när landets första president
installerades på Stockholms slott.
Grunden för den socialdemokratiska återkomsten var den
mycket stora omstöpningen av partiets inre liv som faktiskt
måste krediteras Mona Sahlin (partiledare 2007-2011). Att delta
i partiarbete innebär idag att man faktiskt deltar i de
diskussioner som föregår beslut, att hela processen är
transparent inte bara för medlemmar utan faktiskt också
för övriga medborgare. Transparensen i samband med
koalitionsdiskussionerna avslöjade också de mindre
partiernas utpressningstaktik vilket gjort att de nu saknar
representation i riksdagen. Som en följd av detta har det skett
en exempellös ökning av antalet aktiva medlemmar och
FolkpartietModeraterna försöker – hittills förgäves
– att kopiera modellen. Med den starka förankring som
kandidaterna från socialdemokratin fått i sitt parti –
lokalt och nationellt – var det också dessa som bäst
gynnades av valreformen 2018 där man röstar på person
och därefter anger parti vilket också betytt mycket för
ansvarskänslan hos parlamentarikerna. Riksdagen är nu inget
transportkompani för regeringen utan fungerar som det högsta
beslutande organet i landet.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Alkoholpolitik, Solidaritet, Familjepolitik, Utbildning, Skola, Miljö, Mona Sahlin, Partiledare, Lägstalöner, Klimatfrågan, Lärande, Serveringstillstånd
Efter internationella överenskommelser för 5 år
sedan har alla delar av världen ökat sin
självförsörjningsgrad när det gäller energi
till mellan 80 och 90 % vilket drastiskt minskat användandet av
fossila bränslen. Sverige ligger nu på 98%
självförsörjningsgrad sedan man utvecklat nya bränslen
och motorer också för flyget. Ny teknik för
hanteringen av använt kärnbränsle – särskilt
tekniken att reducera radioaktiviteten – har skapat nya
användningsområden för detta men framförallt
inneburit att energiproduktionen kan ske med nästan ingen
påverkan alls i något led av processen. Övergången
till förnyelsebar energi för hela transportsektorn
inklusive individuella transporter har också inneburit ett
uppsving för bilindustrin, kraftigt minskad negativ påverkan
från trafiken samtidigt som de som vill och behöver
fortsatt har råd att använda bil.
Återupptagandet av arbetet med arbetstidsförkortning
har också varit en succé. Steg ett som redan genomförts
innebär att småbarnsföräldrar själva kan
disponera en timbank motsvarande 4 årsarbeten som är
gemensamt finansierad. Steg två som genomförs från
och med nästa år innebär att arbetstiden minskar med
1 timme per dag för alla – arbetstidsförkortningen kan
dock disponeras per dag, per vecka eller som utökad
semesterledighet.
Den kanske viktigaste valfrågan 2014 var förslagen om
att en gång för alla utplåna oskäliga
löneskillnader. Den medborgarkommission som tillsattes lyckades
skapa ett förslag som vann mycket bred acceptans både hos
arbetsköpare och hos arbetssäljarna, varefter de nya
avtalen som började gälla 2015 slutligt (förhoppningsvis)
utplånade de strukturella löneskillnaderna mellan män
och kvinnor.
Hela utbildningsväsendet genomgår en revolution. Länge behärskades den utbildningspolitiska arenan av folk som inte kunde eller ville se att förutsättningarna för lärande dramatiskt ändrats de senaste 30 åren. Idag erkänns det faktum att alla ska ha tillgång till verktyg för sitt eget lärande och skolans roll kan därmed koncentreras till att säkra att alla verkligen behärskar dessa. Nu testas förmågan att lära, förmågan att utvecklas och stöd ges särskilt till de som har svårigheter med att behärska verktygen. En av svensk exportindustris paradgrenar är sedan några år tillbaka producerandet av oerhört spännande produktioner som just effektivt stödjer lärandet enligt ett helt nytt svenskt koncept. Basen är de stora mängder med digitala resurser som producerats det senaste årtiondet och gjorts systematiskt och fritt tillgängliga för bruk i bland annat lärandet.
Fastighetsskatten
Fastighetsskatten tas bort 2008: “Regeringsförslaget innebär att en kommunal avgift på maximalt 4500 kronor införs, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet vilket gör att ingen får betala mer. 60 procent av småhusägarna beräknas landa på maxavgiften.
Hur kommunal avgiften blir kan diskuteras, eftersom riksdagen bestämmer nivån och statsbidragen till kommunerna minskar så att effekten blir neutral, men på sikt kan kommuner ha nytta av systemet.
Hela finansieringen ska ske inom bostadssektorn. Staten tappar drygt 16 miljarder kronor om året, men tar igen 10 miljarder på den nya avgiften och 6 miljarder på att reavinstskatten höjs från 20 till 30 procent.
”
(Hittat via knuff.se.)
Jag tillhör, förmodligen del lilla, grupp socialdemokraterna som redan tidigare försökt argumentera för en förändring av beskattningen av fastigheter i den riktning som högerregeringen nu aviserar. Pär Nuder är t.ex. kritisk. Per Nuder hävdar alltså enligt Aftonbladet “-Att ta bort en stabil skattebas på det här sättet kommer långsiktigt att försvåra finansieringen på välfärden, vilket är precis vad borgarna tycks vilja göra.” Jag förstår inte riktigt hur samma uttag totalt sett men med förändring av när innebär att skattebasen tas bort – hoppas han förklarar det för oss okunniga.
Jag skrev i juli förra året att
Jag tycker att vi dvs socialdemokraterna borde utreda/föreslå/besluta att flytta beskattningen av fastigheter helt eller till största delen från den nuvarande årliga varianten baserat på orealiserade vinster till den tidpunkt när avkastningen faktiskt betalas ut dvs vid försäljningen. Detta främst för att inte fortsätta att skapa behov av begränsningsregler vilka ju t.ex. gör att det lönar sig att deklarera låg inkomst.
Lite märkligt finner jag det också att det faktiskt finns partikamrater som 1) förnekar att det är ett problem att beskatta icke ännu realiserad avkastning, 2) tycker att folk kan/skall belåna sina fastigheter för att ha råd att betala skatten (!!!!!) och 3) lånar sig till mer eller mindre enfaldigt försvar där de försöker göra detta till en rikemansfråga.
Som framgår av citatet ovan från DN så innebär såvitt jag förstår den av högeralliansen föreslagna lösningen att ingen får höjd fastighetsskatt under tiden de faktiskt bor/har kvar sin fastighet. Alla de som idag har betalar en fastighetsskatt som ligger under 4 500 kronor per år får alltså ingen höjning av den faktiska årliga kostnaden (gäller alltså dem som har ett taxeringsvärde som ligger under 450 000 kronor). Det som händer genom förslaget är att vinsten som uppstår vid försäljning beskattas hårdare – tjänar man 10 000 kronor stiger skatten från 2 till 3 000 kronor, tjänar man 100 000 kronor stiger reavinstskatten från 20 till 30 000 kronor, tjänar man 1 miljon stiger den från 200 till 300 000 kronor.
Visst innebär förslaget att höginkomsttagare gynnas under den tid de faktiskt behåller sin fastighet men knappast i samband med försäljningen (eftersom de i de flesta fall också kan räkna med den största värdestegringen) men frågan är om denna grupp gynnas totalt sett i någon nämnvärd utsträckning. Klart är förstås att en del försäljningar av fastigheter med lågt värde kan komma att drabbas av viss skattehöjning men jag har svårt att överblicka den totala effekten.
Inte heller betyder väl förslaget att skattebasen fastigheter urholkas. Skatteuttaget beräknas ju såvitt jag förstår vara detsamma för sektorn. Det enda reella problem som uppstår är de eventuella metoder som kommer att florera med syfte att begränsa den synliga reavinsten. Idag kan ju denna reduceras för nedlagda kostnader (vissa) – vill man visa sådana måste man ju ha kvitton på dessa vilket möjligen faktiskt befrämjar vita hantverkstjänster. Det alternativ jag tror man måste se upp med är fiktiva försäljningspriser dvs pengar under bordet i samband med försäljningar, precis så som förekommer i handeln med hyreskontrakt.
Enligt pressmeddelandet från regeringen skall eventuella “oönskade effekter” utredas
Reformen utreds av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Om utredningen skulle visa att förslaget ger oönskade effekter, vad avser fördelningen mellan inkomstgrupper eller regioner, inlåsningar på arbets- och bostadsmarknaderna eller de offentliga finanserna, är arbetsgruppen fri att pröva alternativ. Eventuella justeringar av förslaget skall finansieras fullt ut inom bostadssektorn.
Skall bli spännande att se vad den utredningen kommer att resultera i.
Vad kommer alltså att hända: För det första kommer många i framförallt storstadsområdena att få minskade boendekostnader – gynnar såvitt jag förstår alla med eget boende och möjligen också i färlängningen också hyresgäster eftersom skatten väl sänks också för flerfamiljshus. För det andra kommer alla som säljer att vilja ha ut ett högre pris för att få “behålla” mer när skatten betalts. Det motverkas å andra sidan av att köpare knappast är intresserade av att betala överpris.
Vart detta landar är svårt att förutse. Kanske skulle det kunna innebära att även gamla har råd att bo kvar i sina hus utan att låna till skatten, att även folk med normala inkomster har råd att köpa hus i “bra lägen”.
Får denna nyordning de negativa effekter som belackarna befarar kommer det att visa sig före nästa val och då har borgarna skjutit sig i foten, gäller det motsatta fins risken att det är vi i oppositionen som förlorar. Att ge alla villaägare mer i plånboken varje månad är nog rätt populärt!
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Aftonbladet, DN, SvD, Per Nuder, Fastighetsskatt
Reinfeldt – marionetten
Reinfeldt, har du blivit marionett åt USA?: ” I en riksdagsdebatt ytterligare en månad senare blev Reinfeldt ovanligt frän i sin kritik mot den sittande regeringens medlöperi:
– Jag tror – och det noterades här tidigare – att vi har haft en partipolitisk enighet om att säga att vi inte vill följa den linje som kanske framför allt USA har drivit. Men samtidigt har det varit en oerhörd svängning och en oerhörd passivitet från den regering som har låtit detta pågå månad in och månad ut. Ibland undrar jag hur det känns för Thomas Bodström och andra, som väl åtminstone i sin ungdom var radikala, att nu sitta i ett marionettråd till USA:s finansdepartement och höra att man styrs av ett tänkande som är både rättsvidrigt och felaktigt. Men det är passiviteten som är ett problem. Man har inte höjt rösten, och därför har det också kunnat fortgå.
Och i en motion till riksdagen den 1 oktober 2004 skriver Reinfeldt och hans partikamrater:
”Åtgärder för att förstärka rikets inre säkerhet får dock inte ställas i motsats till kraven på rättssäkerhet. Terrorismen skall bekämpas, men det måste ske på rättsstatens grund. Om denna grundprincip luckras upp tillåter vi de ljusskygga och antidemokratiska elementen att diktera villkoren för rättsväsendet. Det är inte acceptabelt.”
Hallå Fredrik Reinfeldt! Varför har du inte höjt rösten för den fredlöse Hassan Assad? Var det bara nonsens, det där du sa om rättssäkerhet? Har du någon makt egentligen? Eller har du också blivit marionett?
”
(Via Aftonbladet.)
Robert Aschberg har letat lite i arkiven och funnit en man som innan han blev statsminister anklagade den dåvarande socialdemokratiska regeringen för att vara USAs marionetter och som nu låtit sig kopplas upp till samma trådar – drar Bush så sprattlar Reinfeldt förmodligen ikapp med Carl Bildt.
Den senare har fullt sjå med att försvara sig och möter nu rubriker som “Utrikesminister Carl Bildt till salu” ackompanjerat med bildtexten “Med Överklassens sanna privilegium utgår Carl Bildt från att hans halvsanningar och lögner räcker, att det är han som bestämmer vad som är relevant” i Expressen.
Nu sällar sig en av de Reinfeldt kallade marionetter, förre statsminister Göran Persson, till kritikerna av herr Bildt och fokuserar på just det som är det viktigaste, Bildts medlemskap i CLI enligt DN:
”- Det har av och till varit tufft för ministrar som har anklagats för än det ena, än det andra, men jag har inte tidigare sett något motsvarande.
Göran Persson var i Uppsala för att hålla ett tal på temat “Internationellt samarbete i vår tid”, och vid den efterföljande frågestunden uppstod diskussionen kring Carl Bildt och den senaste tidens medieuppgifter kring hans innehav av aktier i Lundin Oil och hans värdepapper i Legg Mason, som bland annat har investerat i en av världens största vapentillverkare Lockheed Martin. Det som upprör Göran Persson mest är dock Carl Bildts engagemang i den amerikanska krigslobbyn, Committee for the Liberation of Iraq (CLI). ”
Problemfritt tycker dock Bildts försvarare nu anförda av SvDs P J Anders Linder som bagatelliserar och tycker att inget av det framkomna betyder något – bara Bildt varit lite snabbare med att sälja av sina innehav. Att det tycks kunna finnas ett samband mellan Bildts intressen i oljebranschen och att han lånat sig till en kommitte för ockupation av och därmed åtkomliggörande av betydande oljetillgångar för samma bransch med några hundra tusen döda som kostnad bekymrar inte.
Currently playing in iTunes: I Feel the Way I Feel by Big Mama Thornton, Francis Clay, James Cotton, Luther Johnson, Muddy Waters, Otis Spann & Samuel Lawhorn
PS Twinglyeffekt 2 DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Aftonbladet, DN, Expressen, SvD, Carl Bildt, Iran, Irak, Utrikespolitik, Göran Persson, PJ Anders Linder, Fredrik Reinfeldt
Minskar hyresrätter arbetslösheten?
Ägt boende ger arbetslöshet: “Men så här är det: Ska arbetslös heten minska måste rörligheten på arbetsmarknaden öka.
Sambanden mellan boendeform och arbetslöshet har uppmärksammats alltmer under de senaste åren. Andrew Oswald, professor vid Warwick University, har i banbrytande studier visat att det som bäst förklarar ökningen av arbetslösheten i de industrialiserade länderna, från 2 procent på 1950-talet till cirka 10 procent, är ökningen av andelen egnahem.
Oswald har studerat utvecklingen i olika länder, i grupper av länder och över tid med samma resultat. Han jämför samvariationen mellan arbetslöshet och andelen ägt boen-de i USA och Europa under 1960-talet och 90-talet och kommer till samma slutsats: arbetslösheten har ökat snabbast i de länder som haft den snabbaste tillväxten av ägt boende.
Om man äger sin bostad är det ofta förenat med betydande kostnader att byta bostadsort. Det minskar rörligheten. En hög andel ägt boende ökar utträdena från arbetsmarknaden bland äldre anställda. En studie av elva EU-länder visar också att äldre löntagare som bor i ägt boende lämnar arbetsmarknaden i yngre år än andra.”
(Via knuff.se.)
Nu är ju Barbro Engman ordförande i Hyresgästföreningen och hennes artikel skulle förstås kunna avfärdas som en partsinlaga. Hennes referenser bl.a. till Andrew Oswalds studier ger dock rätt bra tyngd i argumenteringen. Frågan är dock om inte en av premisserna behöver diskuteras, nämligen att arbetslöshet kan/bör bekämpas genom rörlighet.
Accepterar vi alltså Engmans tes om att större andel hyresrätter befrämjar rörlighet som i sin tur skulle ge minskad arbetslöshet så accepterar vi ju också att människor i ökad utsträckning skall tvingas byta bostadsort, bryta upp familj etc för att söka sig lyckan i någon annan del av landet (för Engman talar väl om inom landet eller menar hon kanske Europa?). Ser hon kanske en arbetsmarknad liknande den i USA där, förstås, främst lågavlönade kan hamna i en nästan vagabonderande tillvaro i jakt på jobb. Det myntet har inte bara en utan sannolikt flera baksidor.
En solidarisk politik kan nog inte grundas på att öka andelen hyresrätter för att därigenom befrämja rörlighet på arbetsmarknaden.
PS Twinglyeffekt 1 DS
Currently playing in iTunes: Jumpin’ At Shadows by Gary Moore
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Solidaritet, SvD, Arbetslöshetsförsäkring, Barbro Engman
Upp till kamp
Currently playing in iTunes: Nantucket Sleighride (To Owen Coffin) by Mountain
Det nakna klassförkaktet på frammarsch: “Hotell- och restauranganställdas förbund (HRF) har ca 60 000 medlemmar. En majoritet av medlemmarna är restaurangbiträden men förbundet organiserar också t ex bingovärdinnor, hotellstäderskor, dörrvaktmästare och liftskötare. En majoritet av medlemmarna är kvinnor, många har utländsk bakgrund. Cirka 30 procent av medlemmarna har tillfälliga anställningar och lönerna ligger runt 15 000 i månaden för heltid.
Detta är alltså denna maffia som luf, cuf och muf – ivrigt påhejade av borgerliga riksdagsledamöter och mediala tyckare – nu trappar upp kriget emot. Genom att framställa facket som en överhet som av nåt slags osund makthunger försöker tvinga stackars företag att teckna avtal döljer de effektivt vad saken handlar om: en helt legitim kamp för hyggliga och likvärdiga villkor på jobbet för några av dem som faktiskt tjänar allra minst och sitter allra lösast på arbetsmarknaden.”
(Via Esbatis kommentarer.)
Det är inte utan att man har en viss förståelse för Josefin Brinks syn på saken, inte minst efter att ha tagit del av en Fredrick Federleys åsikter i DN “Cuf-ordföranden tycker inte att facket ska kunna gå in i konflikter på arbetsplatser där de inte har några medlemmar. Likaså retar han sig på fackets rätt att vidta sympatiåtgärder som gör att en tredje part drabbas. Går det inte på något annat sätt vill Federley förbjuda det i lag.”
Det intressanta med detta är proportionalitetsfrågan. Vore kul om Federley utvecklade sin syn på hur arbetare skall kunna vidta stridsåtgärder som å ena sidan är verksamma mot arbetssäljaren och å den andra inte drabbar någon annan. Att klassföraktet skulle bli så tydligt kunde man förstås vänta efter den överväldigande valsegern för högeralliansen, men finns ingen historisk kunskap, lärde sig inte centerpartister något under 1900-talet? OBS Jag klagar inte på skolan då den aldrig varit särskilt väl skickad att diskutera maktrelationer på arbetsmarknaden utan snarare på den politiska skolningen inom i detta fall högerpartierna.
Riktigt roligt blir det faktiskt (eller är patetiskt en mer adekvat beteckning?) när man finner att nämnde Federley tycks ha för avsikt att köpa någon salladsbar i Göteborg tillsammans med Dominika Peczynski (som driver mobbingsajten Förbannelse.se), enligt en artikel av den senare publicerad i Sourze.
Eller som utifrån ett mera globalt perspektiv Rosemari Södergran uttrycker det: “Globaliseringen rymmer enorma möjligheter för alla oss som tror på internationell solidaritet.
Frihandel utifrån rättvisa och gemensamma regler kan vara ett kraftfullt verktyg för både tillväxt och välstånd. Men ekonomi och välstånd måste bygga på folkligt inflytande och demokratisk påverkan.
Globalisering borde bygga på demokrati och mänskliga rättigheter, inte på ökade klyftor mellan människor och länder.
I en globaliserad värld måste arbetstagare ha rätt att sluta sig samman och samarbeta för bättre villkor. Både i Sverige och i övriga världen.”
Själv tar jag strid i det lilla, stöd mitt försök att få Södertälje kommun att bli ledande när det gäller löner i kvinnodominerade sektorer!
PS Twinglyeffekt 1 DS
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, DN, Solidaritet, Södertälje, Ekonomi, Rosemari Södergren, Avtalsrörelse, Kommunal, Lägstalöner, Ali Esbati, Arbetarekommun, Fredrick Federley, Dominika Peczynski, Sourze
Jämställd familjepolitk – låt föräldrarna bestämma
Det är inte så lätt att vara småbarnsförälder idag. Inte minst om man vill välja någon annan form för sitt liv än att båda så fort som möjligt börjar arbeta heltid när föräldraförsäkringen har nyttjats maximalt. Tycker man sig dessutom bäst själv bestämma hur och av vem som föräldraförsäkringen skall nyttjas ligger man risigt till – det finns nämligen alltid en del, tyvärr högljudda, som vet bättre hur du skall ha det hemma och hur dina barn skall tas omhand.
Jag tycker vi skall ändra på det!
Södertälje arbetarekommun
Motion angående familjepolitiken
Familjepolitiken är ett område som ofta blir polariserat. Antingen är man för jämställdhet och då antas man vara för ökad kvotering av föräldraförsäkringen, för förskola tidigt för barnen, för heltidsarbetande småbarnsföräldrar etc. eller så är man emot jämställdhet och därmed emot delat föräldraskap, mot dagis och för att kvinnorna skall återgå till en hemmafrutillvaro.
Den här polariseringen yttrar sig ofta på ett sätt som gör att föräldrar som vill göra andra val än de gängse beläggs med skuldkänslor. Vill man t.ex. vara hemma med sina barn längre än vad föräldraförsäkringen medger betraktas man som suspekt och närmast som en parasit. Vill föräldrar själva bestämma om hur mycket och vilken av dem som skall vara hemma ifrågasätts den rätten.
Det är dags att vi skapar en familjepolitik som möjliggör för föräldrar att utifrån sina egna förutsättningar och utifrån egna beslut utforma sitt familjeliv. För detta krävs att föräldraförsäkring och andra former av stöd till familjer utformas så att bestämmandet över hur de disponeras ges till föräldrarna själva.
På sikt bör föräldraförsäkringen göras helt könsneutral och knytas till barnet men disponeras av barnets föräldrar (oaktat kön) på det sätt de finner gott. För alla de som önskar(vilket sannolikt är de flesta) skall det finnas barnomsorg både i form av familjedaghem och förskolor fr.o.m. det barnet är ett och ett halvt år. När barnen fyllt 4 år skal kommunerna ha skyldighet att erbjuda plats i förskola för alla barn.
Småbarnsföräldrar bör ha lagstadgad rätt att vara föräldralediga minst till dess barnet fyllt 4 år. Föräldraförsäkringen bör utformas så att den täcker så stor del av denna period som möjligt.
För att göra föräldraförsäkringen i verklig mening könsneutral och göra föräldrarna helt jämlika när det gäller överväganden om vem som skall utnyttja densamma skall nivån alltid vara relaterad till den av föräldrarna som har högst inkomst. Det bör vara möjligt också att överlåta dagar till andra än de biologiska föräldrarna, t.ex. partners av samma kön, släktingar etc.
Jag föreslår
att arbetarekommunen uttalar sitt stöd för intentionerna i motionen och verkar för dessas förverkligande
Mörkö den 8 februari 2007
Peter Karlberg
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Södertälje, Ekonomi, Familjepolitik, Föräldraförsäkring, Arbetarekommun
Höj kommunens lägstalöner!
Jag tycker att det är dags att gå från ord till handling. Börjar i den lilla välden dvs min egen kommun och motionerar till arbetarekommunen om att vi här skall se till att ingen heltidare i kommunen har mindre än 16 000 kronor per månad. Vi får se hur det går!
Södertälje Arbetarekommun
Motion angående löner i Södertälje kommun
Det pratas ofta om de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män, eller kvinno- respektive mansdominerade yrken. Mycket ofta stannar det vid just prat. För en handlingskraftig pragmatisk arbetarrörelse är detta förstås helt otillfredsställande.
I kommunen finns relativt stora grupper av anställda inom flera områden som har otillständigt låga löner – detta i synnerhet som kraven på dessa ofta är höga när det gäller kvaliteten i utförda tjänster ofta förenat med obekväma arbetstider, kvällar, nätter och helger.
Låt oss visa att vi menar allvar och genomföra en riktad satsning på de personalgrupper i kommunen som har riktigt dåligt betalt, företrädesvis inom Kommunals avtalsområde. Där finns exempel på ingångslöner som börjar runt 13 500 kronor. De bör i årets avtalsrörelse justeras så att ingen heltidsarbetande i kommunen har mindre än 16 000 kronor per månad. Övriga löner inom berörda områden måste förstås i förhandlingarna justeras därefter.
Jag föreslår
att våra företrädare i kommunen ges i uppdrag att verka för att ingen kommunanställd fortsättningsvis skall ha en lön som understiger 16 000 konor per månad.Mörkö den 7 februari 2007
Peter Karlberg
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Solidaritet, Södertälje, Ekonomi, Avtalsrörelse, Kommunal, Lägstalöner, Arbetarekommun
Senaste kommentarerna