Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Även vi behöver diskutera a-kassan och…..
Diskutera a-kassan!: “I stället borde vi inom socialdemokratin våga föra en öppen diskussion om hur vi ska se på a-kassan i en värld och en tid som kräver omställningar i arbetslivet.”
(Via AiP.)
Nina Blomberg pekar på behovet att inte bara ryggmärgsmässigt kritisera högerkartellens förslag när det gäller a-kassan utan också faktiskt se till diskussionen om utformningen av densamma kommer igång inom socialdemokratin. Rätt så!
En som för fram konstruktiva tankar om detta är Erik Laakso som föreslår en
-Svensk flexicuritymodell med hög a-kassa och höjda tak, förkortad karenstid och anställningsskyddet i avtalen istället för i lagen.
-Riktade stöd såsom sänkta arbetsgivaravgifter, extra anställningsstöd och sänkt moms till hela tjänstesektorn enligt samma tankesätt som vi tidigare stöttat industrisektorn och byggsektorn.
-Konkreta förslag på riktade överskottsmedel för att anställa fler människor i offentlig sektor i riktiga jobb.
Poängen med Laaksos förslag när det gäller a-kassan är såvitt jag förstår att den skall vara så utformad att den stödjer en ökad rörlighet – det skall vara lättare att t.ex. säga upp sig för att skaffa nytt jobb genom förkortad karens, det skall inte innebära en särskilt stor belastning att under en kortare period vara arbetslö genom höjt tak (så att fler, de flesta får 90% av lönen). Rätt tänkt!
Både Blomberg och Laakso är överens om det viktigaste (vilket framgår av Laaksos punkter ovan) att det viktigaste trots allt är att det skapas nya jobb. Nya jobb inte bara inom privat sektor, inte bara inom offentlig sektor utan i båda. Jag tror att det var på denna punkt vi förlorade valet, vi framstod inte som det alternativ som skulle ge “arbete till alla” trots att det varit socialdemokratins adelsmärke i alla tider.
Också Jonas Morian kommenterar Blomberg och Laakso under rubriken Kloka sossar. Personligen skulle jag till frågan om a-kassan också vilja föra en diskussion om hur vi förhåller oss till stat och kommun, till av fria människor i förening organiserade system versus offentliga (statliga/kommunala) system. Det är inte bara a-kassan som vi “förstatligat” dvs gjort beroende av den “goda staten” vilket ju t.ex. vid maktskiften i samband med val gör systemen känsliga. Renodlade av lönearbetarna själva kontrollerade försäkringssystem skulle ge större uthållighet och också skapa större engagemang kring deras utveckling tror jag.
Tyvärr finns det en uppenbar risk att diskussionerna inom partiet drunknar i den i och för sig vällovliga ambitionen att bekämpa högeralliansens politik. Man kan nu – med viss förvåning – konstatera att partikamrater anser att de inte fått mandat att genomföra förändringar, någon tar den senaste opinionsundersökningen til intäkt för detta. Sånt är förstås bara trams! Vi tjatade om de katastrofer högeralliansens politik skulle för med sig – inga väljare kan ha missat det. Majoriteten av dem valde detta alternativ!
Självklart innebär inte detta att vi skall sluta kritisera, demonstrera och protestera men vi måste faktiskt mentalt erkänna att vi inte lyckades mobilisera väljarna mot detta i den avgörande omröstningen – valet!
Technorati Tags:
Demokrati, Solidaritet, Politik, Socialdemokraterna, Arbetsrätt, Jonas Morian, Högeralliansen, Erik Laakso
Sörängs samfällighet
Här på Söräng (där jag bor) har vi en samfällighet genom vilken vi fixar vatten, vägar och avlopp. Tidigare ikväll var vi kallade till extra föreningsstämma för att diskutera vatten och en extra utdebitering. Det senare för att vi skall kunna lösa några lån i januari. Vattnet är dessvärre en följetång. Det har varit bedrövligt under alla de nu 18 år jag bott här. Felen är många men de mest irriterande är ett sanslöst dåligt tryck, någon form av ofarlig algtillväxt som av och till visar sig genom partiklar i vattnet och kraftig missfärgning i samband med regn (inflöde i brunnarna av regnvatten).
Förbättringar har jag önskat hela tiden. För några år sedan fick vi fram ett anbudsunderlag för en serie åtgärder som skall åtgärda flertalet problem. Av någon anledning har styrelsen vilat på hanen och först nu förela de oss en strategi för att få jobet gjort (som också antogs av föreningsstämman). Skönt!!
En sak som emellertid inte gjordes helt klart är finansieringen av åtgärderna. Löpande beskostas de av kredit hos banken men när arbetet är klart uppstår ju behov av mer långsiktig finansiering. Vet inte om medlemmarna är riktigt medvetna om att den princip som ordföranden refererade vid diskussionen om den extra utdebiteringen – att var och en får finansiera sin andel som tas ut som utdebitering och att man inte tar upp lån i samfälligheten – innebär att vi kommer att få ett nytt förslag om extra utdebitering under första halvåret 2007 i storleksordningen 15-20 000 kr per andel.
Man borde konkretisera sådana konsekvenser – inte för att stoppa investeringen för den behövs – så att alla får möjlighet att förbereda sig på detta. Summor i den storleksordningen kan vara mycket tunga för många och vi har ju flera ensamhushåll på området. Jag är för övrigt inte alls säker på att jag gillar principen!
Technorati Tags:
Södertälje, Mörkö, Solidaritet, Ekonomi
Moderna myter
SvD: Den gamla medicinen ger ju ingen bot: “Förre kommunministern Sven-Erik Österberg anförde de rödgröna vid riksdagens extradebatt om a-kassan i går. Det gick faktiskt inget vidare. Huvudpoängen i hans första inlägg var att de borgerliga mörkat sin a-kassepolitik och att det först var när valet var klart som den kom fram.
Ursäkta, men vad hade Österberg för sig under valrörelsen? Den handlade ju nästan bara om arbetsmarknadsfrågor, i alla fall när de borgerliga förde ordet. Att socialdemokraterna helst ville tala om annat kan man lasta många för – men inte arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.”
(Via SvD.)
SvD kommenterar på ledarplats gårdagens debatt om försämringarna av a-kassan. Där refereras Sven-Erik Österberg som verkar ha lyckats med konststycket att vara helt frånvarande under valrörelsen. Visserligen stämmer det rätt bra med min bild – minns inte henom särskilt väl från den tiden – men så frånvarande kan han väl inte varit att han missade att försämringarna av a-kassan var rätt dominerande i högeralliansen valrörelse och att vi andra socialdemokrater gjorde vårt bästa för att uppmärksamma väljarna på konsekvenserna av detta.
I denna fråga citeras för övrigt Jonas Morian som i sin blogg PromeMorian liksom andra konstaterat att det faktiskt är rimligt att förvänta sig att regeringen faktiskt försöker genomföra det de fått mandat för i valet. Att vi är många som är emot förändringen ändrar ju inte detta faktum, inte ens om det finns många som ångrar hur de la sin röst i valet. Vi skall naturligtvis fortsätta att kritisera försämringen, argumentera emot dess genomförande och framför allt påvisa dess negativa konsekvenser, i synnerhet när dessa visar sig (som en del av oss vet har ännu inga faktiska förändringar skett även om man ibland kan tro det).
I slutet på ledaren i SvD kommer ledarskribenten in på en kärnfråga som jag tidigare skrivit om bl.a. tidigare idag. Det är frågan om huruvida arbetslöshetsförsökringen skall vara en statlig verksamhet eller en “privat”. Som jag ser det borde den här typen av trygghetssystem bygga på gammal hederlig kollektiv solidaritet och organiseras som en riktig försäkring hos vanliga försäkringsbolag eller ett för ändamålet bildat (i så fall kanske med de fackliga organisationerna som huvudmän). Erik Laakso harsom jag refererat tidigare uppenbarligen likartade tankar.
Om det nu inte vore så att Folksams vd och styrelse befann sig på en annan planet så skulle det ju varit kul att se dem ge sig in i debatten och kanske till och med komma med ett rejält inspel.
Technorati Tags:
Demokrati, Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Jonas Morian, Högeralliansen, Erik Laakso, a-kassa, arbetslöshetsförsäkring, Folksam
Stat versus samhälle
Omställningstid för fackförbunden: “Facken har tid på sig att fundera över hur trygghetsförsäkringarna kan byggas upp för att vara säkra oavsett vilken regering vi har. Fackföreningarnas skydd för medlemmarna måste vara fristående från staten och statskassan, det är en dyrköpt kunskap som vi kan konstatera efter bara två månader med borgerlig regering”
(Via På Uppstuds.)
Erik Laakso har förstått något som många partikamrater verkar ha svårt att förstå. Vi – arbetarrörelsen dvs parti och fack – har bidragit till att en del av våra trygghetssystem gjorts helt beroende av staten och därmed kan bli föremål för ändringar beroende av riksdagsmajoriteter. Eftersom dessa trygghetssystem är försäkringar (beskrivs som) så är det naturligtvis högst otillfredställande. Har jag anslutit mig till en a-kassa måste förstås villkoren vara oförändrade oavsett politisk majoritet – jag har ju ett försäkringsavtal (eller borde haft som det visar sig nu).
Jag skrev för någon månad sedan att
“Det kanske inte är så klokt. Möjligen borde vi redan tidigare och åtminstone nu fundera över om inte vi borde bygga system som kontrolleras mera direkt av människorna själva inklusiva dess finansiering men i genuint kollektiva former. Vi brukar ju t.ex. hävda att arbetsgivaravgifterna egentligen är ett avstått löneutrymme. Låt oss då återerövra det utrymmet och t.ex. använda det för gemensamma, kollektiva försäkringar som inte tar vägen över statskassan. Folksam skulle kanske kunna användas för detta, istälet för att vara ett bolag som t.ex. betalar sin ledning fantasibelopp i arvoden. Lite krångligt blir det kanske att hantera de som inte kvalificerat sig men det borde gå att lösa.”
Ser vi det hela historiskt är det en massa saker som vi (samma arbetarrörelse) har varit med och byggt upp som sedan mer eller mindre tagits över av stat och kommun. Mer handfasta exempel är t.ex Folkets Hus som i min kommun först togs över av kommunen, såldes och blev konferenslokal för att sedan köpas tillbaka av kommunen för att bli stadshus. Själva (partiet) möts vi numera alternerande mellan Baptistkyrkan och Frälsningsarmen med mellanlandning hos ABF som hyrt in sig i kommunala lokaler.
Jag börjar tro att detta egentligen utgör den viktigaste frågan som vi av ideologiska skäl behöver diskutera. De långa perioder vi haft “makten” i stat och kommun har inte i första hand (som många borgare vill ha det till) korrumperat våra ledare på ett personligt plan utan i första hand faktiskt förvirrat oss just när det gäller skiljelinjen mellan stat och samhålle, mellan offentliga och kollektivt privata.
Ett näraliggande område där denna gränsdragning är särskilt svår är omsorgsområdet. Vi har övertagit det gamla överhetssamhällets organisation av fattigvård, gjort den lite mer human men glömt att det vi egentligen borde gjort vore att göra alla oberoende av allmosor vare sig de kommer från stat eller välgörenhet. För oss har därför privat blivit något obehagligt trpts att vår rörelses kamp egentligen alltid handlat om att bemyndiga, göra självständig – empower the people (för att använda den internationella beteckningen.
Technorati Tags:
Södertälje, Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Erik Laakso
Vem röstade för trängselskatt?
Trängselskatter återinförs i Stockholm: “Det är inte givet att trängselförsöket tidigare i år kopieras i detalj när det återinförs under första halvåret -07. Det kan bli tal om nya avgiftsnivåer, områdets omfattning och ytterligare vägar som skall omfattas av skatteuttag. Förhandlingsmannen skall också ange vilka projekt som skulle kunna vara lämpliga att helt eller delvis finansieras med vägavgifter enligt väglagen.
”
(Via DN.)
Jag var motståndare till biltullar tidigare och nu ser vi konsekvenserna av att Miljöpartiet tvingade fram ett försök: Det finns inte längre något mentalt hinder – inte ens hos tidigare borgerliga motståndare – mot att använda biltullar som finansieringskälla. Mitt ursprungliga motstånd byggde dels på att beslutet var odemokratiskt, dels att själva idén om att dubbelbeskatta bilister är fel.
Nu har högeralliansen med hull och hår slukat idén med den lilla skillnaden att biltullar bara skall användas till att finansiera vägar (alltså någon slags rimlig logisk koppling mellan skatteobjekt och ändamål). Däremot beter de sig lika odemokratiskt. Det kan knappast vara så att väljarna uppfattade högeralliansen som det mest naturliga alternativet om man vile ha biltulllar i Stockholm. De anammar också principen om dubbelbeskattning dvs att bilister som betalar kollosala summor i vägtrafiksskatt, bränsleskatt etc som rimligen borde användas till vägbyggen och underhåll nu skal betal en gång till för att få vägar byggda och underhållna.
Låt oss alltså anta att biltullarna fortfarande kommer att omfatta den mdeltida staden – alltså omfatta Stockholm innanför tullarna (kommunen sträcker sig långt utanför soom alla vet). Intäkterna används t.ex. till att bygga den västra förbifarten. Den kommer huvudsakligen att användas av trafik som skall förbi staden – alltså inte av dem som finansierar det hela. Logiskt?
De som gynnas av biltullarna är förstås de boende inom tullarna. De slipper oftast betala eftersom de har en utomordentlig kollektivtrafik redan (det är till och från som behöver förbättras). Om det alltså fortfarande är ett mål att minska trafiken inom tullarna borde kanske de som bor inom tullarna beläggas med en extra skatt för att finansiera den västra förbifarten – tips till herr Cederschiöld som bl.a. skall föreslå lokal medfinansiering:-)
Technorati Tags:
Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Kommunikationer, SL, Högeralliansen, DN, Biltullar
Skall kyrkor alltid bevaras?
Historisk och religiös byggnad skändas av tv-kanal: “En av världens äldsta kyrkor, och säkert också en av världens vackraste byggnader – i alla fall i mina ögon – är Mor Barsawmo, kyrkan jag döptes i.
Kyrkan vars mark innan folkmordet under första världskriget tillhörde lagenligt tillhörde min släkt håller till viss del på att byggas om till TV-studio. När jag först fick meddelandet trodde jag inte på det, sakta har det sjunkit in och fått mig att skriva till bland annat ansvariga för EU-frågor i Turkiet, och ser fram emot deras svar.
Jag vägrar tillåta att en historisk och helig plats skändas.”
(Via Nuri Kino.)
Vet förstås själv mycket lite – eller snarast inget – om denna speciella byggnad. Nuri Kino berättar dock att det är Sverige-baserade TV-kanalen Suryoyo Sat som nu hyrt in sig i kyrkan och använder den (eller om det nu är del av) som TV-studio.
Får ändå en del associationer till kulturminnesvård, kulturmiljöplaner etc. Bara för någon dag sedan satt jag med i en referensgrupp till arbetet med en kulturmiljöplan för Södertälje kommun. I det utkast till remissversion av den del som behandlar Mörkö vi diskuterade betraktas hela ön som utvald vilket innebär att den har kulturhistoriska värden som bör bevaras. Sedan exemplifieras detta med en lång rad typer av sådana miljöer runt kyrkan, runt slottet, runt Idala etc. Som dokumentation alltså helt ok – resterande bilder på byggnader som tagits under inventeringen kommer också att arkiveras.
Resonemangen som förs i utkastet beskriver t.ex. torpen som ju har något/ra hundratal år på nacken som värda att bevara och värda att skyddas från större ingrepp. Skall helst bevaras med gamla metoder/material etc. Så långt allt gott och väl. När man sedan funderar över konsekvenserna blir det svårare. Om torpen inte skall förändras i nämnvärd omfattning saknar de ju användningsområde annat än musealt och i så fall måste ju någon betala för bevarandet. Om man istället funderar över användningsområden som skulle vara aktuella idag och som kanske inbegriper om- och tillbyggnader faller förstås en del bevarandevärde bort men å andra sidan fortsätter kanske en kulturbygd att vara bebodd. Detsamma gäller de små gårdarna vars mark förstås inte är rimlig att bruka idag men som kanske kan göras om till hästgårdar. Strandängarna – de har ju också idag bara begränsad nytta som bete för det allt mindre antalet mjölk- och köttdjur som finns kvar – hur håller vi dem öppna?
Vad har då detta med kyrkan i Madyat att göra undrar man kanske. Problemet är – och här vet jag inget – att man när det gäller gamla byggnader oaktat om de är eller har varit “helgade” måste ta ställning till värdet av bevarande och dessutom bevarande för vad. Så länge det finns en församling som använder kyrkan och som vill och kan ta vård om det finns ju egentligen inget problem. När detta förhållande upphör – och runt om i världen finns många kyrkor som inte längre behövs för sitt ursprungliga ändamål av olika skäl – kan man välja att antingen bevara i mer museal form (världsarv) och hitta någon (staten?) som är beredd att finansiera eller att finna alternativt användande som i mer eller mindra stor utsträckning naturligtvis måste få anpassa byggnaden till verksamheten. Betyder inte med automatik skändning och åtminstone Svenska kyrkan har cermonier för att “avkristna” kyrkobyggnader.
Stämmer det som Nuri kina hävdar att detta är en av världens äldsta kyrkor så kan den ju ha ett mer allmänt bevarandevärde. Nu är ju inte kyrkan på Mörkö lika gammal men dess äldsta delar är från 1100-talet, utbyggd, ombyggd flera gånger sedan dess förstås. Idag har inte Mörkö längre egen präst utan delar med Hölö. Vet inte hur många som använder de två kyrkor som alltså finns i kommundelen men frågan är förstås hur länge de två församlingarna har råd att hålla igång dem. Vi kanske också kommer att tvingas ta ställning till om de skall bevaras som mer museala företeelser eler om de kan få något alternativt användningsområde.
Technorati Tags:
Mörkö, Hölö, Religion, Hölö/Mörkö kommundelsnämnd, Södertälje kommun, Nuri Kino, Assyrier, Syrianer
Blir det en tusenlapp rent?
LO spikar lönekrav: “LO vill med sina krav “förhindra lönekonkurrens och säkra mer till dem som har minst”. Därtill vill man stärka kollektivavtalets ställning på arbetsmarknaden och minska risken för lönekonkurrens och även säkerställa en mer rättvis fördelning.
“Det ska ske genom att i tillämpliga fall avtalets lägstalöner höjs med minst 910 kronor”, skriver LO.
***
Påslagen på lägstalönerna är också för höga, menar Stenqvist:
– Om man tar 910 kronor och lägger på en lägstalön som ligger någonstans runt 14 000 kronor så hamnar man på 6,5 till 7 procent. Det är väsentligt högre än förra gången och det är med oro vi konstaterar det.
Stenqvist konstaterar också ett en ledamot i LO:s styrelse reserverat sig mot beslutet.
– Det visar i viss mån orealismen i förslaget om man vill öka sysselsättningsgraden i landet, säger han.
”
(Via E24.)
Stenqvist ovan är teknikföretagens förhandlingschef. Han har den märkliga förmågan att se frågan om de lågavlönades löneökning som en sysselsättningsfråga. Att ha en lön som går att leva på är tydligen inte ens ett rimligt krav.
Synd att LO inte tog tillfället i akt och köpte min paroll 1000 kronor rent efter avgiftshöjningar och borttagen avdragsrätt – jag säljer den för en tusenlapp svart:-). Kanske har de ändå använt parollen som räkneexempel: Om man tar skattesänkningen för 2007, minskar den med höjd avgift till a-kassa m.fl försämringar och sedan adderar 910 kronor kanske det trots allt blir en tusenlapp kvar?
Technorati Tags:
Kapitalet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, E24
Kommunernas miljardblunder
Ibland brukar socialdemokraternas motstånd mot utförsäljningar av offentligt ägda verksamheter kritiseras rätt hårt. Såg att högeralliansen i Södertälje förbehåller sig rätten att spränga uppgörelsen om styret av kommunen bl.a. just på den frågan. Kanske borde högern vara lite mera ödmjuk. Själv ser jag inget egenvärde i att vissa verksamheter drivs i offentlig regi. Värdet ligger i något annat – effektiv resursanvändning, kostnadskontroll m.m.
Dock – frågan har stor betydelse just när det gäller utförsäljningar. Då blir det en fråga om principer, nämligen värdet av det gemensamt ägda, möjlig ökning av detsamma versus privat ägande och förmögenhetstillväxt. Nedanstående exempel visar att det skett en enorm förmögenhetsöverföring från t.ex. medborgarna i Stockholms kommun till aktieägarna i Fortum.
E24.se: Kommunernas miljardblunder: “Fem svenska kommuner gick miste om uppskattningsvis 70 miljarder kronor i framtida värdestegring när de för fem år sen sålde ut sina krafttillgångar.
Kraftbolag i Norden har nämligen haft en explosiv värdestegring. Finländska Fortum, som köpte Birka Energi från Stockholm Stad för 14,5 miljarder, har stigit med 500 procent sen 2001.”
(Via E24.)
Som om detta inte vore nog – Fortum har dessutom ett mycket generast bonus- och optionsprogram för sina direktörer. E24 rapporterar i en annan artikel att:
Den allt dyrare elen slår hårt mot hushåll och elintensiv industri men det finns vinnare. Finska eljätten Fortums sju högsta chefer har ett optionsprogram som i dagsläget är värt runt en halv miljard kronor. Detta är vid sidan av Fortumchefernas generösa bonusar som E24 tidigare skrivit om.
Som ett litet lustigt sammanträffande – i vår kommun är det just Telge Energi som står högt upp på högeralliansens utförsäljningslista. Vilka vill Tage Gripenstam m.fl. gynna med förmögenhetstillväxt av närmast ofattbara proprtioner?
Technorati Tags:
Stockholm, Södertälje, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Södertälje kommun, Högeralliansen, Tage Gripenstam, E24
Uppgradera de lågavlönade kvinnornas löner
Ekonomi på plus: “Kommunens ekonomi går mot ett plus på 66 miljoner kronor för 2006, visar prognosen. Stora reavinster bidrar till årsprognosen med 45 miljoner kronor. Efter åtta månader är resultatet hela 177 miljoner. Det framgår av det delårsbokslut som klubbades i kommunstyrelsen fredagen den 27 oktober.”
(Via Socialdemokraterna i Södertälje.)
Södertälje kommun visar enligt prognosen ett positivt resltat för 2006. Det är utmärkt och jag hopas att vi kan bibehålla ett positivt resultat de närmaste åren. Som framgått i andra inlägg på denna sida så har jag försökt lansera en facklig paroll inför den kommande avtalsrörelsen – 1000 kronor kvar efter höjda avgifter och begränsningar i avdragsrätten. Min tes är att om nu inte högeralliansen levererar de utlovade förbättringarna så får väl facket gripa in.
Södertälje kommuns goda resultat skapar utrymme lokalt för att gå i spetsen för att som arbetsgivare också anamma denna paroll. Kanske måste vi av ekonomiska skäl begränsa oss till de verkligt lågavlönade men jag har tidigare hävdat att vårdare, vårdbiträden, skolkökspersonal, städare m.fl. borde ges ett rejält lönelyft. Det är verkligen dags nu!
Technorati Tags:
Södertälje, Solidaritet, Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Södertälje kommun, Högeralliansen
1000 kronor mer i plånboken!
Sänkt a-kassa gav inte fler tyska jobb: “– Jag kan inte se att sänkningen hittills har haft någon betydelse. De långtidsarbetslösa är fortfarande arbetslösa, säger Karl Brenke, på Tyska institutet för ekonomi i Berlin.
Två år gammal reform
Det var för snart två år sedan som ersättningsnivån sänktes. Reformen, som heter Hartz fyra, drevs igenom av den tidigare kanslern Gerhard Schröder. Den fick också en stor betydelse i hans eget fall.
Protesterna var omfattande och Schröder tvingades utlysa nyval efter starkt motstånd inom både facken och hans eget parti.
Fortfarande demonstrerar tyskar mot reglerna, i helgen över 80 000 i Berlin.
Det saknas arbeten
Syftet med de sänkta nivåerna i a-kassan var, förutom att spara pengar, att få arbetslösa att acceptera låglönejobb. Men för okvalificerade eller för långtidsarbetslösa 50-åringar finns inga jobb, säger Karl Brenke.
I till exempel forna Östtyskland arbetar miljoner redan i en växande låglönesektor, somliga har timlöner på 30 till 40 kronor. Från fackligt håll är man kritisk”
(Via Ekot.)
Idag jämförs den tyska säkningen av nivån i arbetslöshetsförsäkringen med högeralliansens förslag t.ex. av editor@OurComments.org. Jämförelsen är fårstås ytterst rimlig – framförallt om huvudsyftet också med högerallianens föreslagna försämringar har samma syfte. Anders Borg förklarar i DN idag att “Syftet för den nya regeringen är att få fler att arbeta och färre att försörjas med bidrag. Det handlar inte främst om att dela ut pengar, utan att få i gång en process som skapar fler jobb. Först när detta har lyckats blir det utrymme för verkliga förbättringar för större skattesänkningar eller förbättrad välfärd.”
Tidigare har det framkommit att besparingen på a-kassan ligger i storleksordningen 10 miljarder. Tveklöst har alltså högeralliansen i så motto samma ambition som den numera försvunne Gerhard Schröder. Den sänkta nivån innebär ju också att det skapas en stark press på folk att acceptera lågt betalda jobb, inför hotet att annars bli av med ersättningen. Det förefaller alltså som om högeralliansens motiv sammanfaller väl med den i huvudsak misslyckade “reformen” i Tyskland.
Frågan blir då om regeringen tror att detta ändå bidrar till det officiella motivet – att få fler i arbete. Det tyska exemplet visar ju att det inte fungerar riktigt så men det kan ju tänkas att en del andra förslag bidrar till att det faktiskt blir fler jobb, sannolikt då av en karaktör som vi idag inte skulle acceptera. Samtidigt – om nu den tyska erfarenheten blir vår – så kommer alltså ökade offentliga kostnader i form av socialbidrag/försörjningsstöd. Det senare både till de som utförsökras, de som har a-kassa på låg nivå och i ökad utsträckning till alla låglönearbetare. Var tar då besparingen vägen (kostnaden vältras ju i och för sig över på kommunerna)? Om arbetslösheten inte minskar men fler blir beroende av bidrag uppnår man ju inte syftet (Borg ovan).
Anders Borg lovar för övrigt i DN-intervjun att “Ett normalt LO-hushåll med två personer ska ha fått ungefär 1.000 kronor i samlad inkomstökning, när den här mandatperioden går mot sitt slut. Det målet gäller även när man har dragit bort försäkringspremier och a-kasseavgifter.” Detta är ju fantastiskt. Det klart utlovade målet i valrörelsen var 1000 kronor per löntagare och man talade särskilt om låg- och medelinkomsttagare. Nu har detta löfte alltså reducerats till 500 kronor.
Vilket fackförbund blir först ut med parollen 1000 kronor mer i plånboken efter skatt, avgifter och borttagna avdrag?
Technorati Tags:
Ekonomi, Politik, Socialdemokraterna, Högeralliansen, DN, Arbete, Anders Borg, Ekot
Senaste kommentarerna