Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Skolans kontrollfunktion
Regeringen har redan infört första steget mot stasiland – i skolan: “En annan rektor jag talat med har sagt åt sin personal att lösa bekymret med den ökade arbetsbördan på så sätt att de helt enkelt skriver på in blanco. Denne rektor tar alltså sin personal i försvar när de på detta sätt vägrar att genomföra denna – i deras tycke – ovärdiga kontroll av barnens föräldrar.
– Det är verkligen inte mitt uppdrag att kolla föräldrar på det här sättet, säger en arg lärare till mig som vill vara anonym. Enligt henne är blanketten dessutom vidrigt formulerad. Det står att skolan/läraren ska godkänna att barnet har varit sjukt, så att föräldern kan få rätt till sin ersättning för vård av barn.
– Helt sjukt! Jag, en lärare ska godkänna om ett barn har varit sjukt. Ett barn som inte ens varit här så att jag kan titta det i halsen, vilket för övrigt inte riktigt är min proffession. Och tänk om jag bedömer fel. Är det jag som kontrollant som då får straff, eller vad vill regering och riksdag med detta egentligen? Det här är helt sjukt. Det är ingen arbetsuppgift för en lärare!”(Hittat via arvidfalk.)
Anders Widén tar upp en fråga – nämligen vad som är skolans uppgift – ur ett lite speciellt perspektiv. Riksdagen har nämligen beslutat att skolor skall användas för att kontrollera att föräldrar inte försöker skaffa sig tillfällig föräldrapenning för vård av barn (vabba) när barnen faktiskt inte är hemma/sjuka. Detta började gälla från och med 1 juli i år. När man läser Widén debattartikel får man intrycket att detta inte bara ökar den administrativa bördan för skolan utan att det desutom innebär en kraftigt ökad kontrollfunktion. Jag hinner bli en smula upprörd men bestämmer mig för att faktiskt kontrollera uppgiften om att skolan, t.ex. en lärare skall intyga att barnet varit sjukt. Åtminstone enligt den blankett Försäkringskassan lagt ut som en referensblankett så är det inte fallet.
Det skolan alltså skall göra är att på begäran av en förälder intyga att förälderns uppgift om vilka dagar barnet varit frånvarande fån skolan är korrekta – ingenting annat. Detta innebär förstås behov av att spara sådana uppgifter (en månad), viss tidsåtgång i samband med varje sådant tilfälle och ett pappersskyfflande mellan hem och skola.
Alltså – att kritisera att skolan ålagts en administrativ uppgift är förstås helt OK. Att påstå att denna innebär att en lärare skulle göra bedömningar gällande barnets hälsotillstånd är naturligtvis bara dumt och osakligt och innebär att kritiken helt skjuter över målet (om nu inte Försäkringskassans blanket ser ut helt annorlunda i “verkligheten”).
Även flyktingar har rättigheter
Lagolas spänner sossarnas båge!: "Men människor som sökte ett bättre liv för sig själva och sina barn hålls tillbaka av kriminalitet, trångboddhet, arbetslöshet och diskriminering. Europas storstäder är på väg att gå i sömnen in i fullständig segregation. London och Paris har i dag bostadsområden med människor i djup misär. Stockholm är inte där än, men kommer att vara där snart om inget görs.
Det här är verkliga politiska problem. De kan inte lösas genom predikningar om att alla ska vara toleranta och än mindre genom att abdikera från ansvar in i ytlig kravretorik. Det bästa receptet mot främlingsfientlighet är att kunna visa att de verkliga problemen bemöts med politisk vilja och ekonomiska resurser. Då behövs ett politiskt tilltal som Anders Lagos.
Varför socialdemokratin istället sökt retorisk inspiration hos Tobias Billström är obegripligt. "
(Hittat via Dagens Arena.)
Katrine Kielos noterar att Anders Lago visserligen åtgärdsmässigt inte skiljer sig så mycket från den socialdemokratiska rådslagsgrupens förslag men att hans sätt att resonera innebär ett betydligt bättre tilltal. Till skillnad från rådslagsgruppen lånar sig inte Lago till att ta sin inspiration från högeralliansens fjäskande inför mer eller mindre tydligt uttalad främlingsfientlighet. Så långt är allt gott och väl och Anders Lago värd beröm!
När det gäller åtgärderna så fortsätter dock Lago sitt kampanjande mot lagen som ger flyktingar rätt att bestämma var de skall bo. Vad han därmed säger är ju att flyktingar inte skall ha normala mänskliga rättigheter, storebror staten skall alltså meddelst diktat anvisa var i landet man får bo. Det är naturligtvis långt från en rimlig ståndpunkt, dock förståelig eftersom Lago är kommunalråd i en kommun till vilket mycket stora grupper av irakier sökt sig under senare år. Det är helt sant att det leder till en oerhörd belastning på mottagningsorganisation, på skolor, på bostadsmarknaden.
Se istället till att alla kommuner tvingas erbjuda flyktingmottagande i form av tillgång till bostäder, hjälp till jobb, skola etc. Se därefter till att alla flyktingar ges ordentlig information om de möjligheter som finns runt om i landet. Låt sedan flyktingarna ta ställning till alternativen.
Hyresvärdar skall göra polisens jobb?
Hyresvärden har ett ansvar – ta det: "Kultur- och fritidsnämndens ordförande Besim Aho (s), som i många år drivit kamp mot spelmissbruk inom den assyrisk/syrianska gruppen, var mycket tydlig i sitt budskap: ”Jag tycker att vi kan kräva att kyrkor och föreningar visar civilkurage och handlingskraft och rensar ut i sina egna led.”
Det är ett modigt – och helt rimligt – krav.
Udden är tydligt riktad mot familjerna Ataseven och Melkemichel. De är båda djupt engagerade i den syrisk-ortodoxa kyrkoförsamlingen S:t Afrem, där de sitter i styrelsen.
De är också ägare till flera fastigheter i Ronna och Geneta genom bolagen Ginatas och Melkemichel Invest – fastigheter där polisen vid åtskilliga tillfällen det senaste året avslöjat brottslig verksamhet. "
Tomas Karlsson, ledarskribent i LT, imponeras av Besim Ahos krav riktat till kyrkor och föreningar (vilken kyrka tillhör Aho undrar man förstås). Dessa skall tydligen rensa ut icke namngivna personer (eller Karlsson verkar mena att det är familjerna Ataseven och Melkemichel) ur sina led och skälet tycks vara att det bland personer som hyr lokaler av bostadsbolagen Ginatas och Melkemichel Invest kan finnas sådana som bedriver kriminell verksamhet. Låt oss alltså fullfölja denna tanke – alla fastighetsägare som kan beslås med att hyra ut någon lokal som sedan används till kriminell verksamhet skall agera mot dessa (vräka antar jag) och om de inte gör det bör de eventuella ägarna uteslutas ur kyrkor och andra gemenskaper de eventuellt är medlemmar i. En lätt svindlande tanke.
Eller så är det så att Tomas Karlsson egentligen bara tänker sig att tillämpa detta resonemang om dessa (ägarna) råkar vara syrianer/assyrier. Den tanken är inte riktigt lika svindlande men dessto obehagligare. Det kanske sticker Karlsson i ögonen att personer med syriansk bakgrund kunnat generera tillräckligt med kapital så att de kan ägna sig åt fastighetsaffärer – det måste väl vara något skumt?
Karsson fortsätter med att ge sig på Metin Ataseven:
Moderaten Metin Ataseven har i kommunfullmäktige visat engagemang för bland annat ungdomar som är på väg att falla in i kriminalitet i Saltskog. Det är bra. Minst lika bra vore om han visade ett större ansvar även när det gäller familjens fastighetsinnehav.
Tydligen borde Metin Ataseven utöver sitt engagemang i Moderaterna, sina studier och jobb tydligen agera någonslags privatpolis och ingripa mot förmodat kriminell verksamhet bland Ginatas hyresgäster (har ingen aning om Metin Ataseven överhuvudtaget är engagerad i Ginata). Att det är polisens uppgift verkar inte bekymra Tomas Karlsson, men så är det ju en syrian det gäller.
Jag är övertygad om att det t.ex. bland Telgebostäders hyresgäster finns sådana som bedriver kriminell verksamhet i bolagets lokaler. Enligt herr Karlssons resonemang skall alltså därför bolagets ägare dvs Telgekoncernen agera mot dessa hyresgäster. De behöver inte vara lagförda för att detta krav skall ställas och det är rimligen Kjell Hasslert och andra i koncernledningen som alltså personligen borde engagera sig i att identifiera och ingripa mot dessa element.
Sexhundra kronor om dagen utan protest | weconverse
Sexhundra kronor om dagen utan protest | weconverse: "En metod som man kan använda för att peka på vikten av området, är att snacka pengar Jag brukar därför säga saker som att
en tvåbarnsfamilj idag lägger i storleksordningen 600 kronor om dagen på sina barns skoltid.
Det är en trubbig siffra, skapad genom att ta en uppskattad skolpeng om 2 × 60000 kronor/år och dividera det med 200 skoldagar om året. Med all sannolikhet är sedelbunten underskattad. Sen är det en (politisk) parantes att pengarna går via skatter och inte den egna plånboken."
Richard Gatarski har skrivit ett tänkvärt inlägg om skolan. Han avslutar med att ställa några frågor:
Förmodligen utgör “skolan” den största ekonomiska sektorn i vårt land. År 2007 stog förskola och grundskola för nästan hälften av de svenska kommunernas kostnader. Nästan etthundranittio (190) miljarder kronor. (Källa: Skolverket).
Vad får vi för dom pengarna?
Vad vill vi göra i stället för dom pengarna?
Låt oss börja med pengarna. 2007 kostade grundskolan (Skolverket) 75,3 miljarder vilket motsvarar 30% av kommunernas budget. Det motsvarar också en kostnad om 79 200 kr/inskriven elev. Räknar man som Gatarski om detta till kostnad per dag och bara de dagar skolverksamheten pågår så hamnar man på 396 kr/dag och för två barn som är Gatarskis exempel alltså på nästan 800. Så är emellertid orimligt att göra – de flesta kostnaderna är jämt fördelade över årets alla dagar – lokalkostnader, löner till personal etc varför ett hanterligt och mera begripligt mått torde vara de 79 200 fördelade på 365 dagar. Vi får då fram att varje elev i grundskolan kostar 217 kronor per dag, för två barn följdaktiligen 434 kronor.
Även 217 kronor om dagen är dock en del och Gatarskis fråga gällande vad vi får för dessa pengar kan ju bland annat besvaras med att vi får våra barn förvarade, de får tak över huvudet, de får en lunch så de svälter knappast, de får en undervisning som för de flesta ger ett hyggligt resultat etc. Enkelt uttryckt – oaktat alla försök att av främst politiska skäl svartmåla svensk skola så är den jämförelsevis riktigt bra.
Frågan om vad vi vill göra med pengarna istället är förstås roligare. Själv har jag ett
mycket radikalt förslag
– ta 8 av de 217 och se till att alla elever har tillgång till moderna verktyg för sitt lärande. Det är ungefär vad det skulle kosta att utrusta alla elever med en MacBook. Då får alla alltid tillgång till, precis som Gatarski påpekar, den mängd med lärresurser som finns på nätet som komplement och/eller ersättning till mer traditionella läromedel.
Subventionera mera | Arvidfalk.se
Subventionera mera | Arvidfalk.se: “Det är som alla, och jag menar verkligen alla, vet inte det minsta häftigt att betala skatt. Det är en belastning på den egna ekonomin. Därom råder ingen tvekan. Däremot är det förstås både rätt och riktigt att finansiera gemensamma nyttigheter medelst skatter, därom torde heller ingen tvekan råda. Av omsorg om den enskilde skall förstås sådana skatteuttag vara så låga som möjligt, så rättvisa i termer av fördelningspolitiska termer som möjligt och dessutom skall de insamlade medlen utnyttjas så effektivt som möjligt.”
(Hittat via arvidfalk.)
Nu är vännerna Rosemari Södergren, Erik Laakso och Anders Löwdin i luften. Skall bli mycket intressant att följa, en slags portal för debatt bland och med oss som definierar oss som vänster. Önskar projektet all lycka!
Taxi – den fattiges egen bil
Höjd moms på resor hårt slag mot miljön och glesbygden: “En höjning av momsen för kollektivtrafik med 16 procentenheter får allvarliga följder
för såväl miljön som glesbygden. Höjningen skulle innebära en drastisk försämring av
spelreglerna för kollektivtrafiken. Detta leder i sin tur till höjda priser, att fler svenskar
tar bilen, att servicen framförallt i glesbygden försämras samt krav på mer subventioner
till kollektivtrafiken från kommuner, landsting och stat.”
Ett utmärkt exempel på hur intresseorganisationer talar i egen sak men försöker dölja detta bakom mer allmänna samhälleliga mål finner man i pressmeddelandet som jag i ett helt annat sammanhang råkade snubbla över (obs det är ca 3 år gammalt). Jag vill dock särskilt uppmärksamma läsarna på att det absolut sista exemplet på prishöjningar synses synnerligen välmotiverat:-)
För övrigt vill jag bara påpeka att jag aldrig förstått varför vi skall “subventionera” taxiresor.
Subvention, bidrag, olika skatttenivåer
Vill De Ha Subvention Istället För Råd?: “Jag har ända sedan ”http://alliansfrittsverige.blogspot.com/2008/08/augusti-31-2008-pigavdraget-gr-till.html">den föraktfulla pigdebatten började tagit klart ställning emot subventioner för delar av tjänstesektorn. Om det är så att en företagssektor behöver stimulans är det bättre med generella lättnader som gör att det går att hålla en annan prisnivå och bredda kundkretsen. Precis likadant är det åt andra hållet. Om familjer anses tjäna på att kunna köpa hjälp med hushållssysslor eller något annat så är det bättre med generell stimulans som syftar till att öka den individuella friheten. I klartext.
Mer pengar i den egna plånboken ökar friheten, även den lågavlönades.
“
Jag blir alltid lite konfunderad när terminologin skymmer frågan. Här är det begreppet subvention som ställer till debatten en del. En subvention är ju när någon genom bidrag eller mera passivt genom t.ex. lägre skatt på vissa tjänster/varor möjliggör sänkt kostnad/pris. Att sänka skatten på en viss typ av tjänst relativt andra måste således benämnas subvention. Logisk,t men det utgår från att den högre skatten (i detta fall) är den riktiga skatten, den som skall tas ut på alla tjänster lika. Så är emelertid inte fallet, det finns gott om olika skattenivåer på varor och tjänster. Inte ens momsen är lika, och de flesta anser väl inte att vi subventionerar kulturen genom lägre skattesats utan att denna är en rimlig nivå just på denna typ av verksamhet.
Sprit och bensin är exempel på varor med extremt stor skattebelastning, helt olik t.ex. den på mat. Vi kallar ändå inte den lägre beskattningen av mat för matsubventioner.
Dock – användandet av ordet subvention i sammanhanget s.k. hushållsnära tjänster tjänar bara att förvirra diskussionen. Detta oaktat håller jag med Laakso i sak – självklart är det bättre att folk har råd att köpa det de önskar för den inkomst de har än att man måste laborera med olika skattesatser/avdrag för att åstadkomma detta – i synnerhet som det ju utgör en ovälkomen styrning av konsumtionen från statens sida. Att ge alla råd är emellertid inte möjligt inom rimlig tid. För lågavlönade är i princip alla tjänster oåtkomliga. Mitt förslag har hela tiden varit – för att undvika att styra människors konsumtion över vilka de själva bör bestämma – helt enkelt sänka skatter och avgifter på alla tjänster som man som privatperson konsumerar. Då får i alla fall fler möjlighet att själva bestämma.
Skolans problem är samhällets
Dags för en ny skoldebatt efter Björklunds statistikskandal: “Jag tror att det finns många fler än jag som längtat efter en ny diskussion om skolan, som inte riktigt förstått hur Björklunds svartmålning av skolan fått sånt genomslag, som hoppats få prata mer om pedagogik, lust att lära och resurser och mindre om sortering, disciplin och ordning & reda. Förhoppningsvis kan de här dokumentärerna (nästa vecka granskas björklunds förslag på åtgärder) vara början på det.”
(Hittat via s-bloggar.)
Marta Axner efterlyser en ny skoldebatt, fri från Jan Björklunds svartmålning. C G Carlsson som väl länge försökt föra en annan skoldebatt ställer nu frågor till partiledningen:
– Varför har inte socialdemokratin med dess ledare kraftfullt reagerat?
– Kommer socialdemokratins ledning nu att tydligt reagera?
Jag håller med C G och har gjort följande reflektion:
Först nu – efter två år som skol/utbildningsministerminister – granskas utgångspunkterna för Jan Björklunds politik på skolområdet av media – i detta fall ännu så länge bara av ett. Skolpolitiskt aktiv har dock Jan Björklund varit betydligt längre och han är mycket skicklig på att producera s.k. one-liners och att få medial uppmärksmahet på dessa. Björklund har lyckats sätta agendan för den skolpolitiska diskussionen och också starkt påverkat bilden av den svenska skolan i den allmänna opinionen. Har han då mött välorganiserat motstånd – knappast. Har mitt parti systematiskt analyserat Björklunds teser och försett oss partimedlemmar med argmentationsstöd – knappast. Har partiet inför rådslagsarbetet arbetat med en mer korrekt beskrivning av verkligheten – knappast.
Tvärtom faktiskt – för inte så väldigt länge sedan – om jag inte missminner mig talades det om uppgörelse med folkpartiet om skolfrågor. Vi får kanske vara glada att Björklund, en smula övermodigt kanske, avvisade inviten. Enligt min uppfattning är det partiets uppgift (och nu talar jag i första hand om dess ledning och dess beredningsorganisation/kansliresurser) att – särskilt om inte media ägnar sig åt att granska våra motståndare – lägga mycket tid och kraft på att just hårdgranska andra partiers argumentation, användande av statisitk samtidigt som man utformar en på ideologi och sakkunskap baserad egen politik.
Marta Axner vill förresten se en diskussion om pedagogik. Det är förstås helt OK – för hon är väl pedagog. För om inte så menar nog jag att vi i våra politiska roller skall fokusera på mål och medel (det senare i form av reurser, organisation m.m.). Pedagogik bör ju rimligen betraktas som den fackkunskap en pedagog förhoppningsvis har, på samma sätt som en läkare har medicin. Själva hantverket att bedriva undervisning bör förstås bygga på forskning och beprövad erfarenhet – målen såväl vad avser socialisation som kompetens bör avgöras av politiken.
Anne-Marie Lindgren vill för övrigt också ha en annan, ny, mer nyanserad diskussion och skriver i ETC (också publicerad hos Arbetarrörelsens tankesmedja) att
Att utveckla de här lösningarna kräver en mer fördjupad och nyanserad debatt än dagens, med förlov sagt, flummiga diskussion om att mer betyg och mer nationella prov är det enda som behövs.
Och det kräver åtgärder mot de växande klyftor i samhället, som skapar så drastiskt skilda utgångsförutsättningar för barnens uppväxt och skoltid.
Det som borde åstadkommas lite förenklat är alltså att lågutbildade föräldrar ges högre utbildning, att skolor alltid skall ha socialt blandad elevsammansättning, att levnadsvillkor i allmänhet måste förbättras väsentligt för de med sämst förutsätningar, att bostadssegregationen måste upphöra. Lätt som en plätt!
McCain om beroendet av olja från andra länder
Daily Kos: Late Afternoon/Early Evening Open Thread: "Time for a little straight-talkin’ open thread, my friends.
"
(Hittat via Daily Kos.)
Man kan ju inte låta bli att undra vad McCain egentligen menar – minska oljeberoendet eller minska beroendet av “utländska leverantörer”? Och det är pumppriset han adresserar – vad betyder det? Vilka metoder kan användas för att reducera det?
Uppdatering 01.46: Ovanstående videoannons är tydligen redigerad/förkortad. I orginal är den något längre och McCain har lösningen på problemet: Borra mer i USA
Obama, Javid och imperialismen
Economy of Afghanistan – Wikipedia, the free encyclopedia: “Afghanistan is endowed with a wealth of natural resources, including extensive deposits of natural gas, petroleum, coal, marble, gold, copper, chromite, talc, barites, sulfur, lead, zinc, iron ore, salt, precious and semi-precious stones. In 2006, the U.S. Geological Survey estimated that Afghanistan has as much as 36 trillion cubic feet (1.0×1012 m3) of natural gas, 3.6 billion barrels (570×106 m3) of oil and condensate reserves.11 According to a recent 2007 U.S. Geological Survey’s assessment, it was again revealed that Afghanistan has significant amounts of undiscovered non-fuel mineral resources. Scientists also found indications of abundant deposits of colored stones and gemstones, including emerald, ruby, sapphire, garnet, lapis, kunzite, spinel, tourmaline and peridot.12”
Låt oss granska Barack Obamas nyligen gjorda utspel beträffande Afghanistan. Obama vill avsluta kriget i Irak (på 16 månader) och förflytta fokus till Afghanistan med det uppgivna målet att bekämpa talibaner och det påstådda terrornätverket al-Quida. Vi vet ju att ockupationen av Irak handlar om kontrollen över oljan – kan vi alltså anta att USA redan har skaffat sig tillräcklig kontroll eller att priset trots allt är för högt eftersom det uppenbarligen finns utrymme för en presidentkandidat som har tillbakadragandet från området på dagordningen?
Så vad handlar då ockupationen av Afghanistan om (som ju Sverige faktiskt deltar i)? Som framgår ovan är Afghanistan ett rikt land – där finns inte bara olja utan också en lång rad andra naturtillgångar. Säkert inte ointressant. Dessutom har Afganistans geografiska belägenhet gjort att landet varit föremål för stormakters intresse under de senaste århundradena. Först britterna som slutligt kastades ut 1919 och sedan av såväl Sovjetunionen (under vars ockupation CIA utbildade talibaner inkl. Osama bin Laden och försåg dessa med moderna vapen) som av USA sedan 2001.
Lägg därtill att Afghanistan står för över 90% av världens opieproduktion som dessutom för närvarande tycks öka och åtminstone kraftigt bidra till några miljoner afganers försörjning.
Det är ju lite svårt att tro att USA med Barack Obama som president skulle vara beredda att öka insatsen i Afghanistan för att sprida fred, utveckling och demokrati till afghanerna. Det är förstås fortsatt det militärindustriella komplexet i USA som i stor utsträckning sätter dagordningen. Kontrollen över energiförsörjningen i världen är en viktig del i den USA-ledda imperialismens strävan efter världsherravälde.
Kan ett anant litet citat från samma Wikipedia-artikel ge oss en hint om vad det handlar om:
In May 2008, Afghanistan signed a contract with China for a project that deals with extracting copper. According to official sources, the project involves an investment of $2.8 billion dollars and an anual income of $400 million dollars to the Afghan government as well as 20,000 of its citizens provided with labor.13 The country’s Ainak copper mine, located in Logar province, is one of the biggest in the world. According to some reports, it is estimated to hold at least 11 million tonnes or 33 billion US dollars worth of copper.1415
Allt detta som en liten reflektion efter att ha läst partikamraten Reza Javids närmst infama inlägg rubricerat Rätt val av Barack Obama att prioritera bekämpning av talibaner. Man undrar vad “det krävs ett stort krafttag för att kunna landet fritt från från exemt konservativa religiösa fanatiker” och “att bekämpa de madrassas där talibaner [i Pakistan] undervisas kan man förvänta sig en spontan förminskning av antalet talibaner i Afghanistan” egentligen betyder sagda i ett sammanhang där Obama aviserat mer trupp?
Senaste kommentarerna