Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Forty Percent of Elementary School Teachers’ Work Could Be Automated By 2030, McKinsey Global Institute Predicts – Digital Education – Education Week
The impact of automation will vary for male and female workers, with women likely being more susceptible to partial automation of their current occupations, according to new projections from the McKinsey Global Institute.
One big example: elementary school teachers, roughly 80 percent of whom are female. In the coming decade, McKinsey Global predicts, more than 40 percent of what these educators do during a current workday could be automated, resulting in the need to develop new skills and become more comfortable collaborating with algorithmic systems.
And teachers could be the lucky ones: Overall, as many as one-fourth of U.S. women in the workforce today could need to find new occupation categories by 2030, MGI concludes.
The group’s new report, titled ”The Future of Women at Work: Transitions in the Age of Automation,” offers a fresh perspective on the hotly debated future of work. As robots and artificial intelligence take over some of the routine tasks now done by humans, women will face particular challenges, the authors write, thanks in large measure to longstanding barriers such as unpaid work at home and fears of physical safety while in public.
This is of course very interesting. Both from the perspective of who is driving the change and to what extent its wanted, and also what happens to sectors that gain from this kind of development. Will the saved time be used to, in the case of teachers, improve teaching and learning or all it be used just to reduce cost.
What I think is most important is that this development is used to improve teaching and learning, to improve working conditions for teachers and n more general terms reduce the time spent on working for everybody.
Vad gör administrationssamhället med offentlig sektor
Peter Karlberg – Vad skall polisen göra (1): ”Själv hade jag en kort period som ordförande för polisnämnden i Södertälje polismästardistrikt för några år sedan. Jag gjorde då precis samma reflektion och framförde kritik mot att vi tvingades ha en verksamhetsplan full av dessa av Rikspolisstyrelsen angivna kvantitativa målen. Utrymmet för lokal anpassning var i själva verket knappast reell. Att effekten blev att ‘pinnjakten’ prioriterades före åtgärder som, vilket Anders Svenssons pekar på, faktiskt skulle leda till att antalet brott minskar. I praktiken innebar det t.ex. att arbetet mot grov brottslighet nedprioriterades till förmån för att t.ex. uppnå x antal gjorda utandningsprov.”
Visst kan man konstatera att polisen åtminstone i Södertälje numera tycks lägga ner mer energi på den grova brottsligheten (även om jag även har en del synpunkter på det arbetet, t.ex. när det gäller häktningstider) än då ovanstående skrevs 2008. Tyvärr tycks dock själva huvudfrågan kvarstå, åtminstone om man får tro Petter Larsson som i Aftonbladet anmält en ny bok av polisforskaren Stefan Holgersson. Larsson skriver
Polisen jagar pinnar för att puffa upp statistiken. Man plockar hellre in tio kända knarkare varje vecka än försöker sätta dit en riktig skurk, eller bokför ett sms från en langare till 150 kunder som 150 enskilda försök till brott.
Höga polischefer håller sig undan medieelden, men är glada att synas när de får beröm.
Kritiska rapporter mörkläggs, positiva exempel pumpas upp.
Ni har sett det i amerikanska filmer och tv-serier. Men får man tro polisforskaren Stefan Holgersson pågår det också här. I debattboken Polisen bakom kulisserna anklagar han polisen för att systematiskt försköna bilden av sin verksamhet.
Tror inte att det egentligen behöver handla om medvetet fusk, snarare om orimliga redovisningskrav och oändligt administrerande istället för att göra ett bra jobb. Stärks i denna min tolkning dels förstås av egen erfarenhet, dels också efter att ha lyssnat på ett program från Vetenskapsradion Forum med titeln Välkommen till administrationssamhället. Programmet presenteras såhär
Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten – allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det här som de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället.
Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten – förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration.
Nu råkar det ju vara så att de båda forskarna – Anders Ivarsson Westerberg och Anders Forsell – studerat just polisen så deras slutsatser får väl antas vara ytterst relevanta för denna verksamhet. Tyvärr tror jag inte att deras slutsatser är riktiga bara för de studerade verksamheterna. Tyvärr gäller de nog i de flesta myndigheter och offentliga verksamheter. Sannolikt ett resultat av New Public Management (beskrivs bra av Tom Karlsson) som fortfarande tycks dominera som ledningsfilosofi. Regeringen vill i alla fall se bortom denna filosofi.
Rekommenderar alla sysselsatta inom offentlig verksamhet att lyssna på programmet!
Kommentar till Anna Dahlberg om skolpolitiken
Hur kan alliansen missa allvaret? | Anna Dahlberg | Expressen: ”Alliansen hade chansen att göra rätt saker för den krisande skolan. Men de sumpade den.”
(Hittat via Expressen.)
Anna Dahlberg har förstås rätt när hon liknar regeringens skolpolitik med en optimistjolle som kryssar planlöst i motvinden. Hon sätter också fingret på flera viktiga frågor som den om lärarförsörjningen och den om hur resurser används i skolan. När det gäller den senare frågan så är det ju så att de allra flesta verksamma i skolan upplever ständigt minskande resurser samtidigt som vi är bland de länder som spenderar mest på densamma. Nu är jämförelser lite besvärliga, vi har ju t.ex. fria läromedel, fri skolmat liksom lokal frihet att sätta hyror och kostnader för städning. Fick jag välja skulle dock inte mindre klasser hamna överst på dagordningen och är således överens med Anna Dahlberg.
När det gäller lönefrågan så är jag också överens, löneläget måste upp för att göra läraryrket attraktivt. Lite problematiskt att göra det dock i en tid när nära nog ingen försvarar de verksammas arbetsinsatser – tvärtom så drabbas ju ofta lärarna av kritiken mot skolans resultat.
Att se till att vi får ut högt kvalificerade lärare från lärarutbildningen är förstås viktigt (även om det tar mycket lång tid att den vägen generellt åstadkomma förändringar). Läraryrket måste därför göras så attraktivt att utbildningen kan rekrytera duktiga och motiverade studenter (från alla sociala skikt vill jag lägga till).
Att ge de nu verksamma möjlighet till kompetensutveckling är snabbare och effektivare. Den pågående matematiksatsningen är ett gott exempel. Att i en situation när antalet sökande är lågt kraftigt öka antalet utbildningsplatser tycks mig (liksom Anna Dahlberg) rätt oklokt.
En sak stör mig dock med artikeln. Anna Dahlberg skriver ”Det är inte längre lärarnas, läkarnas och kulturarbetarnas barn som blir lärare.” och citerar därefter ett rätt häpnadsväckande stycke från Lärarnas Nyheter (från den 15/12-12) som beskriver dagens lärarstudenter som havandes ”lägre gymnasiebetyg, sämre resultat på högskoleprovet, sämre kognitiv förmåga, sämre ledaregenskaper, i större utsträckning rekryteras från lägre socialgrupper med mindre kulturellt kapital och från familjer med ett annat modersmål än svenska”. Alltså – jag tycker detta är förakt för människor som kommer från lägre socialgrupper och från de med annat modersmål än svenska.
Modernisera S
”Största förnyelsearbetet på 20 år ska modernisera S” – DN.SE: ”Ny strategi för partiet. Fler unga på valbar plats, en bättre mix av olika kompetenser och ny strategi för samarbeten med näringsliv och den akademiska världen.”
Förmodligen ett ålderssymptom men ibland blir jag mycket trött. Det är ingen förnyelse att införa ytterligare en kvotering när det gäller valbara platser samtidigt som man inför någon form av kompetensprofiler. Det är bara ett sätt att i ännu högre grad än idag göra politik till en karriärväg. Självklart ska våra valda företrädare vara kompetenta – på politik, på utveckling av politiken, på att framföra politiken. Ålder, kön, utseende och andra ovidkommande faktorer ska naturligtvis inte ens diskuteras än mindre avgöra. Skäms faktiskt en del när jag hör vår kära partiledare i radion helt misslyckas med att förklara varför inte också andra medfödda faktorer ska utgöra grund för listornas sammansättning.
Vi behöver inte mera identitetspolitik i vårt parti, i vårt land eller i världen. Den utgör grunden för splittring mellan människor som egentligen har gemensamma intressen. Den saboterar den grundläggande solidariteten som arbetarrörelsen bygger på – den mellan mer eller mindre maktlösa människor och ersätter den kollektiva kampen, den kollektiva kraften. Hade väntat något helt annat av en fackföreningsman.
Vi har faktiskt både nationellt och internationellt betydande problem med separatism och splittring med nationalitet som symbol. Etnicitet och religiös tillhörighet utnyttjas alltmer för att så splittring, försvaga folks kamp för bättre liv, frihet och mänskliga rättigheter.
Undrar för övrigt över ambitionen ”För att modernisera skolan vill Socialdemokraterna investera i ett ”nationellt forskningsinstitut för lärande” som också markerats idag. Baseras väl på förslag beskrivet i artikel den 24 augusti (återanvändande kallas det kanske) av Baylan. I den talas om modernisering av skolan utan att med ett enda ord nämna digitaliseringen – obegripligt, uttryck för kompetens – knappast. Uttryck för förmåga att formulera en slagkraftig utbildningspolitik – knappast.
Peter Högberg har för övrigt kommenterat samma utspel.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
demokrati, DN Debatt, Ibrahim Baylan, Ideologi, IT i skolan, Peter Högberg, Politik, Religion, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Stefan Löfven, Utbildning
Höj kommunens lägstalöner!
Peter Karlberg – Höj kommunens lägstalöner!: ”Jag tycker att det är dags att gå från ord till handling. Börjar i den lilla välden dvs min egen kommun och motionerar till arbetarekommunen om att vi här skall se till att ingen heltidare i kommunen har mindre än 16 000 kronor per månad. Vi får se hur det går!”
2007 försökte jag fortfarande påverka den politik min arbetarekommun för genom motioner – tröttnade eftersom det visade sig vara fullständigt meningslöst. Även mycket modesta förslag som detta – att partiet skulle verka för att höja lägstalönerna i kommunen avslogs efter relativt enfaldig argumentering av samma arbetarekommuns föredragande som jag kort rapporterade senare. En dag som denna borde man kanske damma av förslaget. Elof Hansjons, föräldraledigt kommunalråd i Södertälje, tänkte i alla fall inte alls beröra denna frågan när han inledde kommunens uppmärksammande av den Internationella kvinnidagen. Följer man en del bloggande kamrater (fast det finns inte så många i Södertälje där jag huserar) så torde/borde kanske stödet vara större nu. Martin Moberg är en av dem som uppmärksammat frågan mer generellt och han refererar både till LO och till Ingvar Persson.
Det jag, mitt parti och de fackliga organisationerna borde göra är att kräva anständiga löner inom de sektorer där det inte är så idag. Det gäller särskilt sektorer som ”råkar” domineras av kvinnor och för politiken borde det ligga nära till hands att åtgärda det inom den s.k. offentliga sektorn dvs inom vård och omsorg. Att ens tro att detta går att åstadkomma, som Ingvar Persson tycks göra, genom traditionella fackliga förhandlingar där t.ex. industriarbetare skulle avstå löneökningar till förmån för undersköterskor är inte bara naivt utan också oärligt. Det finns helt enkelt inget objektivt löneutrymme, det går inte att överföra en utebliven löneökning i en sektor till en löneökning i en annan.
Att alla ska ha en anständig lön som det går att leva på är en central jämlikhetsfråga!
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Arbetarekommun, ekonomi, Elof Hansjons, Ingvar Persson, Jämlikhet, Kommunalråd, LO, Martin Moberg, Netroots, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Södertälje
Senaste kommentarerna