Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Karin Edqvist till fullmäktige (1)
Södertälje > Valet 2006 > Våra kandidater > Våra kandidater – Fullmäktige: “44. Karin Edqvist 23 Hölö”
(från Socialdemokraterna i Södertälje.)
Mitt kryss:-)
Technorati Tags:
Södertälje, Swedish, Mörkö, Hölö, Socialdemokraterna
Mörkö finns snart på bloggkartan.se
Johan som driver flera utmärkta bloggtjänster (knuff,se, nyfiken.se m.fl.) har startat en ny tjänst som han kallar bloggkartan.se.
Jag har placerat min blogg på
Mörkö på bloggkartan.se
Technorati Tags:
Stockholm, Södertälje, Mörkö, Hölö, Personal
Hänsynslösa Aktelo AB/Tele 2 AB
Under en lång tid har kommundelsnämnden försökt skydda ett mindre område vid Kjulsta mot ökad strålning. Orsaken till denna ambition är att göra det möjligt för personer som upplever sig överkänsliga att bo i området utan att känna oro eller faktiskt känna sig tvingade att flytta (betydande olägenhet). Nämnden har inte alls tagit ställning till huruvida master för 3G faktiskt utgör något problem utan helt i enlighet med Plan- och Bygglagen (PBL) tagit hänsyn till människors oro/uppkommen olägenhet. Nu har vi kommit till vägs ände eftersom Länsstyrelse och Länsrätt har en extrem tolkning av PBL just vad avser oro/olägenhet – de anser att den inte kan anföras som skäl trots att det tydligt anges i lagen:
Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen.(PBL 3 kap §2)
Länsstyrelse och Länsrätt har föjdaktligen upphävt kommunens planmonopol och i praktiken beordrat nämnden att bevilja bygglov för en mast inom det utpekade området. Nämndens beslut den 27 februari blev
Kommundelsnämnden beslutar att
bevilja bygglov för radiomast och två teknikbodar på fastigheten Hölö-Kjulsta 4:4 under förutsättning att i tjänsteskrivelsen angivna villkor uppfylls
i anslutning till detta deklarera att beslutet helt strider mot nämndens uppfattning i sakfrågan och bara är ett resultat av att länsstyrelsen och länsrätten undanröjt möjligheterna att fatta ett beslut som uppfyller kraven i plan- och bygglagen (PBL). Sökandens långvariga och nu också framgångsrika ansträngningar att förhindra kommunen att skapa ett område i vilket strålningen inte ökar är också ett uppseendeväckande exempel på ett företags hänsynslösa attityd gentemot enskilda människors oro och önskemål och kommundelsnämndens demokratiska roll. Det är också ett flagrant exempel på hur den av kommunen uttryckta önskan om samordning/samlokalisering av sändare för mobil telefoni inte respekteras av sökanden Aktelo AB.
det är nämndens förhoppning att berörda sakägare – boende inom området samt fastighetsägare – kommer att överklaga vårt beslut.
Det förefaller som om Aktelo bygger Tele 2s 3G-nät. För den som eventuellt instämmer i nämndens uppfattning om det hänsynslösa agerandet finns ju alltid möjlighet attt t.ex. låta bli att ha abonnemang hos den operatören (där Comviq ingår).
Technorati Tags:
Södertälje, Kapitalet, Swedish, Mörkö, Hölö
Ny ordförande för socialdemokraterna i Hölö/Mörkö
PÅ Hölö/Mörkö socialdemokratiska förenings årsmöte igår, fredagen den 17:e februari, valdes Nina Ljungquist till ny ordförande. Hon efterträder Pernilla Lång som avböjt omval på grund av tidsbrist. Styrelsen utökades till 6 ledamöter (utöver ordförande). Bland dessa valdes två helt nya ledamöter – Börje Nylund och Karin Edqvist.
Utöver de helt traditionella valfrågorna diskuterades mycket kring de problem som uppstått i kommundelen pga att Banverket utvidgat de spårområden som skall reserveras för en ev. Ostlänk. Dessa områden har nu lagts så nära/tvärs över Wij-området att byggnation där hotas och detta i strid med den överenskommelse kommunen har med dem.
Också frågor relaterade till den pågående/kommande valrörelsen diskuterades.
Årsmötet som inleddes med att nya medlemmar hälsades välkomna avslutades med sedvanlig (av Bo Ohlsson inlagd) sill och potatis.
25% av föreningens medlemmar deltog på årsmötet.
Även om vi ibland kan tycka att vi är lite få som faktiskt går på föreningens möten är 25% av det totala antalet medlemmar sannolikt ingen dålig siffra. Som sammankallande i valberedningen var det roligt att vi lyckades lägga ett förslag som också gillades av mötet, ett förslag som jag tror kommer att betyda en inte oväsentlig uppryckning av aktiviteten i föreningen.
Själv utsågs jag att vara föreningens ombud i Mörkö Bygdegårdsförening.
Technorati Tags:
Swedish, Mörkö, Hölö
Mörkö egen postort
På initiativ från Caroline Bonde, grevinnan på Hörningsholm där verksamheten bedrivs av Bordsjö, satte jag och kamraterna i kommundelsnämnden igång arbetet med att få tillbaka Mörkö som postort. Det såg ju relativt oproblematiskt ut – alla som bor på Mörkö har redan samma postnummer.
Denna fråga förfogade dock inte kommundelsnämnden över – vi var tvungna att få med oss kommunstyrelsen. Så långt var det dock fortfarande rätt problemfritt och kommunstyrelsen begärde i september förra året att Språk – och folkminnesinstitutet (SOFI) skulle yttra sig i ärendet (formellt räcker det ju förstås inte att vi som bor här vet hur det är och vill ha ändringen). SOFI besvarade begäran i slutet av januari och säger att “den föreslagna ändringen (skulle) både innebära en förbättring rent funktionellt och främja bevarandet av det viktiga kulturarv som ortnamnen utgör” varefter de tillstyrker kommunens önskemål.
Därmed borde väl saken vara klar kan man tycka – men icke! Posten Produktion & Logistik, Utveckling o samordning, Postnummergruppen (det är enhetsbeteckningen på brevpapperet) har i sin bekräftelse på mottagande av kommunens ansökan i och för sig meddelat att de tror sig kunna handlägga frågan under våren så att beslut kan fattas i tid för att ändringen skall kunna träda ikraft den 1 april 2007 (sic). Dock finns en allvarlig reservation – samtliga belägenhetsadresser måste vara fastställda i området och i dagsläget finns inga fastställda sådana på Mörkö.
Detta är ju sanslöst – det går ju idag alldeles utmärkt att dela ut post på Mörkö, människorna här vet var de bor och vad deras hus, vägstump etc. heter. Ändras således Hölö till Mörkö som postort går det förstås fortfarande lika bra. Man undrar om det verkligen kan finnas lag/förordningsstöd för en sådan byråkratisk invändning. Om så undrar man ju över någons förmåga!
Nu pågår arbetet med belägenhetsadresser i kommunen så rent praktiskt kanske vi kan komma att uppfylla detta ytterst märkliga krav. Ett dilemma är dock att just belägenhetsadresserna tycks vara en smula märkligt konstruerade och folk reagerar ofta negativt på de förslag som sänds ut. En ledamot i kommundelsnämnden boende i Norrvrå (alla i Hölö/Mörkö känner ju till det namnet) hade fått förslag på Edeby som adress. Tänker den som gör förslagen för Mörkö använda samma brist på logik och brist på lokalkännedom kan det ju bli en hel del negativa reaktioner under arbetets gång.
Post som idag adresseras 153 93 Mörkö kommer också fram!
Technorati Tags:
Mörkö
Göran Rosenberg om Sveriges val
Göran Rosenberg har besökt sin födelsekommun Södertälje och producerat tre program som visats i TV 4. Serien har namnet Sveriges val. Programmen är betraktade som en dokumentation av livet i Södertälje kommun väl avvägt, dvs inga särskilda tendensiösa rapporter som man är van vid från medias sida annars.
Herr Rosenberg gör några avstickare utanför själva Södertälje stad och det är ju trevligt. Bland annat tar han upp jordbrukspolitiken mot bakgrund av greve Bondes planer för sina ägor på Mörkö. Utan egentlig koppling till den frågan återkommer herr Rosenberg till jordbruket i det sista avsnittet där han uppmärksammar det ekologiskt inriktade projekt (Artikel i EKOT)- EU-finansierat – som bedrivits med Arthur Granstedt och Järna som centralpunkt. Det här är emellertid den tydligaste frågan herr Rosenberg ställer och han lyckas också via en intervju med Annika Åhnberg få den att handla om demokrati.
Om man försöker finna någon tes bakom detta skulle det väl vara att demokrati är när människor finansierade med EU-medel (över vilka ingen särskild demokratisk kontroll finns, möjligen byråkratisk) gör saker lokalt. Den motsättning herr Rosenberg skildrar är den mellan det vanliga storskaliga och ofta specialiserade jordbruket versus de antroposifiskt inspirerade ekologiska småskaliga enheterna med mera mångsidig verksamhet (djur och odling).
Detta blir ju lite kul när man betänker att greve Bondes motiv för att skapa ännu större enheter är den jordbrukspolitik som EU bedriver – samma EU som finansierar Granstedts projekt!
Lite märkligt är det dock att se hur intervjun med fru Åhnberg där vi får höra om kommundelsreformen inte föranleder herr Rosenberg att ens nämna och än mindre undersöka de kommundelar som faktiskt finns kvar. Har de betytt något, bidrar de till någonslags mer demokratiskt liv?
Jag avgår som kommundelsnämndsordförande
Förhoppningsvis kommer jag att ersättas som kommundelsnämndsordförande idag. Till ny ordförande kommer Peter Friström att väljas om nu kommunfullmäktige stödjer nomineringen av honom.
Orsaken till att jag lämnar uppdraget som ordförande är helt enkelt att jag tycker att den absolut viktigaste egenskapen hos en ledare (och dit får man väl räkna kommundelsnämndsordföranden) är att se till att de övriga ledamöterna för möjlighet att utvecklas så att de kan ta över – alltså att göra sig själv överflödig. Det har jag lyckats bra med om jag får säga det själv. Förutom herr Friström finns det ytterligare ledamöter i vår (s)-grupp som om några år kommer att kunna/vilja ta över efter honom. Det är kul!
Till det kommer att jag också tycker att man inte skall sitta för länge på uppdrag som dessa. När det gäller jobb brukar jag känna att det är svårt att ha samma entusiasm, lägga ner samma energi mer än ca 5 år (ingen absolut tidsgräns men ungefär). Detsamma gäller de flesta engagemang vid sidan av jobbet. Själv har jag haft ett antal “aktivist”-perioder i mitt liv så här långt. Att vara engagerad i kommundelen börjar nu därför bli ett avslutat kapitel även om jag kommer att sitta kvar i nämnden mandatperioden ut. Vore kul att ha varit med och slutfört pendeltågsfrågan. Annat har ju gått utomordentligt bra – som att Wijbacken blev klart, beslut finns om såväl bostäder och förskola och budgeten verkar hålla för andra året i rad.
Det vore kanske fel att inte också nämna saker som jag tycker fungerar mindre bra i kommunen/partiet även om jag vill betona att de inte utgör skäl för att jag lämnar ordförandeskapet i kommundelen. Min uppfattning är att kommunen i alldeles för hög grad är tjänstemannastyrd. Jag saknar rejäla politiska diskussioner i partiet om vart vi vill – visioner – och med vilka medel vi skall ta oss dit. Vi är alltför reaktiva, alltför mycket styrs av tjänstemän och avgörs sedan i den begränsade kretsen av nämndledamöter.
Jag tycker också att partiet uppvisar rätt stora brister både vad avser det demokratiska samtalat inom organisationen – mellan medlemmar – och vad gäller ledarskap. Som det fungerar nu ser jag inte att kompetens som finns i organisationen utnyttjas för våra gemensamma intressen, inte heller att vi systematiskt fostrar nya ledare inom de olika politikområdena. I det senare fallet – vilket jag kritiserat tidigare – förekommer ju faktiskt att man anser brist på kunskap inom ett politikområde som meriterande.
Kommundelarnas vara eller icke vara
I den pågående diskussionen om kommundelsnämndernas vara eller inte vara har ett förslag framförts av Boel Godner. Förslaget påstås balansera mellan medborgarnas behov och önskemål över frågor som berör dem å den ena sidan och en effektiv organisation som hushållar med våra gemensamma resurser (skattepengar). Förslaget innebär att kommundelarna läggs ner och ersätts med nämnder i respektive geografiskt område som avlövas all makt förutom plan- och byggfrågor. Denna nya organisation skall enligt förslaget garantera lika fördelning i hela kommunen samtidigt som den tar tillvara lokalkännedom. Dessa nya nämnder ges därför en betydande men rätt oklar roll som initiativorgan och skall bereda ärenden som berör respektive område gemensamt med facknämnderna. Brukarinflytandet över skolorna i ytterområden föreslås också stärkas genom lokala styrelser för dessa.
Det balanserande som uppges vara skäl för förslagen behöver granskas. När det gäller medborgarnas behov och önskemål om inflytande över frågor som berör dem – det som vi brukar kalla demokrati – leder förslaget uppenbarligen till väsentligt minskat sådant inflytande genom att de nya nämnderna inte får något eget budgetansvar och inte kan fördela resurser mellan olika områden. Ett underförstått skäl för detta tycks vara att medborgarnas inflytande, enligt av utredningen genomförda enkäter, inte är tillräckligt mycket större i kommundelarna jämfört med inne i Södertälje. Detta kan emellertid diskuteras dels därför att det upplevda inflytande faktiskt är något större i kommundelarna, dels därför att de valda politikerna i stor utsträckning är väl förankrade i respektive kommundel och ”rör sig som fisken i vattnet” bland medborgarna. De flesta torde vara överens om att antalet förtroendevalda har ett tydligt samband med graden av demokrati och i den allmänna debatten brukar just minskningen av sådan beskrivas som ett problem. I kommundelsnämnderna finns ledamöter som möter medborgarna inte direkt som politiker utan som aktiva i föreningslivet och som deltagare i olika lokala aktiviteter.
När det gäller effektivt hushållande med de gemensamma resurserna tycks förslagsställaren utgå från att den nuvarande organisationen med kommundelar inte gör det. Detta är felaktigt och blir inte mer rätt för att förslaget om att lägga ner kommundelarna dammas av med förbluffande regelmässighet i samband med besparingsbehov. I kommundelarna har man lyckats effektivisera användandet av de tillgängliga resurserna väsentligt genom att skapa samverkan mellan olika verksamhetsområden – något som förstås inte är teoretiskt omöjligt mellan facknämnder men som det finns få exempel på i vår och andra kommuner.
Ett genuint problem finns dock vad avser resursfördelningen inom kommunen. Utredningar har visat att Hölö/Mörkö kommundel erhållit – relativt sett – för lite resurser för den pedagogiska verksamheten. Ett rimligt system för framräkning av resurser till såväl kommundelarna som facknämnderna krävs.
Alternativet till det framlagda förslaget är att fortsätta att utveckla kommundelarna. Den demokratiska rollen kan utvecklas genom att utöka kommundelsnämndernas befogenheter t.ex. med exploateringsfrågor, trafikfrågor och lokalfrågor. Medborgarna kan ges förslagsrätt till kommundelsnämnderna. Kommundelarnas beredningsorganisation kan förbättras.
Hushållningen med de gemensamma resurserna kan också förbättras. Baserat på ett rimligt fördelningssystem inom kommunen kan kommundelarna fortsätta sitt arbete med att optimera resursutnyttjandet i respektive kommundel. Där finns kunskapen om de lokala förutsättningarna och viljan att utveckla det egna närområdet. Med ett rimligt resursfördelningssystem både kan och vill kommundelsnämnderna ta gemensamt ansvar för hela kommunens ekonomi i minst lika hög grad som facknämnderna.
Ledamöter i Hölö/Mörkö kommundelsnämnd
Peter Karlberg Ordförande(s)
Tage Gripenstam Vice ordförande©
Britt-Marie Lindell Vice ordförande(s)
Ewa Backlund Ledamot(s)
Peter Friström Ersättare(s)
Kerstin Stenberg Ledamot(mp)
Nora Olander Ledamot(kd)
Uteserveringspolicy
När vi i min kommundel (Hölö/Mörkö) hade att yttra oss över stadsbyggnadsnämndens förslag till riktlinjer angående uteserveringar drev jag linjen att vi skulle avstå från att yttra oss över detaljer i förslaget eftersom dessa i stort sett helt och hållet avsåg förhållanden i centrala Södertälje.
I LT kan jag sedan (i lördags) läsa att riktlinjerna antagits och att inga invändningar funnits. Det är kanske sant om man nu avser remissen till andra nämnder. Det finns dock en hel del synpunkter – ofta mycket kritiksa sådana – bland medborgare i vår stad, bland näringsidkare m.fl. Har dessa tillfrågats?
Enligt min mening är stadsbyggnadsnämnden helt fel ute med dessa riktlinjer. De lägger helt enkelt riktlinjerna på fel nivå dvs på för detaljerad nivå och ger dessa dessutom en alltför generell utformning. Det är ju t.ex. helt absurt att hävda att trägolv skulle vara fult vilket är vad som impliceras. Det beror ju helt på utformning och placering. Dessa får dessutom bara förekomma om lutningen är mer än 8 cm per meter – prova att ställa en full kopp kaffe i en sådan lutning!!!!!
Dessutom är det ju helt orimligt att fatta detta beslut bara några dagar innan alla uteserveringar skall utplaceras (alla näringsidkare har förstås antingen kvar utrustning som uppfyllde förra årets villkor alternativt har redan beställt ny sådan).
En uteservering skall förstås utformas så att den ansluter till den plats och den verksamhet till vilken den tillhör. Färgval måste därför kunna anpassas till t.ex. respektive etablisemangs färgval och till omgivningen – en färg för alla verkar milt uttryckt inskränkt.
Ersättning när bussen inte går
Det blir allt vanligare att hävda det rimliga i att enskilda skall få ersättning när t.ex. de allmänna kommunikationerna inte fungerar. SLs resegaranti är ett sådant exempel. Nu krävs att den skall gälla om också hissar är ur funktion. Det kan ju anses rimligt ur ett rättviseperspektiv (men man kan ju undra vad som gäller om jag hindras att med bil ta mig till buss/pendeltåg i tid – sådant händer ju i snöovädrenas spår). Jag tycker dock att själva principen bör diskuteras. Först betalas en del av kostnaden med skattemedel och en del av resenären – god princip. Sedan skall enskilda resenärer ersättas för t.ex. taxiresor pga förseningar. Var tas de pengarna ifrån – ökad skattefinansiering eller ökade bljettpriser (eller besparingar i verksamheten). Verkar inte riktigt logiskt.
Ett annat problem med ersättningen är att den är svår att utnyttja för en del. Mina barn har t.ex. sällan tillräckligt med pengar med sig för att kunna bekosta en taxiresa hem när bussen inte går. I Järna och framförallt vid den hållplats i Hölö där de råkat bli strandsatta finns dessutom ingen telefon eller möjlighet att vänta vare sig på buss eller taxi i skydd för väder och vind. Förr fick man en kupong av SLs personal – sådant verkar inte längre möjligt.
Senaste kommentarerna