Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play: ””
(Hittat via Edward och Skolutvecklingen.)
Väl värt att lägga 54 minuter på!
För besökare på BETT – seminarier om learning analytics #laceproject
Planning to take part in Bett this year? then join us for LACE Learn Live events – LACE – Learning Analytics Community Exchange: ”The second called “Learning Analytics – making learning better?” is aimed more at the schools sector and will take place from 12.30 till 13.15 in the Schools Learn Live: Secondary theatre. This seminar, led by LACE partner Dr Jan Hylén, working with Skolverket in Sweden, starts with a short introduction to learning analytics and educational data mining, highlighting how European schools are using different types of data to help support, manage and predict learning outcomes. It includes viewpoints from national school networks in the Nordic countries and the Netherlands. You can read more here.”
Den 23:e anordnar LACE två seminarier om learning analytics på BETT. Det första riktar sig mot högre utbildning och det andra, som framgår ovan, mera mot skolnivån. Deltagare erbjuds också att delta på ett lunchmöte i omedelbar anslutning till seminarierna. Intresserad av att delta på seminarierna – kom, intresserad av att prata mer med LACE-folk skicka gärna ett meddelande/skriv kommentar så ordnar jag voucher till lunchen.
Fleischer begär inte att du skall älska datorn, men du måste vara villig att utvecklas
Håkan Fleischer som var en av forskarna på gårdagens seminarium Svensk forskning om 1:1 på Skolverket (från vilken jag gjorde en Storify baserat bara på Twitter – hashtag #11forsk) har gjort några reflektioner. Läsvärt!
Marie Linder som deltog på seminariet har också gjort en Storify .
Enligt uppgift följdes seminariet (utöver det 80-tal närvarande) av ca 400 via streaming. Därefter har ytterligare ca 200 sett sändningen i efterhand. Snart kommer lite mera redigerat material att göras tillgängligt som kompletteras med intervjuer med forskarna.
Indikatorer: Skola, undervisning och digital kompetens
Workshop 1 indikatorer: Skola, undervisning och digital kompetens – YouTube: ””
Spenderade eftermiddagen på en intressant och givande workshop anordnad av Jan Elvind och Digitaliseringskommissionen idag. Det egentliga syftet var väl att hjälpa Digitaliseringskommissionen att identifiera ett antal indikatorer med vars hjälp man kan följa utvecklingen av digitaliseringen av skolan under kommissionens mandatperiod – alltså de närmaste åren. Tyvärr finns det ju inget kontinuerligt datainsamladne på detta område. Skolverket som verkar vara den enda organisations som gör uppföljningar begränsar sina studier till vart tredje år (i enlighet med ett regeringsuppdrag). Snart kommer den senaste – ska överlämnas till Utbildningsdepartementet den 15 april.
Diskussionen kom dock att i ganska stor utsträckning handla om uppföljning/utvärdering av IT-användandet i något vidare mening och illustrerade väl det faktum att vi faktiskt vet alldeles för lite om inte bara omfattningen av användandet utan kanske än mer hur det faktiskt ser ut och vilka resultat det ger.
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Skolverket, Digitaliseringskommissionen
Enorm datalagring av elevers prestationer – framtiden?
our vision | inBloom: ”inBloom Benefits:
Educators can use inBloom-compatible applications to track students’ progress and identify learning resources suited to their individual needs. With the right data available to all of the great tools they use, educators can see a complete view of their students, including how students are tracking against national and local learning standards such as the Common Core.”
Learning analytics och Education data mining kan komma att bli nästa stora trend att exporteras från USA. inBloom är ett non-profitprojekt som syftar till att ge delstater och skoldistrikt tillgång till verktyg som möjliggör registrering och analys av stora mängder data om elevers lärande/prestationer. 9 delstater deltar i testandet.
Undrar om några svenska skolor funderar över att testa något liknande?
Glömde länka till denna betraktelse över inBloom.
Nordahl Grieg vidaregående skole
Oystein Johannessens blog: Og det skjedde i de dager i Londinum – Ed World Forum, BETT og Scandinavian Session: ”I sin innledning la Stephen stor vekt på at dersom man gir elever verktøy, rom og tillitt er det ingen grenser for hva de kan få til. Dette er et av hans kjernebudskap, og han prøver ikke bare å si halleluja, men også gjøre det. Et annet utsagn som mange merket seg er at skolen på mange områder er i utakt med sin samtid og omverden.
Det første skolecase var fra Nordahl Grieg videregående skole i Bergen. Fra Nordahl Grieg var det fire elever som presenterte skolecaset, og elevene gjorde en fantastisk jobb. Trygge, relevante, stø i engelsk og med praktiske eksempler. Jeg var på deres vegne stolt som en hane da jeg gikk opp for å introdusere neste case. Nedenfor er videoen som er laget fra skolen. ”
Intressant rapport från Ed World Forum, BETT och Scandinavian Session skriven av Oystein Johannessen.
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Utbildning, Oystein Johannessen
Positiva resultat av iPad i skolan
Antalet iPad-studier växer – och resultaten är positiva | Jan Hyléns webbplats: ”Sammantaget börjar nu en bild växa fram som bygger på både mindre pilotförsök och lite mer omfattande studier från olika delar av världen. Som framgått är bilden övervägande positiv. Resultaten ligger i linje med vad forskningen säger om införande av en dator per elev, men resultaten tycks komma snabbare och vara starkare. Motståndet och tekniktrösklarna tycks också vara lägre.”
(Hittat via Jan Hylén.)
Av ganska naturliga skäl finns det inte mycket forskning om användandet av iPads (eller andra surfplattor) i skolan. De har faktiskt bara funnits några få år överhuvudtaget och det är först nu som de i större utsträckning hamnat på skolornas inköpslistor. Ändå har Jan Hylèn hittat några studier som är intressanta. generellt tycks alltså gälla att bilden är övervägande positiv – lätt att förstå då iPads är oerhört lätta att hantera och givet formatet oerhört kraftfulla. Man kan i stort sett göra allt på en iPad som man kan göra med en laptop men den är ju små oerhört mycket smidigare, i synnerhet förstås för yngre barn/elever.
En reflektion jag haft anledning att göra gäller hur man tänker om användandet. En laptop kan man lätt dela, det går att skapa flera användare, var och en kan t.ex. ha eget epostkonto, lagra dokument osv. En iPad är gjord för en användare, man kan inte skapa flera konton, inte lagra saker själv. Ändå förefaller det vara vanligt att iPads köps in för att dela.
Technorati Tags:
Apple, IT i skolan, Skola, Utbildning, varsin, iPad, Jan Hylén
Skolverket på 2000-talet
Skriver detta i affekt, kunde inte somna. Har faktiskt varit upprörd sedan jag i jobbet mottog ett mail i slutet på förra veckan.
Min arbetsgivare Skolverket är en av landets viktigaste myndigheter. Viktigast därför att myndighetens agerande när det gäller utfärdande av och informerande om dokument som förväntas styra verksamheten i skolan inte bara kommer att prägla mer en 1 miljon elevers dagliga verksamhet, över 200 000 pedagogers dagliga värv utan faktiskt lägger grunden till alla dessa barn och ungdomars framtid. Det gäller barn och ungdomar vars yrkesverksamma liv kommer att sträcka sig fram emot 2070 – 2080 (mitt äldsta barnbarn är 8 år, han kommer att lämna gymnasiet runt 2023 och vara 70 år 2074)
Hur ser alltså den tid vi nu lever i ut och vad kan vi veta om den verklighet som kommer.
Låt oss börja med att föreställa oss att vi 1912 befann oss i samma situation. Vad var rimligt att tänka om läroplanens innehåll och hur den skulle tillgängliggöras för de verksamma i skolan (vet att det inte fanns någon nationell läroplan dom vi har nu då). Böcker, tidningar var etablerade och de enda kända formerna för spridning av budskap. Film hade gjort entré men ingen kunde ännu föreställa sig radio och TV. Elektricitet var faktiskt inte tillgängligt överallt. Telefoner var fortfarande relativt sällsynta.
Låt oss förflytta oss 50 år framåt i tiden – 1952 är två år före min födelse. Böcker och tidningar dominerar fortfarande som kanal för informationsspridning även om radion konkurrerar starkt. Många har telefon men det kommer att ta 10 år innan TV börjar bli vanligt. Nationell läroplan implementeras (60-tal) och hyllmeter av läroplaner och kommentarmaterial produceras.
Nutid: För 20 år sedan blev Internet ett relativt känt begrepp. Några år senare började Internet vara en betydande informationskälla. Nu är Internet den totalt dominerande källan. Kanske lite tidigare gjorde den mobila tekniken entré med oerhört klumpiga mobiltelefoner. Idag är de var mans (elevs) egendom. Idag kan en smartphone samma saker som en relativt avancerad dator kunde för 10 – 15 år sedan. För bara några år sedan hade ingen – verkligen ingen – hört talas om iPad, en surfplatta (strunta förresten i alla korkade andra benämningar såsom lärplatta, läsplatta osv.). Hänger vi med?
För bara något 10-tal år sedan var vi ett fåtal som kände till begreppet 1-1 trots att skolan nästan är det enda område där man inte självklart har en egen ”device”. Information, budskap, förmedlas inte längre via böcker och tidningar utan med hjälp av digital teknik i olika former. För 10 år sedan var vi ett fåtal som fattade vad den nya tekniken skulle erbjuda för möjligheter. Nu borde det vara uppenbart för alla. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar fantastiska möjligheter när det gäller att relatera, när det gäller att relatera olika typer av information till annan. Man kan således koppla ihop styrdokument med bedömning. styrdokument med resurser (läromedel), styrdokument med kommentar- och stödmaterial, styrdokument med…. Hur dessa relationer byggs bestäms av vem som utformar relationerna, vem som ”märker upp”. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar lika fantastiska möjligheter att kommunicera – en till en, en till många, många till en. Förutsättningarna för att vara en myndighet med ansvar för utveckling och implementering av styrdokument har dramatiskt ändrats. Lärare twittrar, facebookar som en viktig del av sin kompetensutveckling. Hänger vi med?
Lika mycket förändras verkligheten i klassrummen. Information är tillgänglig på ett radikalt annorlunda sätt än bara för några år sedan. Kommunikationen mellan elever och lärare, mellan hem och skola förändras lika radikalt. Borta är lapparna o ryggsäcken istället används epost och sms. Undervisningen kan ges den autenticitet som tidigare generationer saknat. Resultat av arbetet kan dokumenteras och kommuniceras. Hänger vi med?
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Skolverket
Löfven, Almedalen metaforerna och köksbordsrasismen
Stefan Löfvens tal på Almedalen: ”Alla i Sverige har en skyldighet, men ska också ha en möjlighet att arbeta. Samtidigt behöver vi tillsammans göra samhället ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det gör att den frihet vi har idag går att ge i arv till våra barn. Det uppdraget – att genom allas arbete säkra en hållbar frihet – bär vi tillsammans.”
Lyssnar en andra gång på Stefan Löfvens tal i Almedalen. Som helhet tycker jag det var mycket bra. Det var tydligt och retoriskt väl uppbyggt.
Så några kommentarer:
Apropå EU riktar Löfven kritik mot de ensidiga nedskärningarna. Han talar om att inte bara spara – bromsa – utan också investera – gasa. Som alla som kört bil inser kan man inte göra båda samtidigt utan att få motorstopp eller andra problem. Metaforen håller alltså inte och då är den ju inte särskilt bra att använda.
Löfven säger att hållbar frihet innebär för individen att dra sitt strå till stacken, ta ansvar för varandra, att utveckla sin frihet utan att begränsa andras och för samhället allas rätt till arbete, utbildning, välfärd och ett hållbart resursutnyttjande för att behålla vårt sätt att leva.
Missar dock att reflektera över frihetens gränser i denna relation dvs vad som regleras i lagar och förordningar, som styr hur enskilda ska leva vare sig det handlar om arbetsfördelning i hemmet, konsumtionsval eller hur den enskildes informationsutbyte ser ut.
Om skolan tycker Löfven liksom att alla ska ges möjlighet att lyckas. Frågan är dock om obligatorisk sommarskola (för alla?) är den bästa metoden för att alla ska klara sina grundskolestudier. Borde inte skolan utvecklas så att detta kan klaras inom den rätt frikostiga tidsram den redan har? Skolans digitalisering (modernisering) glömdes också bort.
Bäst av allt var enligt min mening hans tilltro till människornas förmåga uttryckt bl.a. så här
”Människan har odlat upp kontinenter, tyglat elektriciteten, byggt upp världen efter två världskrig, fångat vindens kraft, fångat solens strålar……framtiden är inte ödesbestämd, det är vi som formar vår samtid, vi som formar vår framtid. Detta får vi aldrig glömma.”
Gäller dock inte bara den gröna omställningen kring vilket Löfven talar en hel del, lika relevant för samhällets alla delar. Vi kan om vi vill åstadkomma det mesta.
Eric Sundström i Dagens Arena hävdar att Löfven har en spansk spelidé. Enligt denna metafor försöker alltså Löfven hålla bollen (politiken) inom laget för att förhindra motståndaren från att göra mål. Det konkreta exempel Sundström tar upp handlar om jobben och så pekar han på missar som görs inom Alliansens lag (oenighet). Ogillar sportmetaforer inom politiken generellt då den reducerar politiken till frågan om att vinna val. Politik handlar om att tillsammans forma en politik som får stöd genom att de upplevs som relevant av människorna. Bör inte beskrivas som en tävling.
Danne Nordling, nationalekonom, tycker att Löfven när han försökte agitera blev en kalkon. För att få den upplevelsen av talet måste man nog ha laddat med en ansenlig dos förutfattade meningar. Nordling tycks basera sin uppfattning på att Löfven borde framträda i egenskap av regeringschef och alltså ha den exekutiva makten att agera snarare än att vara den oppositionsledare han faktiskt är. Fredrik Söderquist, studierektor i retorik på Södertörns högskola tycker att just balansen mellan vision och konkretion var det bästa med talet:
Bra balans mellan vision och konkretion i talet. Löfven levererar flera slagkraftiga formuleringar såsom ”Ett samhälle där ingen tvingas sänka sitt pris – men där alla har en möjlighet att höja sitt värde”.
En annan viktig sak som Löfven gjorde var att tala inkluderande. I hans tal fanns inget av de närmast obehagliga tendenser som t.ex. Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm gav uttryck för i Aftonbladet igår. Dahlström fick dock ordentligt svar på tal av Kawa Zolfagary. Helena Ericson och Staffan Lindström har också kommenterat.
Mer om vad sossar och andra progressiva tycker på Netroots, s-bloggar och Socialdemokraterna.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Eric Sundström, Etnicitet, EU, Flyktingpolitik, Framtiden, Frihet, IT i skolan, Jämlikhet, Jämlikhetsanden, Kommunalråd, Netroots, Partiledare, Politik, s-bloggar, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Staffan Lindström, Stefan Löfven, Teknik, Utbildning, Danne Nordling, Kawa Zolfagary, Helena Ericson
Senaste kommentarerna