Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Vilka får man döda
Händelser som den i fredags och reaktionerna som följde gör att en rad frågor dyker upp i mitt huvud. Flera rör hur vi förhåller oss till den sorg människor förstås känner när de förlorat nära och kära men också den sorg många delar med dessa. Många har uppenbarligen ett stort behov av att manifestera denna känsla publikt. Även om jag personligen inte känner behov av att lägga blommor på en olycksplats eller brottsplats har jag förstås full respekt för att det känns viktigt för andra.
Själv kände jag mig lättad när det visade sig att polisen lyckats gripa den huvudmisstänkte. Har så många gånger undrat över det faktum att misstänkta för terrorism nästan alltid skjuts ihjäl, vilket förstås försvårar utredningen, minskar våra möjligheter att förstå de mekanismer som leder fram till handlingar av det slag nu ganska många länder fått erfara. Vill ge polisen en extra eloge för ett utmärkt arbete så här långt.
En av de frågor som väckts hos mig gäller just frågan om att döda. Finns det situationer när det kan motiveras. Det enkla svaret är förstås att det bara är befogat i självförsvar och för att förhindra någon annan från att döda. Den principen ligger ju till grund för vår hittills allmänt accepterade syn på människors rätt till liv, vår totala aversion mot dödsstraff – grundläggande för vår människosyn skulle man kunna säga. Numera möter man dock en uppluckring av detta. Ofta möter man uppfattningen att t.ex. drönarattacker mot av ”någon” utpekade terrorister är acceptabelt. Då behövs plötsligt ingen rättslig prövning.
Denna syn luckrar också upp grundläggande värden i vår rättsuppfattning. Man stöter numera ganska ofta på uppfattningen att människor som kommit tillbaka från Mellanöstern och kan misstänkas deltagit i strider på Daesh sida ska antingen utvisas (även om de är svenska medborgare), övervakas eller fängslas. Inser det problematiska när det gäller bevisläget men för mig är det självklart att de måste få en rättssäker prövning. Noterar också att en sådan uppfattning var betydligt mindre vanlig när vi under 90-talet tog emot rätt många med liknande erfarenheter men då från Balkan. Verkar som om vårt försvar av de mänskliga rättigheterna blivit alltmer selektivt.
Såg filmen Eye in the Sky häromkvällen. Den belyser en del frågor kring om och när det är rätt att döda misstänkta (som anses skyldiga utan prövning)och till vilket pris, i det fallet sk collateral damage. Den belyser också en annan mycket viktig fråga om hur även det sanktionerade dödandet påverkar utförarna. Det är också en fråga som upptar mig en hel del. Vi tycker självfallet att människor som deltagit i dödande på Daesh sida bör ställas till svars för det och många tycker nog det är obehagligt att några kanske kan vandra runt på våra gator. Samtidigt finns det numera inte så få personer som deltagit i strider, dödat andra människor, i aktioner sanktionerade av den svenska staten. Hur har deras föreställningsvärld påverkats av det. Tror det t.o.m. finns någon form av mera nyligen definierad typ av PTS som just drabbar de som opererar drönar-attacker, dvs dödar på mycket långt avstånd.
Slutligen en helt annan men relaterad fråga som jag också ibland funderar på. I vår rättsordning ingår att en mordåtalad mentala status ska fastställas genom en rättspsykiatrisk utredning. Inte så sällan meddelas att vederbörande är frisk och kan dömas till fängelse. För mig framstår det som märkligt, det betyder ju att vi anser att någon som med berått mod dödar en annan människa är frisk – jag fattar helt enkelt inte det.
Lejon populist eller?
Politisk arrogans: “Under debatten på ABF sa Britta Lejon att hon mycket väl kände till att fängelser i de flesta fall är kontraproduktiva, men att man nog ända måste behålla dem – väljarna vill ju trots allt ha dem. Jo, ni läste rätt. För Britta Lejon är fängelserna inte till för att hjälpa människor bort från en destruktiv livsstil, eller ens för att skipa rättvisa. Fängelserna är till för väljarna.
Så talar en sann populist, en politiker som blundar för forskning och kunskap så fort väljarnas grumliga åsikter säger något annat. Britta Lejon är inte vem som helst. Hon är vice ordförande i justitieutskottet och därmed har hon ett stort ansvar för kriminalpolitiken i Sverige. Det har även Johan Pehrson. Han är ordförande i samma utskott och dessutom en stark kandidat till posten som justitieminister om borgarna vinner valet. Därför var det obehagligt att höra Johan Pehrson hävda att exempelvis antalet mord och dråp visst ökat, vad forskarna än säger.
Lika obehagligt är det att läsa Johan Pehrsons beskrivning av brottsligheten på den borgerliga alliansens hemsida. Där skriver han att brottsligheten ökat kraftigt under de senaste tio åren, att ”brottsligheten är på offensiven och rättsväsendet på reträtt”, och att det därför är dags att ta tag i kriminaliteten med hårdhandskar. Problemet är bara att all forskning visar att han har fel. Brottsligheten har inte ökat kraftigt under de senaste tio åren.
Vissa fakta är det tydligen okej att blunda för. Inom vissa områden är det tydligen rätt att strunta i expertisen och i stället låta opinionen styra. ”
(Via Jusektidningen.)
Fick blodad tand efter att ha läst Ulrikas krönika och började därefter botanisera bland krönikorna i Jusektidningen. Hittade då Matthias Hagbergs alster från i våras där han påvisar hur ledande riksdagsmän i justitieutskottet hanskas med den kunskap som faktiskt finns brottsligheten, dess utveckling och former för dess bekämpande/bestraffande. Skrämmande läsning och ytterst pinsamt att en partikamrat som jag högaktar. Brita Lejon, så fullständigt demonstrerar avsaknad av politiskt ledarskap.
Själv börjar jag allvarligt oroa mig för att vi håller på att hamna i en mycket allvarlig situation. De åtgärder som föreslås inom området brottsbekämpning sträcker sig alltså från hårdare straff (känt kontraproduktiva) till ökad användning av avlyssning, kameraövervaktning etc (känt integritetskränkande). Blev förresten påmind om det senare idag på mitt sista kommundelsnämndsmöte (vi hade hel planeringsdag) där det visar sig att vi “vill ha” kameraövervakning i Hölö!!!!!!
Slängde ur mig något lite raljerande om att Staffan Norberg (vänsterpartistiskt kommunalråd) visat sig förvånande positiv till sådant och fick då genom Tommy Rosendahl (vänsterpartistisk ledamot i nämnden) klart för mig att till detta är han sannolikt nödd och tvungen, det är den mer traditionalistiska falangen i v som kräver denna typ av åtgärder, Staffan tillhör enligt dessa förnyarna. Jag blir så j-a upprörd. En okritisk hållning till ökad övervakning är farlig. Ett reservationslöst förespråkande av ökad övervakning leder till ett totalitärt samhälle. Det leder till att oönskade åsikter kan registreras, att mängder med information lagras som kan användas i helt fel sammanhang, helt enkelt missbrukas.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Staffan Norberg, Tommy Rosendahl, Brita Lejon, Mattias Hagberg
Södertäljenätverket
Kanth dementerar sprängstoff: “Polisman Lennart Kanth har kommit ordentligt på kant med Södertäljes assyrier/syrianer. Detta sedan han enligt tidningen Café pekat ut dem som ansvariga för att staden alltmer kommit att likna Sicilien eller 1930-talets Chicago. Nu dementerar han sina uttalanden.”
(Via LT.)
Läste förstås debattartikeln i LT i morse – där Özcan Kaldoyo, Jakob Rohyo och Olle Wiberg är mycket kritiska till de utsagor tidskriften Café tillskrivit Lennart Kanth. Fixade också så att frågan kommer upp på polisnämndens möte nästa vecka.
Efter en dag på jobbet sökte jag efter Cafés artikel på nätet men där fanns i stort sett bara mer eller mindre klädda damer. Måste alltså sannolikt köpa ett nummer:-)
Technorati Tags:
Assyrier, Syrianer, Södertäljenätverket, Södertälje, Politik
Sökte sedan efter debattartikeln hos LT, men kunde inte heller inte hitta den där. LT är dock befriat från damer. Däremot hittar jag en rätt kraftfull dementi från Lennart Kanth. Enligt LT så verkar det mesta blivit fel i Cafés artikel som ju tycks rätt entydigt ha pekat ut den assyryska/syrianska gruppen som hemvist för det maffialiknande “nätverket” och kopplat ihop alla restaurangägare från gruppen med detsamma.
Lennart Kanth säger enligt det pressmeddelande LT citerar klockan 16.43 idag att “Kant säger nu att hans uttalanden blivit kraftigt förvanskade av Cafés reporter i artikeln som heter ”Gangland Stockholm”.”
Måste förresten kolla om han stavar Kant Kant eller Kanth, båda versionerna förekommer i LT.
Technorati Tags:
Assyrier, Syrianer, Södertäljenätverket, Södertälje, Politik
Hårdare tag, ökad övervakning eller mindre brottslighet?
Ekot har i veckan granskat justitiedepartementets produktion under Bodström. Det är bra. Vi är rätt många som upplevt att vi snarast verkar vara på väg åt fel håll både när det gäller straffskärpningar (som i avsaknad av rehabiliterande verksamhet på fängelserna förmodligen är kontraproduktiv) och avsaknaden av principiell förståelse för begrepp såsom personlig integritet.
I praktiken låter det ju rätt bra att kunna motivera mer integritetskränkande övervakning med enkla populistiska budskap om att den som är oskyldig inget har att dölja. I realiteten för det oss i rask takt mot ett övervakningssamhälle där ingen betrakatas som oskyldig förrän motsatsen bevisats – långt från den rättsliga tradition vi borde vårda.
Tuffare tag under Bodströms tid trots att brottsligheten inte ökar: “Ekots genomgång visar alltså att Bodströms tid inneburit i huvudsak skärpningar i form av nya lagar, nya tvångsmedel och mer regleringar för företag.
Av de 200 lagarna är cirka 100 skärpningar och bara drygt 30 mildringar och ingen av mildringarna handlar om sänkta straff eller att någon typ av handlande inte längre ska vara kriminellt.
Av skärpningarna är minst ett tjugotal riktade mot att skärpa lagen för individer.
Tuffare tag ger inte färre brott
Detta trots att tuffare tag inte hjälper till att minska antalet brott och att brottsligheten legat still sedan början av 90-talet, både enligt kriminologer och enligt SCB:s undersökningar som bygger på vad människor faktiskt har för egen erfarenhet av att utsättas för brott.
– Det är alltså ett sätt att visa väljarna att man gör det man tror att väljarna till ha, säger Jerzy Sarnecki, som är kriminolog vid Stockholms universitet.
Men minskar de tuffare tagen brottsligheten?
– Näe, det gör de inte. Inte av den typen som vi har sett här i den svenska lagstiftningen. De markerar för befolkningen att man tar brottsligheten på allvar men de minskar inte brottsligheten.
Enligt Jerzy Sarnecki är Bodström en politiker som lyssnar mycket på opinionerna i samhället som kräver hårdare tag, och också lyssnar på polisernas krav i form av resurser och nya lagar.”
Hårdare övervakning av datorer utreds: “”Utredningen om elektronisk övervakning” presenteras av justitieminister Thomas Bodström som att grova brott, som mord, människohandel och våldtäkter kan lösas tack vare avlyssning.
Han säger också att det inte bara är polisen och åklagare som anser det, utan även utredningen.
Men det som Bodström inte säger är att utredaren är den förra Säpo-chefen Anders Eriksson och att den i praktiken innebär att polisen kan få bryta sig in hemma hos ungdomar och installera hemliga övervakningsdoser i deras datorer”
(Via Sveriges radio.)
Technorati Tags:
Bodström, Kontrollsamhälle, Politics, Socialdemokraterna, Yttrandefrihet, Rättssäkerhet, Jonas Morian, Oscar Swartz, Ekot, Marta Axner
Enligt Ekot så “vill (utredningen) också att polisen efter domstolsbeslut ska kunna bryta sig in hemma hos folk för att installera utrustning som övervakar datorn och det gäller inte bara grova brott, utan även lindrigare brott som hets mot folkgrupp och dataintrång.
Exempel på datorintrång är om man hackar sig in på skolans dator och ändrar sitt betyg. Men dataintrång är också om en person loggar in sig på någon annans e-postkonto och då riskerar man alltså att polisen kommer hem och installerar en övervakningsdosa i datorn.
Och då inte bara om personen är misstänkt utan även om man kan tro att personen kan komma att bli misstänkt.
Detta beskriver alltså Bodström som att avlyssningen kartlägger boven och är ett sätt att komma åt mördare.”
Här används tydligen argument som “att komma åt mördare” för att föreslå lagar som gör det möjligt att registrera ip-nummer och installera övervakningsutrustning i folks datorer som “man kan tro kan komma att bli misstänkt”. Det är ju självklart helt oacceptabelt och Bodström måste snarast avvisa sådana förslag!
Marta Axner har kommenterat Ekots granskning på Promemorian (förstår fortfarande inte vitsen med att skriva någon annans blogg) utan att med ett ord nämna integritetsfrågan. När det gäller kriminalvårdsfrågan har hon däremot rätt.
Oscar Swartz som intervjuats i Ekot skriver på sin blogg (från Prag) om ett konstverk till Bodströms “ära”.
“Sprang förresten på ett konstverk i Prag idag som är en kommentar till Bodströmsamhället. Ja, alltså inte Bodström specifikt men den våg av övervakningsförslag som läggs fram i världen. Prag har jätteskulpturer på gatorna just nu, Sculpture Grande, en STOR satsning.
Detta verk heter Kontrolle macht frei! (Kontroll bringar frihet, kontroll gör dig fri) och det är ju nästan det argumentet Bodström faktiskt använder. Titeln parafraserar alltså Arbeit Macht Frei, som stod vid ingången till tyskarnas koncentrationsläger, även det i Tjeckien,
Terezín – eller Theresienstadt som vi enklare känner igen det som. Kanske har folk som växt upp i totalitära system lättare att se farorna. Killarna bakom detta är från Tjeckien och Slovakien.”
Hamilton om jobb som straff
Råna en bank – och jobbet är ditt: “I en absurd verklighet blir till och med vettiga idéer absurda.
——
I Bodströms svenska version (Hamilton refererar till en gammal italiensk neorealistisk film, min anm.) kommer det att gå till ungefär så här: Ung svensk gör allt för att få ett jobb. Överallt avvisas hon. Den enda framtidsmöjligheten är ett fint erbjudande om förtidspension. Till slut resignerar hon och bryter sig in i en butik för att äta sig mätt. Då grips hon. Och får jobb.
– Det är en påföljd som känns för ungdomarna, säger justitieminister Thomas Bodström.
Det är ändå märkligt att samma politiker som skriver ut jobb som recept åt unga brottslingar, vägrar skriva ut jobb som recept åt unga som sköter sig.
Arbetsuppgifter finns uppenbarligen – åtminstone för de som bryter mot lagen.
Jobb som straff, det är en bra bit ifrån arbetarrörelsens grundvärderingar. Eller, så menar justitiedepartementet att unga kriminella mår bra av socialt sammanhang och kamratskap, till skillnad mot andra.
Unga brottslingar ska dömas till jobb. Kanske vill tjänstemännen bara sända ett nyrealistiskt budskap. Låt hoppet fara och du ska bli bönhörd.”
(från Carl Hamilton.)
Carl Hamilton har förstås en poäng i sin lätt ironiska kolumn, eller möjligen flera. Kan man/bör man överhuvudtaget se eller snarare använda jobb som straff – en påföljd som känns? Hur upplever den arbetssökande, ärliga och skötsamma unga en situation där denna ärlighet och skötsamhet indirekt bestraffas och motsatsen ger det efterlängtade jobbet?
Det är inte lätt att utforma bra system:-)
Technorati Tags:
Bodström
Senaste kommentarerna