Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Regeringen om digitaliseringen av skolan
Skolverket har i regleringsbrevet för 2017 getts följande uppdrag:
9. Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration.
Arbetet ska utgå från de redovisningar som Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (U2016/01646/S och U2016/02148/GV). Uppdraget ersätter det tidigare uppdraget att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (U2008/08180/S). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018.
Är väl bara att kavla upp skjortärmarna.
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens skolverk
Äntligen: Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet
Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet:
”Regeringens beslut
Statens skolverk ska föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet. Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan och skolväsendet för vuxna.
Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förut- sättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare samt för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla sådana skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform.”
Frestas att utropa – äntigen!!!
Skolverket på 2000-talet
Skriver detta i affekt, kunde inte somna. Har faktiskt varit upprörd sedan jag i jobbet mottog ett mail i slutet på förra veckan.
Min arbetsgivare Skolverket är en av landets viktigaste myndigheter. Viktigast därför att myndighetens agerande när det gäller utfärdande av och informerande om dokument som förväntas styra verksamheten i skolan inte bara kommer att prägla mer en 1 miljon elevers dagliga verksamhet, över 200 000 pedagogers dagliga värv utan faktiskt lägger grunden till alla dessa barn och ungdomars framtid. Det gäller barn och ungdomar vars yrkesverksamma liv kommer att sträcka sig fram emot 2070 – 2080 (mitt äldsta barnbarn är 8 år, han kommer att lämna gymnasiet runt 2023 och vara 70 år 2074)
Hur ser alltså den tid vi nu lever i ut och vad kan vi veta om den verklighet som kommer.
Låt oss börja med att föreställa oss att vi 1912 befann oss i samma situation. Vad var rimligt att tänka om läroplanens innehåll och hur den skulle tillgängliggöras för de verksamma i skolan (vet att det inte fanns någon nationell läroplan dom vi har nu då). Böcker, tidningar var etablerade och de enda kända formerna för spridning av budskap. Film hade gjort entré men ingen kunde ännu föreställa sig radio och TV. Elektricitet var faktiskt inte tillgängligt överallt. Telefoner var fortfarande relativt sällsynta.
Låt oss förflytta oss 50 år framåt i tiden – 1952 är två år före min födelse. Böcker och tidningar dominerar fortfarande som kanal för informationsspridning även om radion konkurrerar starkt. Många har telefon men det kommer att ta 10 år innan TV börjar bli vanligt. Nationell läroplan implementeras (60-tal) och hyllmeter av läroplaner och kommentarmaterial produceras.
Nutid: För 20 år sedan blev Internet ett relativt känt begrepp. Några år senare började Internet vara en betydande informationskälla. Nu är Internet den totalt dominerande källan. Kanske lite tidigare gjorde den mobila tekniken entré med oerhört klumpiga mobiltelefoner. Idag är de var mans (elevs) egendom. Idag kan en smartphone samma saker som en relativt avancerad dator kunde för 10 – 15 år sedan. För bara några år sedan hade ingen – verkligen ingen – hört talas om iPad, en surfplatta (strunta förresten i alla korkade andra benämningar såsom lärplatta, läsplatta osv.). Hänger vi med?
För bara något 10-tal år sedan var vi ett fåtal som kände till begreppet 1-1 trots att skolan nästan är det enda område där man inte självklart har en egen ”device”. Information, budskap, förmedlas inte längre via böcker och tidningar utan med hjälp av digital teknik i olika former. För 10 år sedan var vi ett fåtal som fattade vad den nya tekniken skulle erbjuda för möjligheter. Nu borde det vara uppenbart för alla. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar fantastiska möjligheter när det gäller att relatera, när det gäller att relatera olika typer av information till annan. Man kan således koppla ihop styrdokument med bedömning. styrdokument med resurser (läromedel), styrdokument med kommentar- och stödmaterial, styrdokument med…. Hur dessa relationer byggs bestäms av vem som utformar relationerna, vem som ”märker upp”. Hänger vi med?
Den digitala tekniken skapar lika fantastiska möjligheter att kommunicera – en till en, en till många, många till en. Förutsättningarna för att vara en myndighet med ansvar för utveckling och implementering av styrdokument har dramatiskt ändrats. Lärare twittrar, facebookar som en viktig del av sin kompetensutveckling. Hänger vi med?
Lika mycket förändras verkligheten i klassrummen. Information är tillgänglig på ett radikalt annorlunda sätt än bara för några år sedan. Kommunikationen mellan elever och lärare, mellan hem och skola förändras lika radikalt. Borta är lapparna o ryggsäcken istället används epost och sms. Undervisningen kan ges den autenticitet som tidigare generationer saknat. Resultat av arbetet kan dokumenteras och kommuniceras. Hänger vi med?
Technorati Tags:
IT i skolan, Skola, Skolverket
BRM om MLR part 1 framgångsrik
En del av mitt liv ägnar jag åt arbete (rätt stor faktiskt). Nu senast har jag ägnat en vecka åt en mycket viktig – men för den oinvigde förmodligen helt obegriplig – fråga, näligen om nästa generations stadard för metadata om lärresurser. Projektet att få fram en sådan har pågått under flera år (snart fem tror jag) och har varit kantat med en hel del diskussioner. Nu börjar vi emellertid se ”ljuset i tunneln). Det möte från vilket jag rapporterat om på Mjuk infrastrukturbloggen (också publicerat nedan) var sett ur ett svesnkat perspektiv mycket famgångsrikt och i nästa omgång av processen (inom ISO skickar man ut förslag til ny standard för omröstning i flera omgångar, varje gång efter att dokumentet reviderats i enlighet med de kommentarer som kommit in):
MLR Abstract Model: ”Ambjörn Naeve har modellerat den abstrakta modell vi vill ge MLR i det för ändamålet utmärkta verktyget Conzilla.”
Den gångna veckan har jag ägnat åt att diskutera alla de kommentarer (500+) som inkommit under omröstningen om det aktuella förslaget till ramverk för metadatastandarden för lärresurser (MLR). Under det senaste året har vi tillsammans med norska, tyska, australienska och nyazeelänska experter/nationella standardiseringsorgan försökt introducera en med semantisk teknologi kompatibel abstrakt modell – och nu har vi i huvudsak lyckats.
Vid mötet som hölls på Superlec i utkanten av Paris beslutades att modifiera det förslag som varit ute för omröstning så att det mer explicit uttrycker den modell standarden bygger på och att den modellen, även om den inte använder RDF-terminologi och heller inte direkt refererar DCMI Abstract Model, gör att MLR kommer att bli ”semantic enabled”.
Resultatet av mötet i Paris kommer att publiceras för kommentarer i slutet av december (en s.k. sneek peek FCD) för att sedan slutligt fastställas på och skickas ut för omröstning efter SC36-mötet i Wellington i mars 2009. Lyckas det – vilket verkar troligt – kommer det att finnas en färdig standard i form av ett ramverk (framwork) i början av 2010.
Mappa kursplaner
Som framgår nedan drivs ett intressant spår inom projektet Calibrate relaterat till hur man skall kunna mappa mellan kursplaner från olika länder/regioner/språk. Lösningen – åtminstone så här långt – verkar vara att bryta ner kusrplanerna dels ämnesmässigt enligt en ämnestaxonomi, dels när det gäller vilka/en kompetens som man skall uppnå (här använder man den reviderade versionen av Blooms taxonomi). För att uppnå flerspråkighet används sedan en thesaurus.
.
EMINENT 2007: Curriculum mapping across borders: “Frans van Assche, from European Schoolnet, spoke about facilitating the cross-country use of learning resources that cover some specific areas of national or regional curriculum. The challenge currently is that each curriculum expresses the desired skills and competencies in different ways.”
van Assche talade alltså om detta på den nästan årliga konferensserien Eminent som anordnas av EUN (det europeiska skoldatanätet. Via bloggen kan man bland annat ta del av alla presentationer.
Varför skall man då göra detta? Syftet är att man skal kunna märka upp lärresurser relaterade t.ex. de egna kursplanerna och på det egna språket och att man sedan med hjälp av denna mappning skall kunna hitta motsvarande resurser från andra länder/språk.
Digitala lärresurser för svensk skola
Digitala lärresurser – möjligheter och utmaningar för skolan: “Översikt med info om vad digitala lärresurser är och hur de kan användas i undervisningen”
I morgon kommer Chrsitina Szekely, kollega på myndigheten, Jan Hylén, författare till skriften och jag att ha ett seminarium på Skolforum (kl. 11.30 – välkomna). Seminariet kommer att behandla digitla lärresurser i svensk skola och innehåller bland annat en presentation av den skrift som beskrivs ovan (och som altså kan beställas från MSU). Vi kommer också att berätta om Spindeln som jag skrev om tidigare idag.
Baksidan av kuling
Tore Hoel :: Blog :: Eksemplarisk bak.-side fra kuling.net: " Kuling står for Kulturell Undring og er en pedagogisk tilrettelagt internettressurs der både skoler og andre interesserte kan finne spennende informasjon som det lokale museum har lagt ut på nettet. Det som er interessant fra vår side, er at kuling.net bruker emnekartteknologi for å drive portalen. Og da er bare naturlig at mange er interessert i hva som ligger bak.
I pedagogiske ordelag får vi en innføring i både de teknologiske verktøy som er brukt teknologien og hvordan ontologien er bygd opp."
Tore Hoel tipsar om en resurs för lärande från norska lokala museer. Det intressanta, enlgt Hoel, är att de gjort en riktigt bra beskrivning av vad som ligger bakom – tekniskt/semantiskt. Ämneskart är förresten det norska ordet för Topic maps. Här kan man alltså söka resurser på olika sätt och få dem väl beskrivna. Licensvillkor (t.ex. Creative Commons är också tydligt angivna).
Kuling är just nu en välfungerande beta med möjligen begränsat innehåll och skall tydligen bli mer officiell fram mot årskiftet. Bland annat kan man enkelt söka resurser från olika områden en karta på en karta utifrån olika kategorier som Kulturminne, kons, person m.fl. Kuling erbjuder sedan också andra att lägga in resurser (som lärare).
Kuling är också ett open source-projekt!
Skoldatanätet blir IT för pedagoger
Det svenska skoladatanätet läggs ner: “På måndag går en epok i graven.”
(Hittat via ·:[ frepa.blog ]:·.)
Sorgligt. Det svenska skoldatanätet byggdes upp på Skolverket av människor som Göran Isberg och Christina Szekely – på uppdrag av regeringen (den dåvarande Bildt-ledda ministären). Året var 1994 – jag vet för jag var huvudansvarig tjänsteman. Det svenska skoldatanätet blev alltså i runda slängar 13 år.
Dessbättre ersätts det nu av IT för pedagoger – min kollega Seija Erikssons skötebarn. Både hon och vi ser fram emot denna förlossning. IT för pedagoger hoppas jag kommer att både vara en fullvärdig ersättare (Kolla källan, Länkskafferiet m.m. finns där) men också en plattform för än fler pedagoger att låta sig inspireras, kompetensutvecklas för att bidra till att IT blir ett lika naturligt inslag i skolan som böcker, pennor, papper och whiteboards.
Såg förresten att Roger Jönsson vill ha mobilavdrag till barnfamiljer för att de unga skall kunna hänga med i teknikutvecklingen. Detta samtidigt som de utökade befogenheterna för lärare att beslagta sådana träder ikraft. Själv är jag av den uppfattningen att det riktigt radikala som vi borde göra är att utforma läro- och kursplaner så att det dagliga och stundliga användandet av IT blir nödvändigt/självklart. Det gör man genom att definitionen av skolans mål vad avser kunskaper och färdigheter förutsätter digital kompetens. Det enda vi vet om framtiden är att utbildning/kunskap blir än viktigare och att teknikinnehållet (som vi inte vet hur det kommer att gestaltas) också kommer att bli än större.
Med sådana styrdokument skulle den närmast ofrånkomliga utvecklingen påskyndas mot vad man brukar kalla “1 till 1”, dvs en dator till varje elev. Idag skulle det kosta ca 3000 kr per år och barn – jämför gärna med en totalkostnad på väl över 50 000 kronor per barn och år för skolverksamheten. (Eller förresten jämför det med vad man i din kommun har för intern prissättning på skoldatorer.) Någon som sett kontorsråttorna dela på datorer, vänta på sin tur, gå iväg till annan lokal för att jobba?
Sådana styrdokument skulle också kraftfullt bidra till utvecklingen av och tillgången till digitalt material – lärresurser – och påskynda utvecklingen av den infrastruktur som krävs för att lagra, hitta, återanvända, bearbeta, vidareutveckla…. sådana resurser.
Metadataekologi för lärande
Seminarium den 30 maj: Metadataekologi för lärande: ”MELT (Metadata Ecology for Learning and Training) är ett eContentPlus- finansierat projekt som syftar till att uveckla användandet av metadata för lärresurser och skapa möjligheter till realtidssökningar i olika lärresursarkiv. Vid seminariet medverkar Fredrik Paulsson från Umeå Universitet, Ulf Sandström från CFL och Alma Taawo från MSU.
Projektet presenteras och såväl den semantiska som den tekniska sidan kommer att belysas.”
För den som undrar vad jag sysslar med på dagarna så utgör detta ett seminarium på vilket en del kommer att avslöjas:-)
Technorati Tags:
EUN, IT i skolan, Fredrik Paulsson, Frepa, Utbildning, Skola, Mjuk infrastruktur, Folksonomi, Lärande, Systemutveckling
Digital identitet/katalog för skolan
Skolan behöver en gemensam infrastruktur för katalog och digitala identiteter!: “Ett av de största problemen i sammanhanget är hanteringen av användarinformation och digitala identiteter. Förutom att användarhantering ofta skapar en massa onödigt extraarbete ute i kommunerna (ofta hanteras användare i flera system istället för i en central katalog), så ställer det till en massa problem i olika sammanhang. Ett exempel på ett sådant sammanhang är nationella IT-tjänster med skolan som målgrupp. Det finns, nästan utan undantag, ett behov av att identifiera och auktorisera de elever och lärare som skall ges tillgång till en tjänst. Detta gäller för de IT-tjänster som tillhandahålls av myndigheter (exempelvis nationella prov från skolverket), men också tjänster från kommersiella aktörer (exempelvis läromedelsproducenter, webbtjänster eller liknande). Frånvaron av en gemensam infrastruktur för katalogtjänster och digitala identiteter kostar sannolikt åtskilligt för alla inblandade. Än värre är att skolan riskerar att bli utan en massa bra IT-tjänster för att det blir för dyrt och krångligt.”
Frepa har skrivet ett intressant inlägg angående behovet av katalog och digitala identiteter inom skolans värld. Han refererar till det arbete som görs inom universitetsvärlden SWAMID. Kanske något vi (skolan/kommuner/MSU) skulle kunna samverka med?
Technorati Tags:
IT i skolan, Fredrik Paulsson, Frepa, Mjuk infrastruktur, Katalog, Digitala identiteter
Senaste kommentarerna