Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Ronja Olivia – flera veckor gammal
Min dotterdotter har nu blivit flera veckor äldre och förstås vackrare och vackrare för varje dag. Jag tror hon har något viktigt attt säga till sin far men tyvärr framgår inte budskapet av bilden.
Mammma Anna Karlberg är sannolikt fotografen och pappa Peter Edbergs den Ronja Olivia tittar på.
Karin Edqvist till fullmäktige (1)
Södertälje > Valet 2006 > Våra kandidater > Våra kandidater – Fullmäktige: “44. Karin Edqvist 23 Hölö”
(från Socialdemokraterna i Södertälje.)
Mitt kryss:-)
Technorati Tags:
Södertälje, Swedish, Mörkö, Hölö, Socialdemokraterna
Mörkö finns snart på bloggkartan.se
Johan som driver flera utmärkta bloggtjänster (knuff,se, nyfiken.se m.fl.) har startat en ny tjänst som han kallar bloggkartan.se.
Jag har placerat min blogg på
Mörkö på bloggkartan.se
Technorati Tags:
Stockholm, Södertälje, Mörkö, Hölö, Personal
Morfar igen
Nu har jag – för bara några timmar sedan – blivt morfar för tredje gången. Denna gång var det storasyster Annas tur och hon fick tydligen en stor flicka (vikt och längd ännu inte känd av mig).
Tyvärr fick jag beskedet när jag och min dotter Sara precis lagt ut med Victoria på väg mot Tallin, så detta nya barnbarn får jag se först på tisdag.
Stort grattis till Anna dock och lite till hennes Peter:-)
Uppdaterat den 21 mars med bild – hon vägde straxt över 4 kg och är 50 cm lång!
Technorati Tags:
Swedish, Mörkö, Personal, Personligt
Ny ordförande för socialdemokraterna i Hölö/Mörkö
PÅ Hölö/Mörkö socialdemokratiska förenings årsmöte igår, fredagen den 17:e februari, valdes Nina Ljungquist till ny ordförande. Hon efterträder Pernilla Lång som avböjt omval på grund av tidsbrist. Styrelsen utökades till 6 ledamöter (utöver ordförande). Bland dessa valdes två helt nya ledamöter – Börje Nylund och Karin Edqvist.
Utöver de helt traditionella valfrågorna diskuterades mycket kring de problem som uppstått i kommundelen pga att Banverket utvidgat de spårområden som skall reserveras för en ev. Ostlänk. Dessa områden har nu lagts så nära/tvärs över Wij-området att byggnation där hotas och detta i strid med den överenskommelse kommunen har med dem.
Också frågor relaterade till den pågående/kommande valrörelsen diskuterades.
Årsmötet som inleddes med att nya medlemmar hälsades välkomna avslutades med sedvanlig (av Bo Ohlsson inlagd) sill och potatis.
25% av föreningens medlemmar deltog på årsmötet.
Även om vi ibland kan tycka att vi är lite få som faktiskt går på föreningens möten är 25% av det totala antalet medlemmar sannolikt ingen dålig siffra. Som sammankallande i valberedningen var det roligt att vi lyckades lägga ett förslag som också gillades av mötet, ett förslag som jag tror kommer att betyda en inte oväsentlig uppryckning av aktiviteten i föreningen.
Själv utsågs jag att vara föreningens ombud i Mörkö Bygdegårdsförening.
Technorati Tags:
Swedish, Mörkö, Hölö
Mörkö egen postort
På initiativ från Caroline Bonde, grevinnan på Hörningsholm där verksamheten bedrivs av Bordsjö, satte jag och kamraterna i kommundelsnämnden igång arbetet med att få tillbaka Mörkö som postort. Det såg ju relativt oproblematiskt ut – alla som bor på Mörkö har redan samma postnummer.
Denna fråga förfogade dock inte kommundelsnämnden över – vi var tvungna att få med oss kommunstyrelsen. Så långt var det dock fortfarande rätt problemfritt och kommunstyrelsen begärde i september förra året att Språk – och folkminnesinstitutet (SOFI) skulle yttra sig i ärendet (formellt räcker det ju förstås inte att vi som bor här vet hur det är och vill ha ändringen). SOFI besvarade begäran i slutet av januari och säger att “den föreslagna ändringen (skulle) både innebära en förbättring rent funktionellt och främja bevarandet av det viktiga kulturarv som ortnamnen utgör” varefter de tillstyrker kommunens önskemål.
Därmed borde väl saken vara klar kan man tycka – men icke! Posten Produktion & Logistik, Utveckling o samordning, Postnummergruppen (det är enhetsbeteckningen på brevpapperet) har i sin bekräftelse på mottagande av kommunens ansökan i och för sig meddelat att de tror sig kunna handlägga frågan under våren så att beslut kan fattas i tid för att ändringen skall kunna träda ikraft den 1 april 2007 (sic). Dock finns en allvarlig reservation – samtliga belägenhetsadresser måste vara fastställda i området och i dagsläget finns inga fastställda sådana på Mörkö.
Detta är ju sanslöst – det går ju idag alldeles utmärkt att dela ut post på Mörkö, människorna här vet var de bor och vad deras hus, vägstump etc. heter. Ändras således Hölö till Mörkö som postort går det förstås fortfarande lika bra. Man undrar om det verkligen kan finnas lag/förordningsstöd för en sådan byråkratisk invändning. Om så undrar man ju över någons förmåga!
Nu pågår arbetet med belägenhetsadresser i kommunen så rent praktiskt kanske vi kan komma att uppfylla detta ytterst märkliga krav. Ett dilemma är dock att just belägenhetsadresserna tycks vara en smula märkligt konstruerade och folk reagerar ofta negativt på de förslag som sänds ut. En ledamot i kommundelsnämnden boende i Norrvrå (alla i Hölö/Mörkö känner ju till det namnet) hade fått förslag på Edeby som adress. Tänker den som gör förslagen för Mörkö använda samma brist på logik och brist på lokalkännedom kan det ju bli en hel del negativa reaktioner under arbetets gång.
Post som idag adresseras 153 93 Mörkö kommer också fram!
Technorati Tags:
Mörkö
Kommundelarnas vara eller icke vara
I den pågående diskussionen om kommundelsnämndernas vara eller inte vara har ett förslag framförts av Boel Godner. Förslaget påstås balansera mellan medborgarnas behov och önskemål över frågor som berör dem å den ena sidan och en effektiv organisation som hushållar med våra gemensamma resurser (skattepengar). Förslaget innebär att kommundelarna läggs ner och ersätts med nämnder i respektive geografiskt område som avlövas all makt förutom plan- och byggfrågor. Denna nya organisation skall enligt förslaget garantera lika fördelning i hela kommunen samtidigt som den tar tillvara lokalkännedom. Dessa nya nämnder ges därför en betydande men rätt oklar roll som initiativorgan och skall bereda ärenden som berör respektive område gemensamt med facknämnderna. Brukarinflytandet över skolorna i ytterområden föreslås också stärkas genom lokala styrelser för dessa.
Det balanserande som uppges vara skäl för förslagen behöver granskas. När det gäller medborgarnas behov och önskemål om inflytande över frågor som berör dem – det som vi brukar kalla demokrati – leder förslaget uppenbarligen till väsentligt minskat sådant inflytande genom att de nya nämnderna inte får något eget budgetansvar och inte kan fördela resurser mellan olika områden. Ett underförstått skäl för detta tycks vara att medborgarnas inflytande, enligt av utredningen genomförda enkäter, inte är tillräckligt mycket större i kommundelarna jämfört med inne i Södertälje. Detta kan emellertid diskuteras dels därför att det upplevda inflytande faktiskt är något större i kommundelarna, dels därför att de valda politikerna i stor utsträckning är väl förankrade i respektive kommundel och ”rör sig som fisken i vattnet” bland medborgarna. De flesta torde vara överens om att antalet förtroendevalda har ett tydligt samband med graden av demokrati och i den allmänna debatten brukar just minskningen av sådan beskrivas som ett problem. I kommundelsnämnderna finns ledamöter som möter medborgarna inte direkt som politiker utan som aktiva i föreningslivet och som deltagare i olika lokala aktiviteter.
När det gäller effektivt hushållande med de gemensamma resurserna tycks förslagsställaren utgå från att den nuvarande organisationen med kommundelar inte gör det. Detta är felaktigt och blir inte mer rätt för att förslaget om att lägga ner kommundelarna dammas av med förbluffande regelmässighet i samband med besparingsbehov. I kommundelarna har man lyckats effektivisera användandet av de tillgängliga resurserna väsentligt genom att skapa samverkan mellan olika verksamhetsområden – något som förstås inte är teoretiskt omöjligt mellan facknämnder men som det finns få exempel på i vår och andra kommuner.
Ett genuint problem finns dock vad avser resursfördelningen inom kommunen. Utredningar har visat att Hölö/Mörkö kommundel erhållit – relativt sett – för lite resurser för den pedagogiska verksamheten. Ett rimligt system för framräkning av resurser till såväl kommundelarna som facknämnderna krävs.
Alternativet till det framlagda förslaget är att fortsätta att utveckla kommundelarna. Den demokratiska rollen kan utvecklas genom att utöka kommundelsnämndernas befogenheter t.ex. med exploateringsfrågor, trafikfrågor och lokalfrågor. Medborgarna kan ges förslagsrätt till kommundelsnämnderna. Kommundelarnas beredningsorganisation kan förbättras.
Hushållningen med de gemensamma resurserna kan också förbättras. Baserat på ett rimligt fördelningssystem inom kommunen kan kommundelarna fortsätta sitt arbete med att optimera resursutnyttjandet i respektive kommundel. Där finns kunskapen om de lokala förutsättningarna och viljan att utveckla det egna närområdet. Med ett rimligt resursfördelningssystem både kan och vill kommundelsnämnderna ta gemensamt ansvar för hela kommunens ekonomi i minst lika hög grad som facknämnderna.
Ledamöter i Hölö/Mörkö kommundelsnämnd
Peter Karlberg Ordförande(s)
Tage Gripenstam Vice ordförande©
Britt-Marie Lindell Vice ordförande(s)
Ewa Backlund Ledamot(s)
Peter Friström Ersättare(s)
Kerstin Stenberg Ledamot(mp)
Nora Olander Ledamot(kd)
Bredband, master för mobil m.m.
Vi har en del frågor att diskutera som hänger samman med kommunens framtida konkurrenskraft. Beroende på våra prioriteringar kommer vi att framstå i lite olika dager.
Vad gäller bredband så har enligt den information som tillställs medborgarna ännu ingenting hänt när det gäller glesbygdsfrågan som ju är en punkt på 77-punktslistan. Den frågan är oerhört viktig då den kommer att ha stor betydelse för människors val av bostadsort. Den har också betydelse för möjligheterna att t.ex. arbeta på distans och därmed för miljön (främst vad gäller transportbehoven) liksom för möjligheterna at bedriva olika typer av verksamhet utanför de absoluta tätortskärnorna. Vem ansvarar för detta och hur/när kommer arbetet igång – det tar ju lång tid från ax till limpa eller från utredning/förslag till ett förverkligande?
I min kommundel diskuteras nu master. Det är också en fråga som har stor betydelse både vad gäller landskapsbild, oro för strålning m.m. men som samtidigt har stor betydelse för utbyggnaden av infrastruktur och därmde för täckningen av de mobila näten i vår kommun. Samtidigt meddelades att någon form av gemensam policy är under utarbetande – av vem och vilka inbjuds diskutera denna? Här gäller ju viktiga och politiska avväganden där risken är stor att nationella prioriteringar (utbyggnad av heltäckande nät) kommer att ställas mot lokala intressen enligt devisen "gärna full täckning men inga master på min tomt".
Senaste kommentarerna