Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Envision 2030 #cosn Portland
Har varit på äventyr. Syftet var förstås inte särskilt äventyrligt utan att följa en konferens anordnad av CoSN, en organisation för CTO, CIO och motsvarande i skoldistrikt. CoSN har en omfattande verksamhet inkluderande en stor årlig konferens. Intressant är att denna yrkesgrupp defnerar sg som ”educators” så att möjliggöra för lärare och elever genomsyrar helt.
Att ta sig till Portland gick inte så bra. Inbokad på en KLM-flight från Arlanda till Amsterdam i söndags för vidare transport med Delta till Portland såg mycket bra ut men det visade sig att KLM-planet blev 2 timmar försenat varför jag missade anknytningen och fick stanna 24 timmar i Amsterdam. Det kunde ju ha varit trevligt men av dessa tillbringade jag 5 timmar på flygplatsen för att boka om biljetten. KLMs fullständigt totala brst på effektivt hanterande av ombokningar får en sju att undra över kompetensen i största allmänhet och det ska man kanske inte behöva göra när det gäller flygbolag.
Finland får fortsatt mycket uppmärksamhet. Det var flera inslag som handlade om den finska skolan, Vid ett av tllfällena medverkade jag genom att beskriva vad som är lika respektve skiljer sg mellan Finland och Sverige.
Konferensens tema Envision 2013 ska tolkas som att vi behöver fundera på vad de barn som nu börjar skolan ska ha med sig när de lämnar den 2030. Frågan om likvärdghet särskilt när det gäller tillgång till bredband utanför skolan togs upp och exempel gavs på hur man från skoldstriktens sida jobbade med detta. Förefaller vara ett större problem i USA än hos oss.
Definition of AI
Computer systems that demonstrate behaviors associated with human intelligence: the ability to plan, adapt, learn, reason, problem solve, perceive, manipulate, demonstrate creativity or social intelligence.
Två andra områden som jag fann mycket intressanta var dels AI där särskilt Richard Culatta från ISTE argumenterade för att vi redan nu måste adressera AI i undervisningen, främst utifrån hur denna utveckling redan och än mera framgent kommer att påverka våra liv och som vi alltså måste kunna förhålla oss tlll. Dels togs designfrågorna också upp där just frågan om hur design påverkar och möjliggör – det gäller lärmljöer såväl fysiska som digitala. Större medvetenhet om möjligheter och risker, mer medverkan från t.ex. elever efterlystes.
Självfallet diskuterades också användande av data (och privacy) där bl.a. Ruben Puentadora argumenterade för en bredare syn på viken data vi använder i polemik mot den numeriskt baserad sådana som är vanligt.
Med Mia Bryngelson och Henrik Olsson 13 november kl 15:00 – Eftermiddag i P4 Stockholm | Sveriges Radio
Med Mia Bryngelson och Henrik Olsson 13 november kl 15:00 – Eftermiddag i P4 Stockholm | Sveriges Radio: Intervjuas om skolans digitalisering i dagens Eftermiddag i P4 Stockholm. Utgångspunkten för intervjun var att de sett att det brister i likvärdighet mellan skolor i länet när det gäller digitaliseringen. Intervjun börjar 1.03.10 in i programmet.
Skolverket beskriver den digitala kompetensen utifrån fyra aspekter
Förstå hur digitalisering påverkar individer och samhälle
Använda och förstå digital teknik
Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt
Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
Och för alla lärare gäller att
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling
New study visit report: ’Strategies to Include Computational Thinking in School Curricula’
New study visit report: ’Strategies to Include Computational Thinking in School Curricula’: Computational Thinking (CT) marks a new focus on learning programming as a new thinking skill that develops crucial 21st century skills such as logical thinking, problem-solving skills, creativity and collaborative and social skills. Programming is also increasingly recognised as one of the new skills needed for students to succeed in our digital society. European Schoolnet conducted a first study visit in Norway and Sweden aiming to learn from the two country examples about the purpose of teaching CT/programming, strategies to implement it and how to assess it. The new report ’Strategies to Include Computational Thinking in School Curricula’highlights the results of this visit.
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet – Regeringen.se: ””
(Via Regeringen.se.)
Så kom då i veckan som gått regeringens beslut när det gäller skolans digitalisering. En nationell strategi behövs och Skolverket föreslog sådana i början av 2016. Förändringarna av styrdokumenten – läro- kurs- och ämnesplaner beslutades i början av innevarande år. Uppdrag till Skolverket om digitaliseringen av de nationella proven för någon månad sedan.
Pusselbitarna har nu fallit på plats!!!
How to interpret results (ICT impact on results in School)
There is an ongoing discussion to what extent the use of digital tools and resources contribute to better academic results in schools. Recently I heard Sølvi Lillejord refer to the report A systematic mapping of the effekts of ICT on learning outcomes from the Knowledge Centre for Education, The Research Council of Norway saying that they found no evidence. To my recollection that was not the case so I checked. This is from the summary:
”While few studies document convincing effects of ICT on students’ learning outcome, an analysis across studies shows a consistent, but small positive impact from the use of ICT in classroom settings. Although some research has reported large Effect Sizes (ES) (>> +2,0) from novel technology implementations, the more rigorous meta-analyses of large scale randomized control studies, consistently reports ES’s in the range of +0,1 to +0,3. The most important finding being that the highest ES’s from such comprehensive and rigorous analyses are associated with studies where ICT has been implemented as a planned part of a comprehensive teaching environment with clear goals, teaching plans, teaching materials, supporting technical resources, teacher training and development. In such a context the improvements associated with ICT in education are to be viewed as part of a broader improvement in the educational environment and not just as a single technology.”
It’s interesting to try to figure out why people choose to present findings in different ways. Some actually draw very general conclusions out of very limited studies or dont take into account the content or context of the study. To me it is obvious that one have to be careful especially as this field changes. It is just a couple of years since the technology itself was not that useful and accessible.
Utan digital teknik kan man inte nyttja möjligheterna alls
Gärna en dator, men först en bra lärare | Lärarnas Nyheter: ”Även om forskningen på området har en hel del kvar att göra visar den tydligt, att det inte är att man använder en dator som är viktigt, utan hur man gör det. Vi har länge vetat att tekniken är ett slags ’intellektuell och social förstärkare’, för att citera den amerikanske forskaren Marc Warschauer: bra skolor blir bättre och mindre bra blir sämre. Skillnaderna ökar. Då är förstås enbart en ökning av datoranvändning inte en lösning: det krävs bättre kvalitet i användningen.”
(Hittat via Pedagogiska magasinet.)
Läser Åke Grönlunds artikel och i stort har han förstås rätt. Kan vara viktigt att påpeka att den (del)redovisning avseende elevers datoranvändande och deras resultat bygger på data från den ”gamla” PISA 2012, men det är en randanmärkning. Den fråga artikeln väcker hos mig rör huruvida det finns täckning för rubriken – som man säkert inte kan lasta Grönlund för.
Rubriken implicerar att det finns en tågordning som man bör tillämpa vid utveckling i den digitaliserade skolan, att man först ska säkerställa att man har bra lärare och sedan föra in digitala verktyg. Skulle ju till och med om man hårddrar resonemanget antyda att man bör kasta ut verktygen tills man säkerställt kvaliteten hos läraren. Det senare är förstås verkligen en extrem tolkning men ur ett skolutvecklingsperspektiv måste man verkligen fundera över vilka strategier som är välfungerande. Lite av en hönan och ägget-fråga också – hur ska man överhuvudtaget kunna utveckla bra modeller för arbete i en digitaliserad skola om inte tillgången till adekvata välfungerande digitala miljöer är för handen?
Backar här lite i tankegången. Grönlund fokuserar på frågan om hur undervisningen kan förbättras med digital teknik och att måttet på framgång relateras till elevernas resultat. Det är självfallet oerhört viktigt. Den digitala teknikens roll i skolan är dock rimligen vidare än så. I en digital värld så blir frågan om att förstå och kunna hantera digitala verktyg en central medborgerlig förmåga – ofta kallad digital kompetens. Att kunna spela spel och kanske googla utgör bara en marginell del av en sådan kompetens – i en sådan ingår att förstå hur tekniken fungerar (datalogisk tänkande), hur den påverkar våra liv, hur man använder den för att skapa, hur man använder den för att kommunicera etc. I en likvärdig skola är detta förmågor som alla behöver få utveckla och huruvida eleverna uppnår detta följaktligen ett lika viktigt mått på framgång. Frågan om hur och inte om är förstås lika relevant för denna aspekt.
Ett helt annat perspektiv på digitaliseringens effekter får man om man väljer att fundera kring hur den påverkar eller hur den skulle kunna påverka lärarnas arbete. Många använder ju olika former av verktyg för att förbättra kommunikationen i klassrummet, för att skapa bättre former för bedömning osv. Detta kan innebära såväl ökad som minskad arbetsbelastning. Hur man kan använda digitaliseringen för att effektivisera arbetet är sålunda en viktig aspekt. Alltfler verktyg blir också tillgängliga som använder sig av någon form av learning analytics – vad betyder det för lärarens arbete med att följa elevernas lärandeprocesser och bättre kunna forma undervisningen.
Detta med kostnader intresserar. Grönlund redogör inte i artikeln för hur han kommit fram till de summor han redogör för. Kanske är det från tidigare forskning – uppenbarligen har det de senaste åren skett en ganska kraftig (möjlig) kostnadsminskning till följd av teknikutveckling och reducerade priser (t.ex. surfplattor, chromebooks som ersätter laptops). Skulle vara intressant att få del av lite olika skolor/huvudmäns kalkyler för såväl inköp som de dolda kostnader Grönlund pekar på.
Äntligen: Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet
Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet:
”Regeringens beslut
Statens skolverk ska föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet. Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan och skolväsendet för vuxna.
Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förut- sättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare samt för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla sådana skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform.”
Frestas att utropa – äntigen!!!
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play
UR Samtiden – Ledarskap i skolans värld: Rektors ledarskap vid skolutveckling – UR Play: ””
(Hittat via Edward och Skolutvecklingen.)
Väl värt att lägga 54 minuter på!
För besökare på BETT – seminarier om learning analytics #laceproject
Planning to take part in Bett this year? then join us for LACE Learn Live events – LACE – Learning Analytics Community Exchange: ”The second called “Learning Analytics – making learning better?” is aimed more at the schools sector and will take place from 12.30 till 13.15 in the Schools Learn Live: Secondary theatre. This seminar, led by LACE partner Dr Jan Hylén, working with Skolverket in Sweden, starts with a short introduction to learning analytics and educational data mining, highlighting how European schools are using different types of data to help support, manage and predict learning outcomes. It includes viewpoints from national school networks in the Nordic countries and the Netherlands. You can read more here.”
Den 23:e anordnar LACE två seminarier om learning analytics på BETT. Det första riktar sig mot högre utbildning och det andra, som framgår ovan, mera mot skolnivån. Deltagare erbjuds också att delta på ett lunchmöte i omedelbar anslutning till seminarierna. Intresserad av att delta på seminarierna – kom, intresserad av att prata mer med LACE-folk skicka gärna ett meddelande/skriv kommentar så ordnar jag voucher till lunchen.
Att kunna citera sig själv 23 år senare – mer om lärare
Den PM jag citerade ur häromdagen innehåller en del annat i mitt tycke läsvärt, särskilt i beaktande av att det alltså skrevs för 23 år sedan (markerar i mitt tycke särskilt intressanta passager):
För att kunna svara mot sin (lärarens) och skolans huvuduppgift blir naturligtvis ämneskunskaperna centrala. En lärare ska kunna undervisa i flera ämne under upp till 7 årskurser. Därvid ställs läraren inför en lång rad beslut om innehåll i undervisningen. Detta innehåll ska också anpassas till den enskilde individen. Läraren måste ha mycket gedigna kunskaper för att dels kunna bedriva en intressant undervisning som stimulerar elevernas lärande dels för att kunna hantera de frågor som föds i undervisningen och ur det stora informations- och kunskapsflöde eleverna möter utanför skolan.
För att kunna förrätta sådana val av innehåll och för att kunna göra riktiga bedömningar av hur detta skall presenteras är didaktiska kunskaper viktiga. Läraren måste kunna sätta stoffet i ett sådant sammanhang att eleverna kan tillgodogöra sig detta. Läraren måste därvid ha kunskaper om hur eleverna tänker och hur de begrepp som introduceras i undervisningen står i relation till elevernas begreppsbildning. Som underlag för dessa bedömningar måste läraren också ha kunskap om skilda sätt att förhålla sig till olika ämnen/områden.
Lärararbetet är ett mycket svårt arbete. Det kräver av sin utövare förmågan att kontinuerligt fatta en rad beslut av skiftande karaktär i en undervisningssituation som präglas av hög komplexitet. Förutom en gedigen teoretisk grund för dessa överväganden krävs också att den metodiska färdigheten tränas.
Senaste kommentarerna