Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Partier måste visa vägen mot något bättre
JOHANNA GRAF: Är det Juholts, partiets eller hoppets kris?: "Det folk är mest besvikna på nu, det är förlusten av hoppet, om att en bättre värld är möjlig. "
Graf har förstås rätt. Alla partier måste för sina medlemmar och sympatisörer stå för något som dessa uppfattar som bättre. Moderaternas framgångar under senare år beror just på att de för många kunnat ge en bild av något bättre. Väljare i tillräcklig omfattning uppfattar att problembeskrivningen och lösningarna stämmer med deras egen bild av verkligheten. Hur sann denna bild sen är är faktiskt en annan fråga.
Socialdemokratin har tappat denna förmåga – att beskriva verkligheten så att tillräckligt många känner igen sig och föreslå lösningar som lika många tycker verka rimliga. Att vi har en partiledare utan bra kompass (privat och politiskt) är i sammanhanget relativt oväsentligt.
När vi dessutom har kamrater som (se kommentarer på Grafs blogginlägg) som kan uttrycka sig på följande sätt om medborgarna
en politiskt omdeveten och labil väljarkår
är vi sannolikt rätt illa ute. Vi har såvitt jag vet aldrig haft en mer välutbildad väljarkår än idag, låt oss istället utgå från det och föra hyfsat intelligenta samtal med dessa!
Katrine Kielos verkar ha fattat och skriver bl.a.
Hur ska Sveriges hårt arbetande familjer kunna relatera till när Juholt åker runt och pratar om ”värdeburen tillväxt”, ”kunskapsbaserad ekonomi” och ”social investeringspolitik”.
På vilket sätt relaterar det till deras liv?
Är det någon som över huvud taget begriper vad de där fraserna betyder?
Och istället för att måla upp visioner ägnar sig en del åt att bygga upp “skräckscenarior”. Själv önskar jag att vi – många – som fortfarande utgår från vad man skulle kunna kalla socialdemokratiska (eller varför inte socialistiska) grundläggande värderingar som frihet, solidaritet och jämlikhet skulle förenas i mer utopiskt inriktade projekt, i att beskriva såväl partiet som framtiden i mer idealistiska termer, formulera en vision av en bättre värld. En sådan innehåller mer kollektiva lösningar, mindre statliga – innehåller mer utrymme för den enskilde, mindre regleringar – innehåller mer frihet, mindre övervakning. En framtid där medborgarens engagemang såväl för sin egen som andras väl får verkligt utrymme.
Technorati Tags:
Alexandra Einerstam, Frihet, Jämlikhet, Johanna Graf, Katrine Kielos, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Socialism, Solidaritet
Välfärd utan stat – är det möjligt
Vi vill inte krympa välfärdsstaten | Kultur | Aftonbladet: " Vad vi däremot diskuterade var olika sätt att organisera den offentliga välfärden och förankra den bättre bland medborgarna.
Exempelvis i form av självförvaltning och brukarmedverkan och att inom ramen för en offentlig finansiering ge ökat utrymme för folkrörelser, kooperativ och andra nonprofitorganisationer. Dessvärre blev det inte så. I stället fick vi vinstdrivande företag och marknadsmodeller. Det är bara att beklaga att det alternativ vi argumenterade för inte prövades."
Håkan A Bengtsson m.fl. försvarar sig mot Ann Charlott Altstadt som replikerar direkt:
I den tidens debatt blev vi som invände mot att vanliga människoras huvudproblem skulle vara förkvävande skyddsnät och bristande personligt ansvarstagande kallade bakåtsträvare, bromsklossar, nostalgiker och traditionalister, men tyvärr fick vi rätt. Den missvisande beskrivningen av välfärdsstaten öppnade dörren för – och legitimerade det marknadssamhälle vi har i dag där exempelvis riskkapitalbolag gör miljardvinster i omsorg skola- vårdbranschen på våra skattepengar. Ett samhälle som allt mer glider isär under trycket av marknadens sorteringsmekanismer och lönsamhetskrav.
Är väl ett lysande exempel på hur man väljer att inte beakta det motparten faktiskt skriver. Att sedan Altstadt inte verkar begripa att det som gör de “nya” moderaternas framgång möjlig just beror på att de kunnat beskriva verkligheten så att många känner igen sig och sedan dessutom kunnat ge sken av att ha lösningar på de problem denna bild av verkligheten illustrerar. Hade vi, dvs vänstern, långt tidigare just utifrån den allienation allt fler människor känner inför den starka staten som välfärdens garant kunnat visa på en väg där det inte är staten utan människornas ofta kollektiva ansträngningar som organiserar, finansierar och utvecklar gemensamma välfärdsinstitutioner samtidigt som den enskildes makt över sitt eget liv ökat – då hade vi haft en politik för vår tid, då hade högern inte kunnat skaffa sig problemformuleringsprivilegiet. Nu bjöd vi ju faktiskt på det.
Huvudskälet till att vi förlorat initiativet är att vi “förstatligat” de allra flesta instrumenten för människors självorganisering. Även de få kvarvarande har gjorts helt beroende av statens/kommunens allmosor (bidrag). Utan bidrag ingen studieverksamhet, utan bidrag ingen idrottsverksamhet, utan bidrag ingen annan fritidsverksamhet.
Tänk tanken – sankt skatt så att alla har råd att betala vad akassan faktiskt kostar, sänk skatten så att alla kan betala vad studiecirkeln kostar, sänk skatten så att folk har råd att driva samlingslokaler. Tänk tanken – ge människor utrymme att själva gemensamt bygga de institutioner de behöver; kollektivt uppbyggda kassor för vård och omsorg, kollektivt finansierade byggnader för idrott, för studier, för fest. Tänk tanken!
Technorati Tags:
Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Staten, Håkan A Bengtsson, Ann Charlott Altstadt
Kommentar till Henrik-Alexandersson.se: När demokratin vittrar sönder
Henrik-Alexandersson.se: När demokratin vittrar sönder: “Gårdagens DN-debattare av Svend Dahl och Hanna Hallin – ”http://www.dn.se/debatt/darfor-fjarmar-sig-politiken-allt-mer-fran-medborgarna">Därför fjärmar sig politiken allt mer från medborgarna – borde läsas av alla."
Henrik Alexandersson har en poäng eller två (och tipsar också om ett intressant seminarium). När jag själv vid ändå relativt hög ålder valde att engagera/aktivera mig i det Socialdemokratiska Arbetarepartiet, för nu mer än 10 år sedan, blev jag ganska förvånad över hur lite politiska diskussioner som faktiskt fördes på medlemsmöten och liknande tillställningar. Det visade sig t.ex. att det enda sättet att vara åtminstone lite delaktig i utbildningspolitiska diskussioner på lokal nivå var att försöka bli föreslagen/invald i utbildningsnämnden. Nästan aldrig diskuteras nationella utbildningspolitiska frågor på lokal nivå.
Politik diskuteras inte heller i samband med val. Tvärtom är det så att det sitter rätt många medlemmar (då val ska förättas är det många på mötena) och blir närmast upprörda om man försöker anlägga politiska aspekter på vilka som ska väljas. I bästa fall vet man hur de föreslagna ser ut.
Val av kongressombud – där ändå partiets politik förutsätts läggas fast sker också utan att de föreslagna deklarerar sina politiska åsikter. Det enda arbetarekommunen ger som vägledning är att rösta på de egna.
Dock – jag är inte helt ensam om att adressera dessa problem i mitt parti så den gode Alexandersson har både rätt och fel när han avslutar sin artikel med
Väldigt många saknar intresse av att gunga båten. Men, man kan ju alltid hoppas.
Visst kommer denna debatt – om än oändligt långsamt.
Technorati Tags:
Arbetarekommun, demokrati, DN Debatt, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Södertälje, Henrik Alexandersson, Svend Dahl, Hanna Hallin
Varför satt Bildt i Lundins styrelse
Bildt slår tillbaka mot anklagelserna | Nyheter | Aftonbladet: “DN ”http://www.dn.se/nyheter/politik/carl-bildt-anklagas-for-bristande-trovardighet">hävdar i dag att det inte är sant.
Men Bildt fortsätter att förneka. I sin blogg skriver utrikesministern:– Lundin Petroleum – ett företag där jag satt i styrelsen intill dess att jag blev utrikesminister – hade ingen ägande i Etiopien under den tid jag satt i styrelsen. Och har det mig veterligen inte i dag heller.
DN pekar i artikeln på att familjen Lundin genom två stiftelser är storägare i Africa Oil, som utvinner olja i Etiopien. Något Bildt i sin blogg menar att Skavlan inte frågade honom om.
– Det frågan till mig gällde var ju faktiskt Lundin Petroleum – och inte andra företag som jag saknar kunskap om"
Det är naturligtvis helt ointressant huruvida företaget Lundin Oil är verksamt i Etiopien – det frågan gäller är ju huruvida samma kapitalägare är verksamma där. Så är fallet och den långt ifrån korkade Carl Bildt utnyttjar Skavlans obegåvade fråga. Sen fortsätter Bildt att utnyttja samma sak i sin kritik av DN.
I själva verket gäller frågan vilka tjänster Bildt förväntas göra Lundin Oils ägare som tack för aktier/styrelsearvoden och om detta inkluderar försök till “cover-up” av för dessa ägare besvärande fakta om verksamheten t.ex. i Afrika. Sitter svenska journalister fängslade i Etiopien delvis på grund av att Bildt faktiskt inte gör sitt jobb som utrikesminister? Vilken nytta tänkte sig Lundin Oils ägare ha av att ha en politiker av Bildts typ? Varför satt han från början i deras styrelse – för sina djupa kunskaper om oljeutvinning?
Technorati Tags:
Aftonbladet, Integritet, Kapitalet, Carl Bildt, korruption
Ironisk kommentar av Laakso – tänkvärt
Erik Laakso | På Uppstuds » Hög tid att grunda en oberoende sossetidning: "Nu är tiden mogen att starta en egen kvälls- och morgontidning som kan ta upp kampen med den borgerliga ekokammaren som bara nystar i socialdemokraters smutsiga bykar. Så här får det inte fortgå. Vi behöver en tidning som kan rapportera sakligt, fritt och oberoende. En publikation som inte väjer för de svåra frågorna om vårt partis förträfflighet och styrka. Vi kan inte lita på att Schibstedt och den påstått liberala pressen ska ta den kampen åt oss.
"
(Hittat via knuff.)
Gårdagen (fredagen alltså) bjöd på lite rysningar. Den store partiledaren som alldeles uppenbart befinner sig i blåsväder låtsas inte om den tilltagande motvinden utan menar att
Det var aldrig aktuellt att jag skulle avgå
Partiets högsta ledning ägnar enligt rapporterna nästan 7 timmar åt att komma fram till att den värdade ledaren visst inte behöver ta ansvar för sådana dåraktigheter som att ansöka och erhålla full ersättning för hyra av lägenhet där också sambon är bosatt (kanske t.o.m. skriven). Partimedlemmarna ska nu (vi alltså) samfällt gå ut och diskutera politik med medborgare som måste anse att detta är parodi på ledarskap. Att göra anspråk på att på allvar betraktas som en statsministerkandidat kan knappast betraktas som annat än dårskap.
Nu tycks det också förekomma uppgifter om att den store ledarens bostad i Kalmar i själva verket bebos av den f.d. hustrun. Bryr mig verkligen inte om hur han ordnar sitt liv så länge det sker på egen bekostnad. Men som vännnen Anders Nilsson konkluderar
Om socialdemokratin ska resa sig så måste vi förstå folket vrede. Vi måste lämna konspirationsteorierna där de hör hemma, på soptippen, och se bjälken i det egna ögat. Menar vi allvar med frihet, jämlikhet och solidaritet så måste vi leva det, även våra främsta företrädare. För om jag tvingas välja så kommer jag alltid att välja folket före ledarna.
Eller för att citera Alexandra Einerstam
Jag förstår de facto inte hur han med trovärdighet ska kunna föra ut ett socialdemokratiskt budskap, så länge den här historien lever kvar i väljarnas medvetande.
Och lever kvar kommer den ju förstås att göra. Sahlin fick dras med Toblerone under hela sin fortsatta politiska gärning. Och som jag skrev häromdagen – detta har inget med lagligheten att göra, det har med politisk kompass i det privata och i det politiska arbetet.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Anders Nilsson, demokrati, Erik Laakso, Mona Sahlin, På Uppstuds, Socialdemokratiska Arbeterepartiet, Sveket, Alexandra Einerstam
Förundersökning mot Håkan Juholt
Förundersökning mot Håkan Juholt | Nyheter | Aftonbladet: “– Vår ambition är att detta ska handläggas så snabbt som möjligt för alla inblandades skull, säger Björn Ericson till Aftonbladet.”
I sak har jag bara följande kommentar när det gäller den aktuella frågan om hyresersättning. Det är fullständigt orimligt att man inte av sig själv skulle förstå att man inte har rätt till ersättning för hela hyran när man är sambo. Det har ingenting med regelverket att göra – förstår man inte en så uppenbar sak finns det anledning att……
Lite mera inom parantes kan jag väl också undra vad det är för ideologiska ställningstaganden som ligger bakom beslut att begära ersättning för hyreskostnaden när man har inkomster i storleksordningen 140 000 kr per månad – fattar förresten heller inte varför vår partiledare ska ha lön i samma storleksordning som statsministern.
När det gäller det juridiska har Mårten Schultz utrett det bra.
Sen undrar jag förstås över åklagarens uttalade målsättning att prioritera handläggningen av detta, ska detta ärende gå före andra, vilken skada drabbas i så fall de som får vänta, gäller inte alltid i samband med förundersökningar att alla inblandade har stort intresse av att handläggningen sker skyndsamt. Helt enkelt – gör åklagaren skillnad på folk och folk (och i så fall på vilken grund)?
Technorati Tags:
Aftonbladet, Elit, Håkan Juholt, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Socialism
Hur ska man egentligen föra en diskussion
”Medelklassen får inte bara vara objekt för höjda skatter” – DN.SE: “Den avgörande frågan är hur socialdemokratin åter ska kunna vinna val.”
Jan Nygren, som alltså skriver i DN, tillhör de där som tror att det handlar om att vinna val. Så är inte fallet – vinner val gör man om man har en politik som håller och som tilltalar folkflertalet, vinna val vill man bara av den anledningen att det möjliggör förverkligandet av politiken. Erik Laakso är inne på Nygrens spår
Att i år börja bygga en modern politik som siktar mot valseger 2014 är den sunda vägen om man som politiskt parti vill vara relevant och få mandat av väljarna.
anser att Socialdemokraternas viktigaste uppdrag inte kan vara att ensidigt lyfta medelklassens problem
i polemik mot Nygren som skrev
Partiet måste på allvar inse att upplysta, ekonomiskt fria människor kan vilja öka sina valmöjligheter samtidigt som de önskar att de som inte klarar detta ska fångas upp av ett samhälleligt skyddsnät.
Har inte Sommestad läst?
Sommestad tycker Nygren gör en “o-socialdemokratisk” analys. Laakso tycker att kritiker som kallar partiledningen för svikare och lögnare
fullständigt saknar förankring i såväl politisk- som ekonomisk verklighet.
.
Visst är det kul med partikamrater som upprätthåller en respektfull kamratlig ton i diskussionerna.
Då känns det lite bättre att t.ex. läsa Anders Nilssons Bland papegojor och rättrogna och Simone Olofssons En ny partiledare är lösningen på allt?!
PS Det faktum att det blivit diskussion om partiets budgetförslag och att denna diskussion blivit publik är mycket bra. Det är precis så diskussioner ska föras, öppet så att alla kan pröva argumenten. DS
Självklarheter
Ska uttrycka några självklarheter:
ett demokratiskt uppbyggt välfärdssamhälle är bättre än alla tänkbara alternativ
ett demokratiskt samhälle är något mer en bara en man en röst (vart fjärde år eller så)
i ett demokratiskt samhälle härskar absolut yttrande- och åsiktsfrihet
i ett demokratiskt samhälle råder skydd för den personliga integriteten och råder rättssäkerhet (oskyldig tills motsatsen bevisats) i alla lägen utan undantag
i ett demokratiskt samhälle kan inte kapitalägare utöva oinskränkt makt över egendomslösa
ett välfärdssamhälle är ett samhälle där alla kan leva drägligt på sin lön och där de som saknar egen försörjning också kan leva ett drägligt liv (kallas solidaritet/solidariskt)
i ett välfärdssamhälle består välfärden av både resurser som disponeras helt efter eget gottfinnannde (huvuddelen) och av resurser som fördelas efter demokratiska beslut
i ett demokratiskt välfärdssamhälle spelar det ingen roll i vems regi en verksamhet anordnas – det som spelar roll är hur den finansieras/styrs/kontrolleras
solidaritet är inte ett geografiskt avgränsat begrepp
frihet är inte ett geografiskt avgränsat begrepp
jämlikhet är inte ett geografiskt avgränsat begrepp
i ett välfärdssamhälle kan man bli rik men inte på bekostnad av andras möjlighet att försörja sig drägligt
Hörde på radion idag att dagens unga är de första som ser fram emot en tid där de får det sämre än sina föräldrar – vilket nonsens. Det finns massor av saker som behöver förbättras för att vi ska uppnå det solidariska, demokratiska välfärdssamhälle jag drömmer om. Ingenting ska bli sämre.
vi har en bostadsstandard som vida överstiger tidigare generationers – ändå kan den bli bättre, fler bostäder behövs (och det kan vi bygga) och gamla rustas upp
ser vi till att väg och räls byggs ut i takt med befolkningstillväxt och att energi produceras hållbart kommer vi att få en bättre kommunikationsmiljö som skapar än mer möjligheter (och jobb i transportrelaterad industri inkl. SAAB)
toalettpapper är lika viktigt för välfärden som dagisplatser – efterfrågan blir inte mindre så utrymme för produktion är oändliga
den kommunikationsteknik vi förfogar över idag ger oss obegränsade möjligheter när det gäller det demokratiska samtalet, när det gäller lärandet, när det gäller sociala relationer
Världen går inte under i morgon – mänskligheten förfogar över såväl resurser som förmåga att lösa de problem vi ställs inför – den ljusnande framtiden är vår!
Mitt land, vårt land, min värld, vår värld
ner kommer man alltid: Nej, jag älskar inte mitt land. Jag är inte patriot.: "Jag gjorde lumpen och skulle göra om den om jag måste. Inte för att jag älskar mitt land eller håller nationen och dess fana högt. Utan för att jag är beredd att försvara vem det än må vara som någon annan försöker sätta sig på. Jag gillar demokrati, yttrandefriheten och rätten att tänka fritt. Jag gillar att kunna röra mig fritt varthän jag så önskar, jag vill inte att någon ska öppna min post eller lyssna på mina privata samtal. Rätten till det är jag beredd att slåss för.
Men inget av det här gör mig till patriot. Som om det skulle finnas en speciell ”svensk” demokrati, eller ett särskilt ”svenskt” människovärde. Eller att kärleken skulle vara specifikt “svensk”. Frihet jämlikhet och solidaritet känner inga sådana nationsgränser. Kampen för detta har hela världen som skådeplats. Demokratin liksom människovärdet är universell."
Anders Nilsson är en klok man. Han älskar sin sambo, sina barn och barnbarn, sina syskon och sina föräldrar och därutöver sin gud. I detta är vi lika om vi bortser från det sistnämnda. Han älskar också frihet, jämlikhet och solidaritet. Också där vi lika. Det innebär att vi egentligen drivs av kärlek till alla människor.
Numera talas emellertid mycket om ondska och hat. Begrepp som både är svåranvända och lätt får sin mening utsuddad genom alltför flitigt användande. Hat är t.ex. något som många använder i tid och otid för att uttrycka allmän motvilja eller bara för att säga att man inte gillar något. Ondska används ibland som om det vore något vi inte själva kontrollerar, något man kan besittas av utan att själv ha valt. Sådana begrepp har jag mycket svårt för. Människor föds inte onda men det finns otaliga exempel på hur de av omständigheterna kommer att begå verkligt onda handlingar. Antingen har de aktivt valt detta men minst lika vanligt är att de snarare blivit del av (ex. soldater i krig).
Jag tror att hat och ondska ska ses som samhälleliga fenomen. De är känslor och handlingar som människor har/begår som emanerar ur de förhållanden som råder vid en given tidpunkt och en given plats. Därför kommer de också från tid till annan att riktas mot olika företeelser – etniska grupper, andra nationer osv. De är känslor och handlingar som fyller en funktion. I dagens stangerande ekonomier är tyvärr duktiga idioter som odlar motsättningar mellan grupper en följd av instabiliteten, av arbetslösheten, av osäkerheten. Det föder rädsla som låter sig omvandlas till hatiska känslor och onda handlingar. Det är därför som vi ser konspirationsteorier om islamisering sprida sig just nu – de fyller funktionen att skapa motsättningar mellan människor.
Vi har alla behov av tillhörighet (identifikation). För många räcker familj, släkt, vänner och jobb långt men de flesta söker också ett något större sammanhang. Sådana sammanhang erbjuds av gäng, av föreningslivet osv. Sammanhangen kan vara av såväl konstruktiv som destruktiv natur liksom aktiva eller passiva, inkluderande eller exkluderande. Tyvärr får man väl säga att många sammanhang just konstitueras genom motsatser – vi mot dom (gäller t.ex. supporterklubbar, ofta religioner, etnicitet och alltid nationer).
För mig är att vara svensk att vara stadigvarande bosatt i det geografiska område som identifieras som Sverige. Alla andra som bor här stadigvarande är också svenskar. Det som bör förena oss förutom detta val av boplats är att vi gemensamt bidrar till ett gott samhälle baserat just på frihet, jämlikhet och solidaritet. Den ambitionen bör vi dela med alla andra människor på vårt klot.
Technorati Tags:
Anders Nilsson, demokrati, Frihet, Solidaritet
Detta med främlingsfientligheten
Europa förgiftas | Katrine Kielos | Ledarkrönika | Ledare | Aftonbladet: “Ola Larsmo nämner i en lysande text på DN Kultur den tyske lingvisten Victor Klemperer. Klemperer var övertygad om att språket formade den som använde det. Främlingsfientliga ord leder till främlingsfientliga tankar. Klemperer skrev dagbok om den språkkamp som utspelade sig i trettiotalets Europa. I miljoner repetitioner, mekaniskt och omedvetet svaldes hatet tills det inte fanns något annat.”
Har gått och burit på en tanke några dagar. Den rör just orden och ordens betydelse som t.ex. Ola Larsmo skriver bra om. Det ord som fastnade var
främlingsfientlighet
, ett begrepp som oftast används för att beskriva en mild form av rasism, inte riktigt men nästan. Ordet är uppenbarligen en sammansättning av
främling
(som väl är någon vi inte känner, någon som inte hör hemma här) och
fientlig
(som är något vi hyser aggressiva antipatier mot). För att begreppet ska vara meningsfullt bör det finnas något som kallas främlingsvänlig, dvs fientlighetens motsats. Det senare har jag dock inte stött på (begreppet alltså).
Vanligtvis används begreppet främlingsfientlighet för att definiera personer/organisationer som har kritiska synpunkter på invandrare i allmänhet och/eller invandrarpolitiken. Det är intressant eftersom det var mycket länge sedan vi hade en invandring av någon nämnvärd omfattning och följdaktligen knappast kan sägas ha varken invandrare eller en invandrarpolitik. Det vi dock har/haft under de senaste decennierna är ett relativt omfattande flyktingmottagande (alldeles oavsett hur vi uppfattar de skäl som accepterats så har de allra flesta människor som kommit till Sverige getts asyl alternativt utgjort anhöriga till sådana). Sen har vi skaffat en i många stycken rätt misslyckat integrationspolitik för att hantera en del av de frågor som aktualiseras när relativt många har anledning att fly (varifrån de nu kommer) och därför får asyl (här).
Visst kan man definiera den asylsökande som en främling – i den meningen att det är en individ som vi inte känner och som inte bor här. När vederbörande fått asyl blir den ju bosatt här och upphör såvitt jag förstår därmed att vara en främling. Denne har ju blivit en granne, en arbetskamrat, en kund, en anställd, en hyresgäst, en elev osv. Använder vi då begreppet främlingsfientliga som beteckning på personer som hyser aversioner mot människor bosatta i vårt land men som eventuellt kan identifieras baserat på etnicitet, hudfärg, religion eller liknande accepterar vi ju de fientligas absurda verklighetsuppfattning.
Att det finns människor i vårt land som är fientliga till andra människor är väl helt klart. Vi kan väl alla känna så mot enstaka individer. När denna känsla övergår till att gälla utpekade grupper, baserat på föreställningar om gruppmedlemmarnas egenskaper är det en form av rasism, även om vi numera av vetenskapliga skäl har svårt att särskilja raser/inte använder det begreppet och istället ofta talar om etnicitet. Hur t.o.m. ledarskribenter banar väg för sådan på förmenta (gärna statistiskt baserade och därmed till synes sakliga) gruppegenskaper baserade fördomar/fientlighet utgör ju Gudmundsson på SvD ett bra exempel på:
Den absoluta majoriteten av alla brott begås av norrmän. 90 procent av gärningsmännen bakom de brott som begicks under den uppmätta perioden, 2001 till 2004, var infödda norrmän. Det är dock vissa invandrargruppers överrepresentation i brottsstatistiken som väcker intresse.
Låt oss fortsatt vara mycket tydligare med hur vi använder orden. Utmänstra begreppet främlingsfientliga och kalla rasister för rasister dvs de som tillskriver grupper (av typ etniska) negativa egenskaper. Ta varje tillfälle i akt att “ta debatten” dvs låt inga om än “oförargerliga” yttranden, artiklar, bloggar m.m. stå oemotsagda. Stäng inte ute någon form av åsikter utan se till att det är möjligt att bemöta, att avslöja, att vederlägga. Det är när konspirationsteorierna bekräftas genom märklig lagstiftning (inskränkt yttrandefrihet), dunkelt tänkta förslag (språktest) och de får utrymme att odlas (exempelvis hos Bruce Bawer utan tillräckligt motstånd det blir farligt.
Technorati Tags:
Aftonbladet, Katrine Kielos, SvD, Yttrandfrihet, Ola Larsmo, Bruce Bawer, Rasism, Främlingsfientliga
Senaste kommentarerna