Sök
Senaste inläggen
Arkiv
Kategorier
Taggmoln
Johanna Graf: Jag och min stora trut
Johanna Graf verkar ha hållit ett bra och inspirerande tal vid 1:a Maj-firandet i Tornparken i Sundbyberg. Jag tror inte man skall haka upp sig på själva frågan om förnyelse av 1:a Maj – det är i så fall inte formen i första hand utan innehållet. Det saknas kampanda, det saknas visioner, något att kämpa för. Det handlar mera om hur vårt parti skall utvecklas så att människor både har och känner delaktighet. Jag tror att det är ett långt steg dit. Så här långt verkar de flesta tal på 1:a Maj handlat om attacker på regeringen (förstås befogat men inte så konstruktivt), återställarlöften och väldigt lite av dialog.
Johanna Graf: Jag och min stora trut: “Även om det görs försök att förnya 1 maj, så är huvudkonceptet detsamma. Längst fram skall det stå någon slags ledarfigur som talar till folket, som lyssnar och lär. Jag tror inte det funkar i längden. Jag tillhör inte heller de som tror att allting blir bättre för att vi förnyar formerna, tvärtom tror jag att risken är stor att det bara blir fjantigt om vi inte riktigt bottnar i vi gör. Gör vi inte det hjälper inga sambatåg, ponnyridning eller trollkarlar i världen.Nej, det viktiga med första maj är inte formerna, utanpåverket. Det viktiga är vad dagen står för. Det viktiga är innehållet.
Nu kan det mycket väl hända att leden tätnar något denna 1 maj. Det finns som sagt mycket att protestera mot. A-kasseförsämringarna. Utförsäljningar av statens egendom. Försöken att underminera fackföreningsrörelsen. Risken för en riktigt otäck räntechock. Det är en strid om framtiden värd att ta – och som vi ska ta. Men socialdemokratin kan inte bygga sin framtid på att vara mot det som Alliansen är för. ”
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Johanna Graf, 1:a maj
Debatten om skolan – i vems intresse
Ny skolpolitik för socialdemokraterna: “Skolpolitiken blir därmed det första politikområde som förnyas under Sahlins ledning.
Hon anser att partiet fastnat i ointressanta debatter om till exempel betyg och lärares rätt att beslagta mobiltelefoner.
– Det är som om vi vore emot ordning och reda, mot kunskap och som att det stora är när man får betyg, säger Sahlin.
– I stället borde vi diskutera hur man öppnar fler möjligheter för arbetarungar att kunna ta sig vidare inom utbildningsväsendet.
Sahlin anser att s-kongressens beslut 2005 att köra över partistyrelsens förslag om tidigare nationella prov har varit förödande. Hon tycker att valrörelsen visat att socialdemokraternas skolpolitik inte har någon trovärdighet hos väljarna.
Själv kan Sahlin tänka sig både tidigare betyg och fler nationella prov. Hon anser också att s-diskussionen om friskolor är tröstlös. I stället borde debatten enligt henne handla om hur kommunala skolor ska kunna utvecklas.
– Jag har inget emot friskolor. Det viktiga är hur insynen fungerar, säger hon.
”
(Hittat via Bloggportalen.se.)
Å ena sidan har förstås Mona Sahlin rätt – skoldebatten fastnar ofta i fel frågor och hennes exempel med mobiltelefonerna är korrekt. Å andra sidan – hur hon kan likställa den typen av diskussioner med frågan om betyg förstår jag dock inte riktigt. Jag förstår faktiskt inte heller hennes fördömande av kongressens beslut 2005 angående nationella prov. Orsaken till detta är att även den disussionen handlar om fel saker.
Utgångspunkten för vår skolpolitik har alltid varit en skola för alla. Det är en skola där alla barn ges möjlighet att lära. Det är en skola som inte sorterar efter förmåga/talang utan stimulerar alla och ger alla möjligheter. En sådan skola lägger grunen för alla att ta sig vidare i utbildningsväsendet respektive arbetslivet.
Betyg finns till för att dela in barn i olika skikt, ingenting annat. De används i realiteten egentligen bara för att sortera inför övergångar mellan skolformer – ett konkurrrensmedel och de anses ha en viss funktion när det gäller att bedöma studieförmåga i nästkommande skolform. Osäkert dock hur väl de fungerar för detta eftersom det ju finns uppenbara brister när det gäller vad vi kan “mäta” med betyg. Bäst är de väl på att mäta någon slag sanpassligheten hos eleven till en medelklassnorm.
Att betygen inte ger särskilt mycket information till eleven och/eller dennes föräldrar är däremot uppenbart. Dessutom ger de ju oftast bara sin knapphändiga information i efterhand – i år gick det inte så bra. Kommunikationen mellan elev, föräldrar och skola måste om den skall vara meningsfull ske kontinuerligt och fokusera på utvecklingsbehov dvs vara framtidsinriktad.
Den här förmågan att diskutera en elevs utvecklingsbehov förväntar vi oss vara en egenskap hos lärarna, som naturligtvis baserar den på erfarenhet och dokumentation av elevens prestationer. Nationella prov kan i bästa fall vara en hjälp för lärarna i denna uppgift men frågan är i vilken omfattning de behövs för att göra det. Långt bättre skulle förmodligen vara att förse skolan med diagnostiska instrument som kan användas lokalt, individuellt när lärare och elev finner behov.
Det enda vi skulle missa vore möjligheterna att samla in rikstäckande statistik över provresultat. Frågan är hur mycket sådant vi behöver för att kunna göra nationellt giltiga bedömningar av utvecklingsbehovet i skolväsendet som sådant och t.ex. vilket fortbildningsbehov som föreligger. Om vi nu måste göra sådana bedömningar nationellt – kanske kan göras lokalt?
Jag tycker att vi behöver en diskussion om vilka kunskaper framtiden kräver och vad som skall vara skolans uppgift i det sammanhanget. Jag tycker också vi behöver en diskussion om hur vi verkligen kan se till att alla får lika möjligheter att ta sig fram i utbildningsväsendet och kanske särskilt ta sig in oc ut och in igen.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, DN, Skola, Mona Sahlin
Moderaterna hyllar 1:a maj?
I dag manifesterar vi styrka och solidaritet – Debatt – Expressen: “I dag samlas arbetarrörelsen i Sverige. Alla som dagligen går till sina arbeten har chansen att gemensamt manifestera styrka och solidaritet. Men också ge utlopp för missnöje och krav på förbättring, precis som vi svenskar har gjort varje första maj i snart 120 år. Med all rätt. Den första demonstrationen hölls i Stockholm året 1890. Vädret var vackert och två talarstolar var uppställda på Gärdet för bland annat Hjalmar Branting och August Palm. Vi får hoppas på ett vackert väder även i år för det finns mycket att kämpa för på den svenska arbetsmarknaden.”
(Hittat via knuff.se.)
Antingen har Per Schlingmann, partisekreterare för moderaterna, avsett att med sin artikel håna alla de arbetare som under snart 120 år gått i 1:a maj-demonstrationer för att kräva sin rätt – rätt till arbete, bostad, pension, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring eller så tror han att folk faktiskt är korkade. I det TT-telegram som publicerats i bl.a SvD och Aftonbladet citeras en mening ur artikeln (markerad ovan) som Schlingman använder för att argumentera för att 1:a Maj-demonstrationerna och hela arbetarrörelsen bara skulle bry sig om de som har ett arbete. Som om möjligheten att få ersättning när man blir sjuk, att kunna försörja sig om man blir arbetslös skulle vara företeelser skapade av en rörelse som bara bryr sig om de friska som råkat ha tur att ha ett jobb.
I Schlingmans värld blir det bättre för den arbetslöse om ersättningen sänks och den som har jobb får en skattesänkning. I Schlingmans värld blir det bättre för den kroniskt sjuke om ersättningen sänks. I Schlingmans värld får fler jobb om man skrotar möjligheter att vidarreutbilda/omskola sig. Svårt att se detta som 1:a Maj-paroller.
Schlingman stoltserar med att
“För oss handlar arbetslinjen om att den som kan arbeta och bidra till sin egen och andras försörjning också ska göra det. Bland det första som gjordes för Sveriges löntagare vid regeringsskiftet var att vi införde jobbavdraget. Resultatet är mer kvar i plånboken varje månad när skatten är dragen och mest har det märkts för löntagare med låga eller medelstora inkomster.
Jobbavdraget är en av flera åtgärder för att hitta vägar för människor i utanförskap att återkomma i arbetslivet.”
Detta trots att de hittills genomförda skattesänkningarna definitivt gynnat den lilla gruppen av verkliga höginkomsttagare och att just löntagare med låga inkomster sett skattesänkningen direkt uppäten av höjd avgift till a-kassan m.m. Det skall bli intressant att se hur länge högern kommer att försöka dupera folk med sitt “nya arbatarparti”, hur länge de kommer att försöka stjäla arbetarrörelsens paroller.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Aftonbladet, Expressen, SvD, Arbetslöshetsförsäkring, 1:a maj, Per Schlingmann
Årets 1:a maj i Södertälje
Kanske var vi något färre än väntat på årets 1:a majdemonstration och parollerna lite bleka men det kändes ändå bra att som vanligt delta i tåget. På grund av något missförstånd fanns inte heller fanan jag skulle burit på plats.
Tal hölls förstås – ett hyfsat av Ylva Johansson även om jag tycker att det man kanske skall fokusera mer på vad vi vill och mindre på allt man kan kritisera högeralliansen för. Underhållningen – någon slags folkmusik – förstod jag inte heller och under den försvann också många så när SSUs ordförande tog till orda var nog bara hälften kvar. Hon vill ha fler kvällsöppna affärer – i alla fal vill hon ha ett mera levande Södertälje med högre kvalitet.
Både Ylva Johansson och förstås den palestinska föreningens talare tog upp Palestina-frågan. Den borde haft en mycket större plats i vårt demonstrationståg liksom kampen mot den USA-ledda ockupationen av Irak och Afganistan.
Technorati Tags:
SSU, Socialdemokraterna, Politik, Solidaritet, Södertälje, Maria Norbell, Ylva Johansson, 1:a maj
Återställare eller nytänkande?
A-kassan ska återställas till 80 procent av lönen: “Vårt gemensamma besked är att vi tänker riva upp Reinfeldtregeringens beslut att sänka ersättningen från a-kassan. Den borgerliga regeringens försämring av arbetslöshetskassan drabbar dem med lägst löner hårdast. En anställd som har 25 000 kronor i månadslön förlorar nästan halva sin inkomst vid arbetslöshet. Därigenom blir arbetslöshet så hotfullt att det hämmar människors kreativitet och vilja att pröva något nytt. Men a-kassan ska stimulera till omställning, inte omöjliggöra den. När vi återtar regeringsmakten avser vi därför att återställa ersättningen från a-kassan till 80 procent av inkomsten, skriver socialdemokraternas ordförande Mona Sahlin och LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin i en gemensam markering.”
(Hittat via knuff.se.)
Bra och välkommet besked när det gäller nivån på a-kassan. Synd däremot att de missar chansen att diskutera utformningen av denna försäkring, som ju under lång tid finansierats till stor del genom skatten. Frågan är om det är det optimala, bland annat så innebär det ju att just en riksdagsmajoritet kan ändra villkoren – så borde det inte vara. A-kassan borde kontrolleras av de försäkrade själva.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, DN, Mona Sahlin, Arbetslöshetsförsäkring, Wanja Lundby-Wedin
Mitt 1:a majtal (del 1)
Nu har jag inte inbjudits att tala på 1:a maj men om….
Kamrater, mötesdeltagare!
Frihet, solidaritet och rättvisa är den paroll som alltid fått mig att demonstrera den 1:a maj. Kampen för alla människors frihet från förtryck. Solidaritet med de förtryckta och rättvisa för de som lever under svåra livsvillkor.
Frihet är det bästa ting, skaldade biskop Thomas, och syftade främst på den individuella friheten. Den frihet som vår rörelse ofta slagits för, som ger den enskilda människan ökad makt att forma sitt eget liv och rätt att uttrycka sin åsikt. Det är en frihet som förutsätter att man inte behöver vara rädd att förlora jobbet eller bostaden. Det är en frihet som skapar lust och framtidstro – allt är möjligt, alla kan.
Rätten att uttrycka sin åsikt, att fritt röra sig inom och utom landet, att fritt kommunicera med sina vänner och kamrater, att mötas är grundläggande för denna individuella frihet eller som det uttrycks i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna: “Ingen ska utsättas för godtyckliga intrång i privatliv, familj, hem eller korrespondens, inte heller för attacker på ära och rykte. Alla har rätt till lagligt skydd mot sådana intrång och attacker.”
Men frihet är inte bara frihet för den enskilde, det är också frihet att sluta sig samman, att gemensamt arbeta för ett bättre samhälle. Också det har varit en ledstjärna för arbetarrörelsen och den kampen symboliseras idag just av att vi tillsammans med fackföreningsrörelsen demonstrerar på vår högtidsdag 1:a maj!
Rätten att sluta sig samman och ta strid för gemensamma intressen attackeras faktiskt idag – år 2007! Det finns till och med centerpartister som startar företag med det uttalade syftet att utmana denna frihet och rätten att teckna avtal. Låt oss slå vakt om denna rätt!!
Att kämpa för alla folks rätt till självbestämmande är också en del av vårt arv. Den frihet vi upplever som medborgare i en nation med fria, demokratiska val delas inte av alla, tvärtom i stora delar av världen kränks denna frihet. Av den USA-ledda koalitionen i Irak och Afganistan, av Israel i de ockuperade palestinska områdena och i en rad stater med icke-demokratiska regimer av ländernas egna ledare. Frihet och demokrati är oupplösligen förenade – alla folks frihet är hela världens fred!
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Solidaritet, Yttrandefrihet, Utrikespolitik, Mänskliga rättigheter, Mötesfrihet, 1:a maj
1:a Maj i Stockholms län
Första maj 2007: Partidistriktet listar alla 1:a maj-aktiviteter i hela länet på sin webbplats, ett lysande initiativ!
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, 1:a maj
1:a maj 2007 i Södertälje
Avmarsch från Stora torget kl. 12:15 till Stadsparken. Tal, musik och underhållning. Beräknad avslutning kl. 13:45.
Huvudparoll för Första maj-firandet är Alla ska med alla behövs.
Underparoller är:
Ja till ett modernt arbetsliv. Nej till sänkta löner!
Alla behövs. Ingen ska diskrimineras!
Välfärd för alla – oavsett plånbokens tjocklek!
Internationell solidaritet. Alla behövs!
Huvudtalare är fd. vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson (s).
12:00 Samling Stora Torget
12:15 Avmarsch med Wasa Brass och Nykvarns Musikkår
12:30 Ankomst Stadsparken – sång, Internationalen
Tal av Bo Ohlson, socialdemokraternas ordf i Södertälje
Tal av Ylva Johansson
Underhållning med bandet Näcken
Tal av Maria Norbell, SSU:s ordf i Södertälje
Apell från Palestinska Föreningen
Tal av Christina Labus, ordf LO-sekt. Södertälje Nykvarn
13:45 Avslut”
Själv kommer jag förstås att vara där, i år med det ärorika uppdraget att bära Mörkö arbetarekommuns fana! Vore inte detta min uppgift skulle jag som vanligt försöka sälla mig till den del av tåget som uttrycker solidaritet med det palestinska folket.
Technorati Tags:
SSU, Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Solidaritet, Södertälje, Mörkö, Maria Norbell, Mötesfrihet, Ylva Johansson
Socialdemokrati och open source
Jag var å jobbets vägnar på en konferens om open source i veckan som var mycket givande. Bland mycket intressant stack faktiskt Rikspolisstyrelsen ut – en utmärkt presentation av ett gediget arbete/utredande inför övergång till open source (och fantastiska besparingar). En av alla konferensdeltagare jag pratade med aktualiserade (eftersom jag som alltid har partinålen på kavajslaget), när vi båda gick för att hämta våra bilar efter konferensen, frågan om socialdemokratins förhållande till open source. Hans utgångspunkt var socialdemokratins historiska relation till kooperationen som ju kunde tänkas gett en förförståelse av rörelser som de kring open source-projekt. Tyvärr såg vi inga egentliga tecken på något sådant.
Fick mig att fundera och få följande idé. Alla de kamrater och andra mer eller mindre till partiet sympatiskt inställda borde genomföra ett gemensamt projekt i syfte att föra upp denna fråga på dagordningen runt om i våra arbetarekommuner. En väg skulle kunna vara att skriva en gemensam motion – eller snarare gemensamt skriva en motion. Detta kan altså ses som en efterlysning av intresserade. Vi skulle kunna använda Wikikongressen som plattform för det gemensamma skrivandet.
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Demokrati, Politik, Open Source, Öppen källkod, Wikikongress, wiki
Feminism – identitetspolitik eller..?
Katrine Kielos om identitetspolitik: “Just nu ligger en text ute om Mona Sahlins förkärlek för identitetspolitik framför analys av och åtgärder mot strukturellt förtryck.”
Enn Kokk, en allt som oftast intressant skribent, uppmanar oss att läsa och begrunda Katrine Kielos text om identitetspolitik. I detta är det bara att instämma (även om jag inte riktigt förstår varför han inte länkar direkt till artikeln).
Kielos skriver att
“Sahlin skall ha all heder för att ha lyft in nya frågor, men vi måste vara medvetna om att hennes perspektiv på dessa utgår från en mycket specifik ideologi: den identitetspolitiska. Sahlin representerar inte som Helle Klein påstår en modern tid utan snarare ett specifikt politiskt perspektiv på en modern tid.”
och analyserar sedan begreppet identitetspolitik för att därefter förklara dess problem (utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv/idétradition) respektive ge ett antal konkreta förslag på hur vissa typer av frågor borde angripas. Kielos artikel är mycket bra och dessutom faktiskt riktigt pedagogisk, man behöver inte vara teoretiker för att förstå hennes resonemang.
Så långt som till Kielos förespråkande av en fokusering på omfördelning i ekonomin är också hennes alternativ lätt att sympatisera med, även om just detta också skulle kunna benämnas “redistribution” som ju just riskerar att åstadkomma det Kielos argumenterar mot, nämligen
“Identitetspolitiken identifierar ett behov hos en marginaliserad grupp och gör gruppen till ”mottagare” av en specialåtgärd. Då identitetspolitik inte innebär någon förändring av de grundläggande strukturer som möjliggör diskriminering låser den istället gruppen vid ett konstant behov av politiska specialåtgärder.”
som ju faktiskt kan sägas ligga bakom bistånd. Detta till skillnad mot åtgärder av typen frihandel som faktiskt både kan förstärka rådande ekonomiska förhållanden men sannolikt i längden faktiskt undergräver desamma på den globala arenan.
Riktigt hur Kielos får ihop logiken är inte alltid lätt att förstå. Hon hävdar t.ex. att en åtgärd typ kvotering av kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelser skulle vara identitetspolitiskt men att en förändring av föräldraförsäkringen så att kvinnor inte får vara hemma med barn mer än halva tillgängliga tiden inte är det. Det förra angriper alltså inte det strukturella problemet medan det senare alltså skulle göra det.Då undrar man – utifrån ett klass- och därmed maktperspektiv vad som är problemet?
Några andra av hennes alternativ gillar jag verkligen. Dock är det svårt att också i vårt parti få stöd för att t.ex. göra något åt “den ekonomiska exploateringen av kvinnor som grupp genom att på allvar försöka höja kvinnolönerna” vilket jag fick erfara för bara någon månad sedan då jag försökte få min arbetarekommun med på att höja lägstalönerna i kommunen. Jag tyckte det vore rimligt att så att säga vid sidan av avtalsrörelser som ju aldrig kommer att ändra på förhållandet mellan manligt och kvinnligt dominerade yrkesgrupper skulle rejält justera lönenivån (om än mycket modest). Detta mötte motstånd främst från vårt kvinnliga kommunalråd med bakgrund i Kommunal!!!
Technorati Tags:
Socialdemokraterna, Politik, Enn Kokk, Avtalsrörelse, Kommunal, Arbetarekommun, Katrine Kielos, Identitetspolitik
Senaste kommentarerna